Förhoppningsaktier

'
Om man behöver sig en liten påminnelse om varför man inte ska satsa på förhoppningsaktier eller i alla fall inte satsa mer än småpengar så kan man så här på fredagseftermiddagen gå in på Börssnack...

Pare släpper taget. storebro 14:23:08

Äntligen efter tre år..... Så har jag släppt taget om eländet..... Så j*vla svårt att trycka på avtryckaren när man ligger 500.000:- back... Men nu är det gjort ! Lycka till ni som vågar vara kvar i eländet. I kväll skall jag fira och bli full. Tror dock dom sjunker ännu mer.. ------------------------------------------- Dadde1000 14:28:02 Samma för mig. Har varit delägare i många, många år. Efter nedskrivningen sålde jag för första gången allt och skall med all sannolikhet försöka hålla mig borta i framtiden. Känns av någon anledning väldigt tufft psykologiskt. Man är rädd för att missa ett race, men ser man logiskt på det så är det, med den informationen, vi har vansinne att äga denna aktie. -------------------------------------------- Råvarukillen 14:43:16 Facit i hand är det väldigt lätt att vara efterklok. Bolaget i sig är under (enligt mig) väldigt dålig ledning. Lånen och skulderna som ökar är inte roliga heller. Åkt på en riktig smäll (stora siffror) och har kvar en del långsiktigt så den smällen är inte riktigt över heller som det verkar nu. Pengar måste in på något sätt relativt snart. -------------------------------------------- bbb5 15:21:37 Efter flera år är ja back 85´ på skiten men hoppas kunna kvitta del av förusten längre fram i år. Mycke osäker hur man skallgöra, har inte varit med om nåt liknade. -------------------------------------------- Somliga lär sig dock aldrig...: storebro 14:49:15 Tack för allt ert stöd. Nu hoppar jag nog över till en annan tuva ett tag. Vad vet ni om Dannemora Mineral ? Tja, vad säger man? .

Sista inlägget om PA Resources

Jag har skrivit om "Pare" sedan jag började med bloggen och fått en del kritik för min egen kritik av företaget sedan hösten 2009 och dess ledning (bra exempel här som avslutas med att Löparn i vanlig ordning levererar en av sina jätteanalyser med ett dussin antaganden och får fel till sist, observera att aktien handlades runt 25 kr då). Nu är det sista gången, jag lovar.

PA Resources är nu helt kört. Om inte senaste produktionsrapporten övertygar om detta kan ingenting göra det. Man lyckas inte vända till lönsamhet hur man än försöker och, vad värre är, det vet ledningen sedan länge även om man ständigt (åtminstone sedan 2007) sprider vad man uppenbarligen vet är osanningar om stundande resultatförbättringar, alla "snart".

PA Resources är en tragedi, en kapitalförstöring utan sans och mått och klockan klämtar högljutt. Den som inte hör den och fortfarande sitter och hoppas på fantastiska produktionsökningar lurar sig själv. Det finns absolut ingenting som tyder på att det skulle bli fallet. Köp BP istället om ni vill köpa olja, där finns både vinster och utdelningar, något som Pare aldrig har mäktat med.

Den som inte hoppar av nu kommer med all sannolikhet att förlora allt inom ett par år. Eller som John Donne en gång skrev...

Therefore, send not to know
For whom the bell tolls,
It tolls for thee.

Kurs idag: 4,80 kr

'

Alltid besvikelser i PA Resources

PA Resources överraskade marknaden med att komma med en riktigt dålig produktionsrapport häromdagen. Sedan dess har aktien sjunkit med mer än 30 %. Detta är ett utmärkt exempel på hur dåligt informerad marknaden kan vara och vilka felprissättningar som har blir resultatet!

Som jag har skrivit många gånger tidigare överskattar "Pares" ledning företagets framtida produktion sedan många år på ett sätt som nästan nästan börjar kännas kriminellt. Det enda överraskande i det hela borde vara hur länge marknaden går på detta och hur många bortförklaringar och skönmålningar av verkligheten som ledningen kan komma på- "tillfredsställande", "uppmuntrande" o.s.v. är språket i senaste rapporten, ingen dålig nyhet presenteras utan att det i samma stycka försöker uppvägas av någonting positivt, oavsett hur avlägset det är. Nästan komiskt blir det när man i senaste rapporten talar om att man minsann har hittat en stor icke kommersiell oljekolumn. Men så bra då...

PA Resources saknar uppenbarligen förmåga att hitta lönsamma tillgångar, utveckla sina exsiterande och överhuvudataget bära sina egna kostnader utan nyemissioner. Sluta lita på Pare, det gjorde jag för länge sedan. Om du äger aktier idag så ta förlusten och sälj innan den blir ännu större.

Kurs idag: 5,80 kr

'

"Snart" är ordet för PA Resources

I vanlig ordning levererade PA Resources idag en dålig rapport och meddelandet att snart (minsann!) ska man börja producera 20 000 fat, numera lite klädsmat blygsamt uttryckt "15-20 000 fat".

Sedan 2007 har de troende väntat på dessa mytiska 20 000 faten. Var är de nånstans? Inte i Pares produktion i alla fall.

I vanlig ordning fylls chattsidorna (inte så sällan även mitt kommentarsfält) med dessa troendes kommentarer om att just nu "ser det väldigt bra ut" för Pare. För ett år sedan skulle 20 000 fat uppnås i början av året, sen blev det officiellt i tredje kvartalet och nu är det som sagt 15-20 000 i slutet av året.

Känns det igen? Det kan nog bero på att det alltid har låtit så, se t.ex. dessa telegramrubriker:

PA RESOURCES: MÅL NÅ PROD 20.000 FAT/DAG SLUTET 2009 - VD

PA RESOURCES: SPÅR PROD 16-21.000 FAT/DAG 2 H 2008

eller varför inte den riktiga klassikern:

PA RESOURCES: RÄKNAR MED ATT NÅ PRODUKTIONSMÅL 50.000 FAT 2011

Idag producerar man ung. 10 000 fat, Didonfältet håller på att sina och Azurite-fältet får man aldrig någon riktig ordning på.

Man kan undra vad pare egentligen finns till för i dagsläget. De har aldrig delat ut någon vinst, har trots det ständigt brist på pengar och gör nyemissioner varje år. Mer och mer pengar som förstörs i en olönsam verksamhet.

Eftersom företagets mål inte är att långsamt äta upp allt kapital som lidande aktieägare och andra ställer till deras förfogande så är det mer än troligt att det bästa vore att llikvidera företaget och dela ut försäljningsintäkterna för de tillgångar man faktiskt har till aktieägarna. Det är långt bättre än att offra dem på verksamhet som inte går runt.

Mer om PA Resources på min blogg.

Kurs idag: 5,60 kr

'

OK, det är en kostnad men den räknas inte!

Mina två favoritsäljcase, SAS och PA Resources lämnade rapport idag och båda gjorde förlust. Fast gjorde de egenligen det? Nej, förstår ni, förlusten "på pappret" beror på kostnader som inte borde räknas om det inte vore för alla dumma bokföringsregler.

Om Pare bara hade sluppit betala sina lån i dollar så hade man nämligen gjort vinst sägs det. Om SAS inte hade förlorat på askmoln och omstruktureringen så hade de gått med exakt 464 miljoner kr i vinst får vi höra deras sparkade VD förkunna.

Här är en enkel regel för sånt här: Engångskostnader är fikonspråk för att få en förlust att framstå som någonting annat!

Med undantag från en situation där man har haft en kostnad som inte har någonting med företagets verksamhet att göra, som man är helt säker på aldrig kan komma tillbaka och kan bli trovärdigt beräknad är det närmast bedrägeri att tala om engångskostnader som jag ser det, det är ren och skär skönmålning.

"700 miljoner" får vi höra att askmolnet kostade SAS. Är det någon som tror att denna summa är exakt, icke uppräknad till en hög nivå och korrekt reviderad? Hur vet man att det inte kommer ett askmoln till, vilket det tydligen gjort varje gång hittills som vulkanen har haft utbrott.

Dessutom vill SAS räkna bort sina omstruktureringskostnader. Sedan när är sådana inte riktiga kostnader och varför räknar man då inte också bort de vinster som omstruktureringen för med sig.

Naturligtvis har inte det faktum att SAS intäkter minskade med mer än 20 % mot förra året någonting med deras dåliga resultat att göra.

I Pares fall får vi veta att de hade otur med valutaeffekter, vilket sänkte deras resultat med mer än 200 miljoner. Annars hade man gjort vinst. Nej, valutan kan man inte påverka så mycket (förutom att hedga), men det är en del av deras verksamhet och ingenting annat. Inte skulle väl någon föreslå att man ska räkna bort hur mycket man tjänat på det höjda oljepriset?

Fast en sådan uträkning vore intressant för den skulle också visa vilken jätteförlust man hade gjort om man inte haft tur med oljepriset.

Dessa företag är rena lottsedlar, antingen lyckas de vända utvecklingen eller så gör man det inte, men något "value case" är de verkligen inte, SAS hoppas på att bli uppköpta och Pare hoppas på högt oljepris som kan betala av alla deras lån.

Mer om PA Resources och SAS.

Sista valsen för PA Resources?

Ett nytt effektivt sätt att förlora pengar presenterades igår när PA Resources nyemissionsvillkor blev offentliggjorda. För fem aktier idag får man köpa inte färre än 14 nya för 3,75 kr- att jämföra med den matematiska kursen vid dessa villkor på ung. 6,50 idag. NE-kursen är alltså 42 % lägre, vilket säger väldigt mycket om "Pare".

Uppenbarligen har man blivit tvungen att bjuda på denna saftiga rabatt för att få emissionen garanterad. Hade den inte varit garanterad hade den ju kunnat spåra ur om aktiekursen hade fallit fritt innan NE med följd att pengarna inte kom in.

Dock är det som vanligt ofrånkomligt att man sänder en mycket tydlig signal till marknaden om den nya aktiens värde, vilket brukar vara förödande för aktiekursen om företaget inte tydligt kan visa att man är på väg att vända tillbaka till vinst. Ett mycket bra exempel på detta är Ericssons NE på 3,80 kr som drev ned aktien till som lägst (intraday) 3 kr och Swedbanks första NE på 48 kr som passerades på väg nedåt innan nyteckningen var avslutad.

Pare tillförs 1,7 miljarder kr i nyemissionen och undgår i och med detta säkert en omedelbar likviditetskris, men företaget är tungt skuldsatt och även om man kan lösa en del lån i och med detta så kan inte handlingsutrymmet vara särskilt stort i och med att man kommer att ha fortsatta likviditetsproblem om man fortsätter att blöda ung. 100 miljoner per kvartal.

Men Azurite då, säger säkert de pare-troende. Visst kan det påverka likviditeten positivt om man äntligen börjar få upp produktionen där, men detta riskerar att ätas upp med råge om Didon-fältet fortsätter att sjuka ned i dyn, vilket allt tyder på.

Jag kan inte bedöma om Pare kommer att gå i konkurs de närmaste åren eftersom det beror i första hand på om man lyckas med sin finansiering, vilket är svårt att bedöma eftersom riskkapital kan lockas dit om t.ex. oljepriset stiger rejält, men en sak känns väldigt säker. Om man inte inom nåt år lyckas vända trenden och gå mot inte bara nollresultat, utan kraftiga vinstökningar så kommer många aktieägare att ledsna på allt snack från ledningen och hoppa av.

En långsam dödskamp där man hela tiden försöker undvika likviditetsbrist under de närmaste åren är då det troliga scenariet. Med detta följer naturligtvis aktiekurser långt under nyemissionskursen.

Illa, värre, Pare

Som jag har skrivit flera gånger tidigare det senaste halvåret är ledordet för PA Resources "snart". "Snart" ska man komma upp i 20 000 fat/dag har man sagt sedan 2006, men man har bara gjort det under ett kvartal (Q2, 2007). "Snart" ska alla tekniska prolem vara lösta. "Snart" ska borrningen vara klar...

Idag lämnade bolaget sin produktionsrapport för första kvartalet och gissa vad? De 20 000 faten ska nu komma först i tredje kvartalet och man har massor av tekniska problem samt, som jag skrivit om tidigare, Didonfältets produktionskapacitet är i fritt fall. Detta trots att två av de fem brunnarna dessutom har stängts av för att hjälpa upp trycket i de övriga. Inget nytt under solen här inte!

Man kan ju också stilla undra hur stor kapacitet Azurite-fältet har praktisk möjlighet att producera under ekonomiskt sunda förutsättningar när man redan nu måste injicera 20 500 fat vatten per dag för att hålla uppe trycket. Inte för att jag är någon expert på oljepumpning, men injektioner kostar en massa pengar och att de behövs tyder ju i vilket fall inte på att produktionen kommer att slå förväntningarna.

Man kan också undra hur länge de plågade Pare-vännerna kommer att hålla ut. Visst har många köpt sina aktier på mycket högre nivåer och då håller det som bekant emot att sälja, men förr eller senare måste nog de flesta inse att Pares chans att bli den stora succé vi alla hoppades på för några år sedan är förbi och de kommande vinsterna, kanske framförallt åstadkomna av ett stigande oljepris, kommer att delas på ännu fler aktier än vad som är fallet idag. Dessutom är en rejäl vinstökning redan inprisad i aktiepriset.

Sälj och gå vidare!

PA Resources på väg mot nya nederlag

Med viss risk för att bli tjatig vill jag ännu en gång ta upp blankningskandidaten PA Resources (se tidigare inlägg) som lämnade sin bokslutskommuniké idag. Jag trodde verkligen på detta företag en gång i tiden, men inte alls idag.

Ett företags VD och styrelse för ett aktiebolag är skyldig vid straffansvar att kommunicera all relevant information till marknaden på ett korrekt och sanningsenligt sätt. Man får alltså inte fördröja offentliggörandet av viktig information, försöka dölja sanningar eller uppenbart skönmåla verkligheten.

"Pares" ledning har haft en lång historia av att vara överdrivet positiv, ofta säkert inom gråzonen för vad som är tillåtet- man har ju rätt att vara obotlig optimist, men alltså inte att ljuga. Sedan något år har detta gått alldeles för långt när man försöker dölja utvecklingen på Didon-fältet som de senaste åren har varit företagets viktigaste tillgång.

Som jag har skrivit tidigare är det uppenbart att produktionen faller och det går inte längre att göra någonting åt detta. Istället för att kommunicera detta och meddela marknaden vilken produktion man tror att detta fält kommer att hålla detta och kommande år har man med ett osannolikt fikonspråk skrivit om detta till oigenkännerlighet. (Observera att man aldrig drog sig för att kommunicera hur stor, ökad produktion Didon skulle ha till för något år sedan.)

Idag kom som sagt bokslutskommunikén och uppenbarligen har det nu blivit omöjligt att inte bli i alla fall lite tydligare och för första gången medge att produktionen faller med orden "en fortsatt naturlig nedgång på Didonfältet i Tunisien".

Inget företag som har en ledning som är inte är öppen och sanningsenlig om företagets problem är en god investering! I senste produktionsrapporten använde man detta fikonspråk: Produktionen på Didonfältet har minskat något jämfört med tredje kvartalet på grund av en ändrad produktionsprofil med lägre produktionsnivå.

Vadå "ändrad produktionsprofil"?

Ännu värre var det för något år sedan när man för första gången förklarade den minskade produktionen med att man valt att producera på en lägre nivå. Jo, det verkar ju sannolikt när man ända till i våras ständigt investerade i nya borrningar på fältet för att öka produktionen.

Hursomhelst, idag är första gången som man medger detta i något som i alla fall liknar vanlig svenska, även om "naturlig nedgång" är en uppenbar skönmålning. Produktionen faller och man kan inte göra någonting åt det! Skriv det då!!! Berätta också vilken produktion ni förutser för detta och nästkommande år!

För övrigt är det bara att konstatera att dagens nedgång är väl motiverad. Trots en ganska god produktion lyckas man inte tjäna mer än 8 öre per aktie. Produktionen och därmed vinsten kanske verkligen kommer att höjas nästa år som man påstår, vem vet, men om så är fallet är redan en stor vinstökning inräknad i dagens kurs. Om produktionen inte höjs rejält så kommer aktien att störtdyka.

Aktiekurs idag: 24,50 kr.

PA Resources snart klar för blankning

Jag har tidigare i höst skrivit ned PA Resources. Nu har jag funderat vidare på "Pare" som jag under några år (då företaget gick ganska bra) var mycket intresserad av. Då hade de mycket lovande framtidsutsikter, men dessvärre kom jag in för sent för att kunna göra de riktigt stora vinsterna.

Jag kom på att det var något som inte stämde när jag gick igenom bolagets kommunikation. Problemet kan sammanfattas med ordet "Didon", dvs deras stora fält i Tunisien, tillika företagets största tillgång. Min slutsats är att förutom, vilket redan är bekant, att Didon har sänkt deras totala produktion är det mycket sannolikt att Didon håller på att sina.

"Sina" betyder här inte att oljan snart är slut, utan att trycket minskar i rask takt så att man snart inte kan producera lönsamt från fältet. Det snabba produktionsfallet är mycket vanligt i fält där man har injicerat vatten eller gas för att hålla uppe trycket. När det väl börjar falla minskar inte trycket långsamt som förr i tiden (innan injektionerna var uppfunna), utan mycket snabbt.

Jag har nu gått igenom deras kvartalsvisa produktionsrapporter och vad de har skrivit om sina utsikter att producera sedan 2006. Jag ser inget som tyder på direkt bedräglig rapportering. Däremot ser man när man läser rapport efter rapport vid ett tillfälle mycket tydligt att ledningen under de senaste åren (i alla fall sedan 2006) grovt skönmålat sina utsitker att öka produktionen.
Problem anges alltid vara övergående och beroende på antingen tillfälligheter eller avbrott när man håller på att öka produktionen.

"Borrningarna på Didon-fältet pågår för fullt"
"Detta arbete pågår nu"
"Produktionen har därefter ökat "
o.s.v.
Redan den 1 december 2006 skriver man om Didon "en gradvis uppbyggnad av produktionen ska ske för att uppnå bolagets mål om 20 000 fat olja per dag". Sedan dess har det gått troll i dessa 20 000. Man har bara vid ett tillfälle nått detta mål- Q2 2007. Därefter har man i snitt legat på 13 900 fat med uppenbarligen rejäl minskning för Didons del av totalen (detta anges sällan i texten).
Total produktion för företaget inkl. alla andra fält, per kvartal fr.o.m. Q2 2007:
20 500 (Q2 2007)
17 250
15 066
11 930
12 887
14 800
16 200
8 700
8 200
13 500 (Q3 2009, här startades produktionen i Azuritefältet i Kongo)
Pare står inte och fallet med Didon, men det är väldigt talande för ledningen att man inte går ut med att produktionen där faller, utan istället säger att man nu producerar frivilligt på en lägre nivå. Detta är naturligtvis inte sant eftersom man under senare år har investerat mycket stora summor på att öka produktionen i Didon.

Pare är inte bara icke-köpvärd, det är en blankningskandidat!!! Lyckas företaget inte snabbt höja vinsten kommer aktien att rasa. Kanske långt under 10 kronor.

Pare-ledningen lovar nu som alltid att man "snart" kommer att öka sin produktion, men det är alltid "snart" med Pare. Med en vinst på kanske en krona i år och en kurs på 25-27 kr blir p/e förstås 25-27 och det betyder att en rejäl vinstökning redan är inprisad i kursen.

PA-Resources inte längre fundamentalt intressant

'
Jag har ägt "Pare" sedan januari 2006 och det har varit ungefär som att hålla på ett halvdant fotbollslag- tillfälliga glädjeskutt men oftast misär. Som jag har skrivit tidigare var det första köpet ett misstag och jag har sedan minskat mitt innehav rejält men behållit en del eftersom jag trott för mycket på ledningen under åren. Jag ägde den inte alls ett tag i slutet av förra året men passade på och gick in i en warrant i min vanliga depå när aktien var nere på smått bisarra 10 kr. Därmed hade jag låg exponering men en enorm uppsida om det skulle stiga. Det har det gjort och jag är upp ung. 400 % på den dessvärre mycket lilla placeringen.

Pare och därmed pare-aktien lider av framförallt två saker; ledningen kan inte bedöma framtida produktion med någon som helst precision och lovar därför alltid mer än den kan hålla samt att aktien alltid är hårdbevakad och priset upptrissat.

Sedan halvårsrapporten har jag tittat närmare på Pare och är nu ännu mycket (!) mindre imponerad av vad jag ser.

Två viktiga saker att titta på hos oljebolag är förstås produktion och reserver. Pares produktion är låg idag men man har genom Azurite-projektet lovat (för femtielfte gången) att komma över 20 000 fat nästa år. Samtidigt sjunker produktionen stadigt i Didonfältet som man heläger. Detta fält har varit kronjuvelen men det har bara en kort tid producerat enligt plan varför man alltid, nu senast i kvartalsrapporten den 28/10, fått justera ned sina prognoser. Reserverna är en annan tråkig historia då de trots massor av projekt inte stigit på flera år- man har legat på runt 100 miljoner fat sedan 2005.

Hur ser det ut med resultatet per aktie då? Riktigt illa idag- bara 16 öre senaste kvartalet från 50 öre kvartalet innan trots stigande oljepris. Detta är inget nytt, resultatet per aktie efter skatt har sjunkit från toppåret 2006 på över 6 kr, till ung. 4,50 år 2007 och 3,50 år 2008 till i år kanske runt 50 öre (första kvartalet var minus nästan 50 öre). Dessutom håller konvertibellånet så sakterliga på att konverteras till aktier, vilket förstås ytterligare kommer att pressa VPA, oavsett vad annat som händer.

Konvertibellånet och alla andra nyemissioner är ytterligare ett misslyckande från ledningens sida. Som andra oljebolag delar inte Pare ut vinster utan använder alla fria kassaflöden till att investera i ny produktion. Detta är i princip utmärkt, men dessvärre räcker inte pengarna alls. Därför har man gjort massor av nyemissioner (senast en riktad NE i somras) och i vintras konvertibler för 16 kr/aktie med 11 % (!) ränta på drygt en miljard i maximalt fem år och en ökning av aktieantalet med hela 50 %.

Alla pare-vänner väntar idag, precis som de senaste åren, på den högre produktionen från Azurite-fältet nästa år. Tro mig- den är redan inräknad i aktiekursen! Med ett resultat av allt att döma på långt under en krona i år och en aktie på ung. 30 kr är en kraftig vinstökning inprisad.

Kommer den? Kanske, men det är lååååångt ifrån säkert. Som jag skrev förra veckan man kan inte leva på hoppet allena.

Aktien är därför fundamentalt sett helt ointressant och jag kommer att låta mina warrants löpa ut om två veckor och hålla mig ifrån Pare om inte utsikterna i förhållande till aktiepriset förbättras enormt. Pare är förstås högst köpvärd på något pris. Men det priset är idag långt under 20 kr.

'

Håller Pare, och vad händer i framtiden?

'

Analytikerkåren visade återigen att de gör lika mycket nytta som Arbetsförmedlingen när de spådde ett kvartalsresultat efter skatt för Pare på alltifrån -101 miljoner till 66 miljoner i vinst medan det verkliga resultatet blev 152 miljoner i vinst.

Som vanligt förundras jag över att folk med såna resultat kan behålla jobbet. Tänk om en flygledare eller kirurg skulle göra bedömningar liknande dessa.

Nåväl, Pare utvecklas tydligen ungefär som jag har trott. Tack vare en mer avskalad verksamhet och fortsatt träffsäkerhet över genomsnittet för oljebolag vad gäller var man ska producera har man lyckats vända den olyckliga trenden och ska väl nu äntligen kunna sluta späda ut värdet per aktie med ständiga nyemissioner.

Dock hänger precis allting på oljepriset, även med en fortsatt volymökning är detta det helt avgörande för företaget. Förmodligen kommer det att fortsätta stiga på sikt men frågan är hur mycket Pare kan lyckas tjäna och för oss aktieägare (jag själv iofs bara warrants) är frågan hur högt p/e-värdet kan stiga.

Pare tjänade andra kvartalet 50 öre per aktie, men enligt Löparn (denne evige försvarare av allt Pare gör f.ö., men här har han säkert rätt) är detta före konvertibelutspädningen vilket sänker med mer än 10 öre enligt samma källa. Detta ger alltså en årsvinst på mellan en och två kronor i dagsläget att ställa mot ett pris på runt 30 kr- knappast den rejält undervärderade aktie man söker efter som fundamentalanalytiker. Detta särskilt eftersom företaget är så beroende av saker som man bara delvis kan påverka själv; oljepriset är ju omöjligt att påverka och produktionen kan man inte styra över till 100 % eftersom väder, oljetryck, mängd olja som man verkligen kan få upp o.s.v. påverkas även av utomstående faktorer.

Det är inte rimligt att på kort sikt tro att Pare kommer att värderas så värst mycket högre, även om man förstås hoppas det. Ett kraftigt höjt oljepris, vilket inte känns så troligt i dagsläget, eller en fantastisk nyhet kan ändra detta men detta är bara förhoppningar, inte analys!

Pare behöver komma upp i långt över sina ständigt utlovade 20 000 fat per dag och ligga stadigt på denna nivå, eller förstås ännu hellre stadigt ökande nivå, för att kunna öka vinsten till nivåer som kommer att få marknaden att värdera företaget betydligt högre. Det finns absolut INGENTING som tyder på att så kommer att ske- tvärtom tyder all historik på att ägarna kommer att bli grymt besvikna.

Jag ser mitt pyttelilla innehav av Pare idag som en lottsedel som kan ge några kronor för mig, fokus är och förblir i dagsläget fundamentalt undervärderade aktier som Swedbank, Boliden m.fl.

PA Resources helt beroende av oljepriset

'
Två gånger har jag låtit mig luras av kursutvecklingen för en aktie och köpt bara på denna samt någons rekommendation, utan att göra en egen "skeptiskt" analys; PA Resources och Micro Systemation. I båda fallen hade kursen stigit snabbt på fin utveckling av företaget, men framförallt på den hype som blivit kring aktien. I båda fallen skulle verkligheten komma ikapp aktien och den sjönk mycket kraftigt.

Det finns kanske inget vanligare och farligare fel än att titta på en graf som visar en aktie som t.ex. har stigit från 4 kr till över 40 kr (som PARE hade gjort) och tro att aktien kommer att snällt fortsätta i samma riktning ett bra tag framöver. Eftersom det ju är företagets framtida vinstutveckling som förr eller senare kommer att styra aktiekursen och inte kursen själv så är detta förstås ett väldigt korkat fel att begå.

I januari 2006 gjorde en kollega mig uppmärksam på PARE som då var väldigt litet och okänt. Utveckligen såg mycket imponerande ut, man ökade sin produktion och resultatet förbättrades stadigt. Affärsmodellen verkade sund och man hade riktat in sig på Tunisien där det är billigt att producera sett till skatten och arbetskraften och ledningen lovade guld och gröna skogar när produktionen på fältet Didon skulle kunna mångdubblas (från ett par tusen fat per dag till 20 000, ett tal som sedan har spökat i företaget).

Jag köpte alltså några hundra aktier i PARE och trodde som så många andra att oljepriset skulle fortsätta att stiga och att ledningen skulle leverera allt de som vi hoppades på (faktiskt räknade med).

Vad gjorde jag då för fel?

• Jag missade att förväntningarna på företaget var så stora att det som vi hoppades skulle inträffa redan var inprisat i kursen
• Jag såg inte att oljepriset var larvigt betydelsefullt för aktiens dåvarande värde, minsta fall gjorde att aktien dök, ibland med 20 % på kort tid
• Jag missade att företaget, istället för att försöka få ordning på sitt största och viktigaste innehav, Didon-fältet, försökte vara överallt, även i Norge som är enormt mycket mindre lönsamt att producera i p.g.a. de ohyggliga skatterna på olja
• Jag såg inte det uppenbara, nämligen att ledningen hade fått hybris av sina framgångar och dessutom överkommunicerade till marknaden i hopp om att driva upp kursen, med all sanolikhet för att deras nyemissioner skulle ge mer pengar
• Slutligen tänkte jag inte på att de ständiga nyemissionerna spädde ut aktievärdet i snabb takt och att så länge man inte antingen slutade expandera bortom all kontroll eller började tjäna en massa pengar i Didon så skulle nyemissionerna fortsätta.

Mina misstag var inte slut här, inte. Jag följde med en roliga chattrörelse som fanns på Avanza där det också fanns mycket kunnigt folk och dessutom fanns ju den gamle Löparn på sin sida som analyserade företaget grundligt och genomtänkt. Jag blev alltså påverkad av det jag läste som skrivits av så många insatta men ack så närmast religöst troende på detta företag (eller snarare på aktien).
Ständigt ersatte ledningen leverans med pressmeddelanden. Den som vill kan ju söka på deras pressmeddelanden de senaste åren, de är många, framförallt under 2006-08.
Mest bisarrt var det när ledningen, uppenbarligen blåljugande för marknaden, under slutet av 2006 envist hävdade att man skulle komma igång med produktionen för den nya borriggen på Didonfältet "innan året var slut" och aktiekursen drevs upp hela tiden för att sedan förstås falla efter nyår. Inte förrän i slutet av mars lyckades man med detta.
Sakta men säkert, framförallt sedan man kom in på Stockholmsbörsen och dess regler för (sann) marknadskommunikation, tvingades ledningen att revidera ned sina påståenden, t.ex. om när man lovade att ha kommit upp till 50 000 fat/dag.
Jag borde förstås ha sålt när det visade sig hur svårt det blev att motivera aktiekursen när de goda nyheterna (alltså verkliga nyheter, inte ledningens ständiga kommunikéer) inte kom och slutligen borde jag ha sålt allting när oljepriset steg till skyarna sommaren 2008 och aktien var så uppenbart övervärderad.
Mycket lärorikt för mig var dock att höra hur "alla" verkligen inte kunde förstå varför aktien inte steg till skyarna när det väl kom goda nyheter, t.ex. fördubblad vinst eller att produktionen hade satt igång på ett fält. Detta berodde förstås på att detta sedan länge var inprisat i aktiekursen och enbart frånvaron av denna nyhet hade kunnat påverka aktiekursen, i det fallet förstås nedåt.
Ja, ja man lär i alla fall av sina misstag, jag kommer aldrig mer att låta mig förledas av stigande aktiekurser. Jag kan också trösta mig med att jag gjorde fina vinster de gånger jag sålde av delar av mitt innehav och att jag hitills har gjort fyra lönsamma warrantaffärer i PARE. När aktien sjunkit till 10 kronor i höstas köpte jag in mig igen i bolaget med 25 000 warrants för 20 öre som idag står över en krona. Alltid något. På PARE är jag dock totalt minus än så länge.
Nu har man minskat ned sina intressen och verkar koncentrera sig på lönsamhet istälelt för vettlös expansion. Man är dock fortfarande helt beroende av oljepriset, vilket ett mer etablerat oljebolag med stor kassa inte är på samma sätt. Men om oljan fortsätter upp, vilket den förmodligen gör, och de verkligen kan leverera de alltid så svåra 20 000 fat som man nu återigen hoppas på i och med det man kommunicerade igår och sedan fortsätta öka produktionen så kan aktien bli en hit igen.
I höstas var aktien helt klart undervärderad, därav mitt warrantköp som jag tänker behålla eftersom min exponering är så liten och potentialen är så stor tills den löses in i höst. Idag är dock PARE-aktien inte undervärderad och man ger förstås ingen utdelning och därför köper jag inte aktien.