Valborgsbuffett

Efter att det blivit mycket sannolikt att Swedbank kommer att göra vinst i år har marknaden äntligen börjat inse det många av oss visste sedan tidigare, nämligen att dess preferensaktie med förtur till utdelningar är ett bättre köp än A-aktien. Av detta skäl handlas pref nu upp och börjar närma sig 2 kr högre pris än A-aktien. Det kan som Pilsnernils påpekar på sin blogg bli så att preferensaktien blir ensam om utdelning, ända upp till 4,80 kr.

Hur de tänkte som investerade långsiktigt i Swedbank sedan mars i fjol och köpte A-aktien är svårt att veta men förmodligen köpte de utan att läsa på, synd för det skulle ha givit ganska god avkastning för de minuterna. Extra larvigt blir det förstås av att preferensaktien i princip alltid har varit billigare än A-aktien.

Nu är det dags att fira Valborg och inte tänka på börsen som f.ö. stänger snart. Här är ett mycket bra Buffett-citat om analytiker som jag som vanligt tycker säger allt som behöver sägas:

We've long felt that the only value of stock forecasters is to make fortune tellers look good. Even now, Charlie and I continue to believe that short-term market forecasts are poison and should be kept locked up in a safe place, away from children and also from grown-ups who behave in the market like children.

Självförtroende utan hybris

Jag brukar ofta tänka att tålamod är den viktigaste egenskapen hos en skicklig förvaltare. När jag har sett marknadens lustiga reaktioner på rapporterna (ok, den var också påverkad av det grekiska moraset) denna vecka så börjar jag luta åt att självförtroende är ännu viktigare.

Logiken i detta är väl att man kan tjäna en del pengar även om man inte är så tålmodig med sina placeringar, men om man inte har självförtroende så säljer man sina aktier när de faller snabbt i pris, för att man inte vågar lita på sin analys att de är värda mycket mer.

Självförtroende i dess sanna form, dvs inte hybris, utan ett välgrundat förtroende för ens egen förmåga att klara någonting är helt enkelt nödvändigt om man ska lyckas med sina investeringar. Självförtroende som kommit av att man har haft rätt mycket oftare än man har haft fel och litar mer på sig själv än den manodepressiva marknaden är också väldigt skönt att ha när man tar emot fina rapporter från bolag som står för betydande delar av ens portfölj (Boliden och Swedbank i mitt fall) men får se marknaden handla ned aktierna.

Det spelar ingen roll vad aktien står i idag om du inte måste sälja dem idag. Ingen roll alls!!! Vad som spelar roll är hur företaget går och därmed vilken långsiktig avkastning du kommer att få.


Som Buffett sade en gång:

You're neither right nor wrong because other people agree with you. You're right because your facts are right and your reasoning is right—and that's the only thing that makes you right. And if your facts and reasoning are right, you don't have to worry about anybody else.

Boliden tuffar på!

För oss som inte hänger upp oss på vad analytiker har gissat sig till inför Bolidens rapport är det mycket glädjande läsning som man bjuder på. (Jag skriver medvetet "gissat" eftersom det är så enormt många faktorer som påverkar Bolidens resultat, varav flera är helt okända för utomstående.)

• Produktionen i Aitik igång enligt plan efter utbyggnaden
• Intäkterna har ökat rejält (+41 % på ett år) och resultatet blev 3,21 kr per aktie
• Malmhalten i Aitik som alla gjorde sånt väsen av förra rapporten är nu 25 % högre igen, vilket visar med all tydlighet att halten varierar kraftigt kvartal för kvartal
• Beslut om att tredubbla återvinningen av elektronikskrot i Rönnskär

Visst finns det negativa faktorer också, t.ex. koncentratbristen på marknaden och reparationsstörningar i Tara m.m. men detta är tillfälliga problem, sånt som händer och inga strukturella prblem verkar finnas alls.

Boliden är på rätt plats vid rätt tidpunkt och har dessutom en ledning som styr företaget mästerligt. Om metallpriserna hålls på dessa nivåer och ingenting otrevligt i övrigt inträffar skulle jag inte bli förvånad om man kommer att tjäna uppåt 15 kr/aktie i år. Utdelningen kommer i så fall med all sannolikhet att fördubblas och kursen kommer att justeras uppåt rejält med tiden.

Med tanke på hur eftersatt Dagens Industris kunskap om Boliden sedan många år verkar vara så är det väl inte konstigt att de lyckades sätta rubriken "Bom för Boliden!" för sin artikel.

Samma visa var det vid förra rapporten, trots många goda nyheter bland ett par dåliga och starkt resultat och utdelningsbesked, men man nådde ju inte de heliga analytikernas "prognoser". Aktien sjönk omedelbart rejält för att sedan stiga ung. 25 % på ett par månader.

Herregud! Hur länge ska dessa proffsanalytiker få sätta agendan för vad som är bra respektive dåligt? Är det något som är dåligt är det analytikernas förmåga att korrekt uppskatta företagens resultat och vart aktiekursen kommer att ta vägen i framtiden. Det är analytikerna som borde ställas till svars för denna oförmåga, inte företagen för att de inte levererar i linje med vad analytikerna fått för sig.

(Kurs just nu: 99 kr)

Swedbanks krediter

Den som förvånas över att Swedbank är på väg mot vinst i år har blundat för alla tecken som funnits. De makroekonomiska förhållandena förbättras snabbt överallt, ledningen gjorde uppenbarligen vad den kunde för att ta så stora kreditförluster som möjligt under katastrofåret 2009 och VD sade vid presentationen av Q4 att han trodde på vinst 2010, vilket han naturligtvis inte säger utan att ha rejält på fötterna.

Att räntenettot varierar kraftigt har vi sett tidigare, hade man haft samma räntenetto som förra Q1 hade man ju gjort en vinst på två miljarder. Snart nog har vi högre räntor och då om inte förr förbättras situationen för alla kreditinstitut.

En siffra som jag har tjatat mycket om tidigare börjar bli mycket intressant nu- förhållandet mellan bortskrivningarna och återvinningarna av tidigare reservationer. Detta finner man på sidan 9 i rapporten. Där framgår det att man under kvartalet har återvunnit hela 538 miljoner kr, ung. samma som nettoresultatet för kvartalet, och att bortskrivningarna är mindre, netto 429 miljoner.

Bortskrivningarna "totalt" har halverats sedan förra kvartalet och summan nästan halveras en gång till tack vare att man kan dra nytta av uppenbarligen väl tilltagna tidigare reserveringar (258 miljoner) och återvinningar vid övertaganden av panter på 120 miljoner.

Jag arbetar inte i banksektorn, men som jag tidigar skrivit är det inte troligt att man snart kommer att kraftigt förbättra sitt resultat av att man återvinner tidigare reserveringar och övertagna panter samtidigt som de nya reserveringarna minskar alltmer? Marknaden har som vi många gånger konstaterat på flera aktiebloggar uppenbarligen räknat med att inga återvinningar av panter eller tidigare reserveringar skulle komma.

Ett annat dåligt rapporterat faktum är också att man nu slipper betala för deltagandet i det statliga garantiprogrammet. Detta kostade nästan två miljarder i fjol.

Swedbanks resa uppåt har bara börjat. Hur börsen reagerar första dagen efter en rapport är helt ointressant, förr eller senare korrigerar marknaden sina misstag och det är då vi får betalt. Aktien handlas idag t.ex. lägre än den gjorde efter den betydligt sämre Q3-rapporten i höstas. Ett annat relevant exempel på prissättning är hur Boliden föll kraftigt efter senaste rapporten, men har sedan stigit med ung. 25 % trots att mzinkpriserna inte har förändrats nämnvärt sedan dess och kopparn som man är bara begränsat exponerad emot "bara" stigit med 9 %. 

(Kurs just nu: 73 kr)

Sakta men säkert

Trädgårdsodling är mycket likt att investera- man planerar, analyserar, köper, vårdar och om man har gjort ett bra jobb får man såsmåningom ett bra resultat. Igår läste jag en krönika i en trädgårdstidning där hon som skrev hade tjuvlyssnat på ett par i tunnelbanan nyligen.

Paret hade just köpt hus och mannen klagade på att det inte fanns några träd i trädgården, den var alldeles platt och utan skugga eller skydd för insyn. De unga tu diskuterade om de skulle plantera ett antal träd. Under resans gång kom de fram till en lösning- de skulle inte plantera några träd alls. Den glasklara logiken i detta var som mannen konstaterade "Det tar ju så lång tid tills de blir stora!"

Man kan förstås skratta åt en så korkad inställning, eller som författaren konstatera att de någon gång i en inte alltför avlägsen framtid kommer att inse att hade de bara planterat några träd när vid inflyttningen diskuterade detta så hade de haft en fin trädgård istället för en gräsöken.

Precis såhär lurar människans hjärna placerare överallt. Det är resultat idag eller möjligen de närmaste månaderna som räknas, inte vad som kan uppnås på några års sikt. För mindre än ett och ett halvt år sedan köpte jag mina senaste Boliden-aktier för 17 kr. Senare läste jag chattinläggen från dem som jublade över vilken bra affär de hade gjort när de "klev av" aktien. T.ex. fanns ett minnesvärt inlägg på Börssnack där skribenten gratulerade sig själv för att ha sålt "rubbet" på 22 kr med fyra kronors vinst.

Idag står Boliden i 112 kr...

Aktiestinsen

De flesta svenskar med stort aktieintresse känner till Aktiestinsen, dvs den nu 94-årige tidigare stationsföreståndaren Lennart Israelsson som bröt mot alla "regler" på 40-talet när han som lågavlönad köpte aktier för sitt sparkapital och sedan köpte nya aktier allt eftersom han hade råd. Vad man kan lära sig av honom är kanske inte några avancerade analysmetoder eller andra ögonöppnare, utan att man med mycket enkla metoder och både mycket oräddhet och tålamod med små medel kan bygga upp en enorm förmögenhet genom att spara och investera i aktier.

Hans metoder är mycket basala- hitta företag med hög direktavkastning, stor vinstutdelningsprocent, låga p/e-tal, god tillväxt samt starkt kassaflöde och gärna lägre pris än det egna kapitalet. Som han själv säger- "köpa billigt och sälja dyr, det är så enkelt att det inte är klokt".

Han hade 1980 en miljon kronor, en på den tiden så stor summa att han uppmärksammades i media. Idag har han samlat på sig flera hundra miljoner, en del av vilket han dock redan har skänkt bort. Om inte det kan övertyga den som är skeptisk till börsen så kan ingenting göra det.

Här är en liten film där Aktiestinsen berättar om sina metoder från Aktiespararnas "Stora aktie och fonddagarna" (välj rätt film i högermarginalen).

Mycket bra artikel om Aktiestinsen.

Vad är dyrt?

När man pratat om priset på saker är det vanligt att lite slarvit använda ordet "dyrt" synonymt med "högt pris". Många säger t.ex. att en LED-belyst TV är "dyrare" än en vanlig LCD-TV och det är dyrare att bo centralt än på landet.

Dyrt är förstås inte att något kostar mer, utan att man får mindre för pengarna när man köper det. Om en viss TV-apparat kostar mer i butik A än den kostar i butik B (allt annat lika) så är det förstås helt korrekt att säga att det är dyrare i butik A, men det är bara rätt att säga att något som kostar mindre är "billigare" om man verkligen får mer för pengarna!

Samma tankevurpor görs hela tiden vid jämförelser mellan aktier. Ett bolag med högt p/e-tal sägs vara "dyrt" och ett med lågt p/-tal påstås vara "billigt". Det kan förstås vara så att man får mer för pengarna, dvs högre framtida förräntning av sitt kapital, men det är förmodligen så att det "billiga" bolaget i själv verket är det dyra och därmed dåliga köpet. Detta för att p/e-talet är lågt av någon anledning. Än dummare blir det när man stirrar sig blind på den senaste tidens uppgång för en aktie och använder enbart detta som argument för att bolaget är dyrt.

H&M handlas idag runt p/e 20 på förväntad vinst (av naturliga skäl ett mycket ungefärligt tal). Hela analytikerkåren gapar om hur "dyrt" detta är. Det är inte alls dyrt. Hade man handlats till p/e 50 hade jag hållit med om att det var dyrt, men det är på dessa nivåer bara korkat att uttrycka sig på det sättet om man med "dyrt" menar "mindre köpvärt" och inte, vilket förstås är sant, "högt i förhållande till andra bolag".

H&M kostar mer än nästan alla bolag för att det har mycket bättre framtida intjäningsförmåga, är mycket bättre skött än anda bolag, har mycket låg kapitalbindning, högre utdelningsförmåga och därmed mycket bättre potential överhuvudtaget. Framfab däremot var dyrt eftersom priset inte motsvarade värdet och ingen sansad bedömare kunde tro att man skulle öka sin vinst så extremt som skulle krävas för att motivera de kurser som aktien nådde upp till.

Det meningslösa i att tala om att H&M är dyrt märks inte minst i det lakoniska konstaterandet som ständigt följer bolaget att "H&M har alltid varit dyrt".

När H&M introducerades på börsen 1974 klagade Veckans Affärer och Affärsvärlden på priset (375 kr) eftersom man ansågs sakna "substans" m.m. och dömde ut emissionen som för dyr. Aktien steg sedan snabbt i värde och första splitten kom året därpå. En aktie inköpt 1974 är idag 3 400 st efter alla splittar m.m. och värda 1,7 miljoner samt ger i år 54 400 kr i utdelning.

Mina köp- och säljråd

Jag har fått frågor i kommentarerna och via mejl angående mina köp- och säljråd som jag publicerar högst upp till vänster i bloggen så det kan vara läge att förklara vad jag menar.

Alla råd är långsiktiga- vanligen tre till fem år framåt i tiden. Vad som händer det närmaste halvåret med en viss aktie har jag ingen aning om. Om förhållandena i företaget eller dess marknad ändras plötsligt ligger förstås utom all kontroll.

Dessa är inte de enda råd jag har eller de enda företag jag anser vara köpvärda eller blankningskandidater. De är däremot de företag som jag har goda kunskaper om och har valt ut som de mest uppenbara köpkandidaterna samt de företag som jag tycker är uppenbart övervärderade.

Värdering av företag är svårt och inkluderar förutom beräkningar en hel del känsla, vilket är omöjligt att kvantifiera. Flera av företagen har dessutom kraftigt varierande kassaflöde och vinst, vilket gör det ännu svårare. Kravet på säkerhetsmarginal är följaktligen stort och mina bedömningar är därför försiktiga.

Den kurs jag anger för köprekommendationerna är den kurs jag anser att dessa aktier är köpvärda till med bibehållen "säkerhetsmarginal", dvs upp till denna nivå finns det tillräcklig marginal för att man inte ska ha köpt för dyrt på lång sikt. Priset är alltså inte ett kursmål eller liknande!

Ett exempel på beräkning:

Boliden antar jag kommer att kunna långsiktigt tack vare expansion, stigande råvarupriser och stadigt förbättrat resursutnyttjande kunna tjäna minst 10 kr per aktie efter skatt och den riskfria räntan bedömer jag långsiktigt till 4 %. En enkel beräkning av dessa värden ger ett inneboende värde på aktien på 250 kr (10 delat med 4 %).

Även om jag är mycket positiv till både hur Boliden sköts och till råvarupriserna samt att jag förstås tror att vinsten per aktie på sikt kommer att stiga (!) så finns det ett betydande mått av osäkerhet pga de stora svängningarna av både råvarupriserna och malmhalten, dvs förhållnaden till största delen utanför företagets kontroll. Till detta kommer att cykliska företag värderas försiktigt på marknaden. Jag anser därför att en marginal på 40 % är motiverat och bortser från den mycket sannolika vinstökningen över tiden och min slutsats är att aktien är köpvärd med bibehållen säkerhet upp till 150 kr.

Den som är satt i skuld är inte fri

Vad kännetecknar de flesta företag som har vuxit sig riktigt, riktigt stora? En jättebra affärsidé? En karismatisk ledare? Att de är i rätt bransch?

Jag skulle vilja påstå att det som är av allra största betydelse är att man förutom att förstås sälja produkter/tjänster som verkligen eftertraktas på marknaden så är det förmågan att hålla i plånboken och växa av egen kraft. Börjar man dopa verksamheten genom att låna pengar så är det ack så enkelt att låna ännu mer och ta chansingar hit och dit som förr eller senare leder till en rejäl nedbantning av verksamheten eller konkurs (se t.ex. dagens pressmeddelande från PA Resources).

Om vi tittar på detaljhandeln så blir detta väldigt tydligt- de två svenska jättarna H&M och IKEA har drivits från starten med extrem kostnadskontroll, samma för t.ex. den tyska jätten ALDI, amerikanska WALMART o.s.v.

Visst kan man invända att det dessa företag har gemensamt är att en ägarfamilj har styrt dem, men det är att missa målet. Det avgörande är inte att en person eller familj är stora ägare eller karismatiska personer (vilket de flesta dessutom inte är), utan att de har ägaren, dvs sig själv, i fokus och därför inte tar några dumdristiga risker med sin skapelse och fokuserar på det som är långsiktigt bra för företaget, inte den senaste kvartalsrapporten.

Sådant fokus är svårt att få av en anställd VD som förmodligen har i alla fall ett öga på möjligheten att gå till ett nytt, än mer prestigefullt jobb om han visar snabba resultat. Att ett företag drivs av storägaren är heller absolut ingen garanti för att de inte ska hitta på tok, se bara på alla tidigare stora ägarledda företag som inte finns idag, t.ex. de allra flesta svenska detaljhandelsföretag som har funnits.

Jag menar absolut inte att man bara ska investera i "familjeföretag" (även om H&M är min nya favorit) eller bara i företag med extrem kostnadskontroll, utan däremot att man ska hålla järnkoll på skuldsidan i balansräkningen hos företag man väljer att investera i. Företag med starka finanser, t.ex. MSAB, klarar förhållandevis enkelt av omstruktureringar, lågkonjunkturer och förlusten av en viktig kund. För företag som istället har en massa lån som ska omsättas regelbundet är situationen helt annorlunda.

Företag går inte i konkurs för att intäkterna sjunker, de går i konkurs för att de inte kan betala sina skuldräntor!

Veckans Buffett

Well, I always start from a position of fear. And then when I see something that looks attractive, I start getting greedy. So--but I'm always looking at the downside on something first. I mean, if you can't lose money, you're going to make money. And we--one reason we've done reasonably well, and this really goes back to when I was age 20 and learned from Graham, because my first 10 years were the best, is we've never lost a lot of money as a percentage of our net worth. I mean, and--in terms of permanent loss. Now, things may go down 50 percent. Berkshire's stock has gone down 50 percent four times in the time that I've owned it. But in terms of permanent loss, we've never--we've had plenty of losses, but they've never been the kind that really are destructive. And I always look at the downside first in anything.

Om H&M lyckas lika bra som i Skandinavien...

Avgörande för alla bedömningar av H&M:s framtida tillväxt (long term...) är förstås hur många butiker man kommer att kunna öppna. För att kunna göra en bedömning av detta har jag räknat på situationen i Norden, där H&M förstås har funnits längst, och tittat på vad det skulle innebära om man kommer att lyckas lika bra i andra länder. Resultatet är tillfredsställande, minst sagt.

H&M öppnade 1947 i Sverige och har nu (30 nov. -09) 161 butiker, vilket betyder en per 56 000 invånare. Man öppnade 1964 i Norge och har redan 92 butiker, en per 53 000 invånare, dvs man har gått om Sverige. I Danmark 1967, 77 butiker, en per 71 000 invånare, alltså ännu inte ikapp Sverige och Norge, men har 10 % mer omsättning per butik. I Finland där man startade först 1997 har man redan idag en butik per 142 000 inv.

Hastigheten är m.a.o. snabbt ökande så invändningar som "det har tagit över 60 år i Sverige" håller inte för ett bolag som idag har enorma finansiella muskler och mycket låg kapitalbindning per ny butik. Det tog fem år för H&M att ta sig från Västerås till Stockholm, ytterligare 12 år att ta sig utomlands för första gången (Norge), ytterligare 12 år att ta sig utanför Skandinavien (London) men sen bara två år för att ta sig till kontinenten o.s.v.

Hur är det då idag i de stora länderna? Till Storbritannien kom man alltså 1976, det finns idag 167 butiker eller en per 371 000 inv., Tyskland 1980, 362 butiker ger 226 0000 inv./butik, Spanien år 2000, 114 butiker, 403 000/butik. I USA, Japan och Kina har man förstås ännu långt lägre tal, men högre omsättning per butik.

Vad händer då om man räknar på att länder som GB, Tyskland, Spanien och Holland som alla har liknande ekonomi som i Norden skulle få lika många H&M-butiker som i Norden, dvs ung. en per 60 000 invånare?

I Tyskland skulle det betyda nästan 1 400 butiker och en omsättning på 114 miljarder kr, alltså ung. lika mycket som H&M:s totala omsättning på 119 miljarder kr idag (alla siffror inkl. moms). I GB ger det 1050 butiker och en omsättning på 47 miljarder. I Spanien 770 butiker och 42 miljarder kr. I Holland 270 butiker och 19 miljarder.

I enbart dessa fyra länder skulle H&M alltså omsätta 222 miljarder, dvs ung. dubbelt så mycket som dagens omsättning. Detta skulle i bara dessa länder ge en vinst före skatt på runt 40 miljarder kr...

Är detta möjligt? Jag tycker absolut det, trots att det även med accelererande nyetableringshastighet förstås tar sin tid. Jag kan inte hitta någon anledning att man i t.ex. Tyskland inte skulle kunna ha lika stor omsättning (om än fördelat på färre butiker eftersom landet är mycket mer tättbefolkat) per invånare som i Skandinavien.

Man får inte heller glömma alla andra liknande länder där H&M är starka idag- i Schweiz har man varit längst (1978) och har följdaktligen hunnit längst med en butik per 100 000 inv., Österrike en/130 000, Holland ung. samma, Italien, Belgien, Kanada, Fraknrike o.s.v. kommer alla starkt.

Om jag sen fortsätter till länder som USA, Japan och Kina går det förstås inte att räkna på en butik per 60 000 inv. USA har enormt stor konkurrens från egna kedjor, Kina kommer ännu i många år att vara ett land med fattig majoritet och Japan är försås svårbedömt utanför Tokyo.

Säg ändå att man i Japan och USA såsmåningom lyckas komma upp i en femtedel av detta och i Kina en tiondel. Sifforna blir nästan löjligt stora ändå om man räkna med att varje butik skulle hålla dagens omsättning. I USA skulle det bli 40 miljarder, dvs en tredjedel av dagens totala koncernomsättning, i Japan blir den nästan 80 miljarder och i Kina ofattbara 133 miljader.

Naturligtvis kan man invända att mer tättbefolkade länder betyder färre butiker än i Skandinavien, men detta kompenseras förmodligen rejält av att de tättbefolkade länderna, som t.ex. Danmark, Tyskland och Holland har betydligt större omsättning per butik, i Tyskland och Holland nästan dubbelt så stor som i Sverige.

Detta är förstås väldigt förenklade beräkningar, men det visar på en potential på lång sikt som är groteskt stor hur man än räknar.

En mycket enklare beräkning är förstås att man skulle lyckas öppna de planerade 10 % nya butiker per år- då har man om 10 år nästan tre gånger så många butiker och år 2025 nästan 10 000 dvs fem gånger dagens. Om man istället som förra året ökar med 14 % har man om 10 år 8500 butiker och år 2025 över 16 000.

Framtidsfantasier? Inte för ett bolag som de senaste sju åren har lyckats öka sin vinst med 160 %. Man har ju bara precis börjat i Kina och Japan och inte ens startat i Indien, Brasilien m.fl. riktigt stora länder med mycket stark BNP-utveckling. Därtill växer internet-försäljningen.

You ain't seen nothing yet...

Tips på bra blogginlägg om H&M:s urstarka balansräkning.

Att skapa eller förstöra värde

Det verkar råda stor förvirring om vad som är målet med företagande, inte minst hos vår finansminister. Ett klargörande är kanske på sin plats: företag finns inte till för att skapa arbetstillfällen eller svenska exportinkomster. Företag finns till för att skapa värde för sina ägare. Skapar det inte värde så förstör det värde!

Verksamhet som förräntar sitt kapital bättre än den riskfria räntan skapar värde. Verksamhet som förräntar sitt kapital sämre än den riskfria räntan förstör värde.

Det är inte bara finansministern som är förvirrad, väldigt många tycks tro att allt nyföretagande är till godo för samhället. Hur mycket jag än kan beundra dem som kämpar för att förverkliga sin idé, och inte enbart dem som har en bra idé men under förutsättning att de inte ljuger för finansiärer, så kan man inte utgå från att det i första hand är bristen på finansiering som är hindret för entreprenörer. Deras stora problem är att deras idé inte är realistisk och att folk inte tror på den.

För några dagar sedan skrev ett antal "tunga näringslivsprofiler" (som man i pressen brukar kalla den kategori personer som vi förväntas lyssna andäktigt på) att staten bör gå in i ett antal riskkapitalfonder för att hjälpa till att finansiera affärsidéer som inte hittat privat kapital. Saken är bara den att det inte brukar gå så bra för de olika statliga riskfonder som finns och dessutom finns Sjätte AP-fonden som investerar i onoterade bolag och har förlorat en massa pensionspengar på detta.

Det finns naturligtvis bra idéer som inte har förverkligats pga att man inte fått finansiering. Det finns också företag som hade enorma problem med att ordna den initiala finansieringen trots en idé som visade sig vara mycket bra. Det finns dock så otroligt många fler idéer som vi ska vara enbart glada att de aldrig fick chansen att förstöra pengar och så väldigt många andra som förverkligades bara för att sedan bränna alla pengar man fick, IT-yran är det mest extrema exemplet, men det händer varje dag året om.

Har man en bra idé, som t.ex. Diamyd, så får man förmodligen privat finansiering, även om man måste gå med mössan i hand under en period. Har man däremot en idé som ingen privat investerare har velat satsa sina egna pengar på så är det ganska magstarkt att kräva att vi ska satsa skattebetalarnas pengar på den.

Illa, värre, Pare

Som jag har skrivit flera gånger tidigare det senaste halvåret är ledordet för PA Resources "snart". "Snart" ska man komma upp i 20 000 fat/dag har man sagt sedan 2006, men man har bara gjort det under ett kvartal (Q2, 2007). "Snart" ska alla tekniska prolem vara lösta. "Snart" ska borrningen vara klar...

Idag lämnade bolaget sin produktionsrapport för första kvartalet och gissa vad? De 20 000 faten ska nu komma först i tredje kvartalet och man har massor av tekniska problem samt, som jag skrivit om tidigare, Didonfältets produktionskapacitet är i fritt fall. Detta trots att två av de fem brunnarna dessutom har stängts av för att hjälpa upp trycket i de övriga. Inget nytt under solen här inte!

Man kan ju också stilla undra hur stor kapacitet Azurite-fältet har praktisk möjlighet att producera under ekonomiskt sunda förutsättningar när man redan nu måste injicera 20 500 fat vatten per dag för att hålla uppe trycket. Inte för att jag är någon expert på oljepumpning, men injektioner kostar en massa pengar och att de behövs tyder ju i vilket fall inte på att produktionen kommer att slå förväntningarna.

Man kan också undra hur länge de plågade Pare-vännerna kommer att hålla ut. Visst har många köpt sina aktier på mycket högre nivåer och då håller det som bekant emot att sälja, men förr eller senare måste nog de flesta inse att Pares chans att bli den stora succé vi alla hoppades på för några år sedan är förbi och de kommande vinsterna, kanske framförallt åstadkomna av ett stigande oljepris, kommer att delas på ännu fler aktier än vad som är fallet idag. Dessutom är en rejäl vinstökning redan inprisad i aktiepriset.

Sälj och gå vidare!

...på sex månaders sikt...

Det kanske är en konsigt vald dag att klaga på analytiker när Börsveckan bland sina nya köprekommendationer har tre företag som jag rekommenderar (MSAB, Nokia och HM, dock har HM bara fått höjd rekommendation och jag anser att de tidigare varit alldeles för tveksamma till HM). Så jag får väl börja med att säga att det finns analytiker som vet vad de håller på med och gör det bra, men de är i minoritet.

Dagens investerares största problem är utan tvekan kortsiktigheten. Detta är som jag ser det också många professionella analytikers största problem och i de senares fall är det närmast institutionaliserat. Läs vilken rekommendation som helst, "placera.nu" t.ex., och det står "...på sex månaders sikt...". De allra värsta pratar dessutom om "tre till sex" månader.

Vad är det för dumheter?! Ingen kan, möjligen med undantag från situationer där en aktie av någon anledning mycket snabbt har drivits ned eller upp i pris rejält utan att det är fundamentalt motiverat, förutse var en aktie står på några få månaders sikt. Visst, om en aktie är undervärderad idag är det mer troligt att den har stigit än sjunkit under det kommande halvåret, men att därifrån gå till att ange målkurser är bara galet.

Förutom att det är galet att säga att en aktie kommer att stiga med X kr inom ett halvår så cementerar allt nämnande av så korta tidshorisonter den aktieintresserade allmänhetens klippmentalitet. I och för sig dukar man på detta sätt upp bordet för oss långsiktiga så man borde ju inte klaga, men det är ändå helt sjukt när folk säljer aktier för att de under några månader inte levt upp till förväntningarna och inte för att företaget inte längre övertygar.

Varför har man då närmast standardiserat dessa sex månader? Ingen aning hur detta har uppkommit, skriv gärna kommentarer den som vet, men jag kan inte se någon annan "logik" än bristande tålamod. Man kan ju inte idag köpa aktier för pengar som man behöver om ett halvår så varför skulle man vara intresserad av vad som kan stiga på ett halvår?

Tre till fem år är ett minimum anser jag. Det är på den horisonten som vi har en tillräckligt god möjlighet att förutse utvecklingen. Den horisonten rensar bort tillfälligheter och marknadens återkommande pessimism och optimism. För att ta en analogi med forbollens värld- det är mycket svårt att förutse hur en viss match ska sluta, men ligavinnaren är tack vare säsongens 30-40 matcher mycket enklare att förutse. Det lag vinner som sammantaget presterat bäst, även om det förmodligen får tillfälliga problem och inte leder hela säsongen.

H&M:s rapport

Det är svårt att komma på någon rapport jag läst som utan att vara dopad av engångsintäkter etc. har varit så entydigt fantastiskt bra som morgonens H&M-rapport.

Bara som en tankelek för att visa hur bra resultatet är- om man satte Q1-resultatet i år på förra årets förhållande mellan Q1 och helåret (16 % mot 84 %) så skulle årets resultat bli 28,20 kr/aktie mot 19,80 kr i fjol eller en ökning på 45 %... Jag tror inte att det blir fallet, det var som sagt bara för att ge en bild av hur bra denna rapport är.

Man ska alltså inte falla i fällan att dra långtgående slutsatser av två fina kvartal eftersom den fällan redan är fylld till bredden av kortsiktiga analytiker. Det är dock svårt att just nu se någonting som inte långsiktigt(!) pekar mot fortsatt mycket god utveckling för företaget.

Försäljningen är mycket stark trots ganska svag konjunktur och marginalerna (brutto- och rörelse-) fantastiska (brukar vara lägst i Q1) och ganska precis alla andra parametrar är nästan för bra för att vara sant. Siffrorna för mars månad (utanför Q1) är dessutom ännu bättre- 21 % försäljningsökning i lokala valutor jämfört med 2009...

Om detta är fallet i dagens dåliga konjunktur, vilka möjligheter till vinstökning finns inte då när konjunkturen blir mer normal? Hur många butiker kan man tänkas öppna i Asien, framförallt Kina och Indien de närmaste 10 åren?

Jag vet förstås inte vilka exakta valutakurssäkringar H&M har och vilken inverkan de har förutom deras generella guidning, men förmodligen hade resultatet varit ännu bättre om inte kronan hade stigit på sista tiden.

Sedan jag för 3-4 månader sedan började intressera mig för H&M har jag kommit fram till att trots att jag tycker väldigt mycket om Boliden, SSAB, Swedbank och mina andra innehav så är det så att om jag vore tvungen att bara investera i ett enda företag de närmaste 10 åren och dessa pengar vore de enda jag hade att leva på den dag jag går i pension så skulle jag utan tvekan välja H&M.

H&M ger en närmast osannolik mix av låg risk, god lönsamhet/marginal, soliditet och expansionsmöjligheter. Då är inte p/e 23 på fjolårsresultatet alls högt. Om min lilla tankelek skulle slå in så skulle p/e med dagens kurs på 500 kr istället vara 17... Det sker kanske inte i år, men snart nog har man den vinsten och ännu mer om ingenting väldigt oväntat sker.

Tidigare inlägg finns här.

Börsens uppgång (2)

Som alltid när börsen har stigit några veckor så kommer ropen på vargen. De senaste kvartalsrapporterna sägs vara "intecknade" och det är allmän fara på taket. Dessa skrik får de riskobenägna att sälja sina aktier, vilket säkert i de flesta fall får dem att förlora de rejäla uppgångar som kommer. För uppgångarna kommer, kanske under april månad, kanske om två år.

Vad många inte förstår är att aktier stiger (eller sjunker) på sina framtidsutsikter, inte så mycket på senaste kvartalsrapporten. Om marknaden ser ljuset vid horisonten så stiger kurserna och tvärtom. Massor av andra saker påverkar förstås såsom räntan, riskaptiten osv men grunden är hur framtiden för tillfället uppfattas och just nu är man uppenbarligen mer optimistisk då Grekland inte verkar bli nån katastrof, Kina m.fl. tuffar på mycket starkt o.s.v.

Naturligtvis blir det tvära fall också, men de beror också på hur marknaden ser på framtiden och ju mer "ljus" som har räknats in i kurserna desto hårdare blir förstås fallet om framtiden plötsligt inte alls verkar vara så ljus. Idag räcker det med några negativa kommentarer, konjunkturrapporter eller rykten för att få börserna att falla. Dock spelar ju inte volatiliteten på börsen någon som helst roll på sikt.

Volatiliteten ska välkommnas och användas för att köpa billigt och sälja dyrt, inte leda till magsår.

På samma sätt som börsen kunde falla långt mycket lägre än någon hade kunnat ana (Boliden 14 kr, någon intresserad?) så kommer den att på sikt stiga snabbare och högre än vi kunde tro var möjligt. Sen kommer den att sjunka igen och stiga o.s.v. så har det alltid varit och så kommer det alltid att vara. Glöm bara inte att riktningen är uppåt över tiden.

Overreaction bias

Om man förstår vad man gör för fel så är det förstås lättare att undvika felen. Ett av de mest förödande fel som de flesta investerare (och samtliga som spekulerar) gör har att göra med vad man på engelska kallar "overreaction bias", ung. förutfattad överreaktion.

Det betyder att man fäster helt olika vikt vid olika information utan att de är olika betydelsefulla. Man är alltså förprogrammerad att hantera information fördomsfullt och därmed fel.

En del av detta är att människor lägger betydligt mer vikt vid den allra senaste informationen, t.ex. en kvartalsrapport, än tidigare information. Man tror att man ser mönster i några få händelser (tyda grafer, någon?) som andra inte ser och drar slutsatser av detta. Till sist slår man spiken i kistan genom att man reagerar mycket snabbare på dålig information än på bra.

Lyckas man inte frigöra sig från dessa tankebanor så har man ingen chans att klara sig på marknaden. Nyheter (och s.k. nyheter) kommer utan uppehåll, många av dem dåliga för det ena eller andra företaget och säljknappen är inte långt borta.

Påsk-Buffett 3

I don't go to bed thinking about the price of a stock. We think about the value and company results; The stock market is there to serve you, not instruct you.

/W.B., 2003

Påsk-Buffett 2

In evaluating people, you look for three qualities: integrity, intelligence and energy. If you don't have the first, the other two will kill you.

/W.B., 1993

Diamyds nyemission

Alla de som gnäller på Diamyds riktade nyemission borde kontemplera följande:

1. Emissionen tillkom tack vare(!) att en fond erbjöd sig att köpa in sig, inte p.g.a. att Diamyd försökte hitta ytterligare finansiering
2. Att fonder börjar intressera sig för att investera i ett företag är bra för alla existerande aktieägare
3. Att kunna sälja nya aktier för 120 kr är fascinerande bra när man för några månader sedan sålde för 35 kr (korrigerat för splitten)
4. 300 000 aktier är ingen utspädning att tala om när det finns knappt 29 000 000 aktier idag

Helt rätt att stärka kassan på detta sätt! Kontanter är en lätt börda för alla verksamheter!

Påsk-Buffett 1

I buy businesses, not stocks, businesses I would be willing to own forever.


WB, 1998

Wall Street 2...

Filmen Wall Street är en av mina verkliga favoritfilmer, vilket kanske låter lite larvigt med tanke på hur uttjatade fraserna "Greed is good", "Money never sleeps" o.s.v. är vid det här laget. Anledningen till att jag tycker om den, förutom att den förstås beskriver en intressant epok och har bra skådespelare i alla roller, är att den är fullproppad med godsaker, i alla fall för oss som är väldigt intresserade av värdepappersmarknaden. Om du ser om den kan du lyssna efter alla referenser till kända, verkliga bedragare, trick, metoder och annat.

Om man ser den som ett tidsvittne blir det extra bisarrt att veta att det var först vid den här tiden, mitten-slutet av 80-talet som det överhuvudtaget blev förbjudet med insiderhandel i Sverige. När det första, ganska begränsade förbudet kom 1986 så skrek den då så snäva gruppen svenskt börsfolk i högan sky och framförde ofattbara argument som att insiderhandel i själva verket var bra för marknaden. En annan, väldigt svensk tes, var att man ansåg att "marknadens parter" själva skulle ha hand om eventuell reglering av insiderhandel. Ganska otroligt är man tänker på att insiderhandel förbjöds redan på 30-talet i USA.

Om man sen går vidare i sina tankar kan man fundera på hur vissa svenska börsprofilers väldigt stora förmögenheter byggdes upp under decennierna innan insiderhandeln förbjöds...

Lite underhållande så här 23 år senare är hur Wall Street beskriver den extrema fixeringen vid pengar och vad man kan få för pengar blad aktiemäklare i ett 80-talsperspektiv. Denna fixering har förstås bara breddats till allt fler grupper idag och excesserna jorden runt framförallt innan kreditkrisen var enormt mycket värre, vilket gör att filmens karaktärer i dessa avseenden är på lekisnivå i sitt vansinne.

Nu håller man som bekant på och färdigställer uppföljaren, Wall Street, Money never sleeps. Efter att ha sett trailersarna (här och här) blir man förstås sugen att se den, men som vanligt är förstås risken mycket stor att man kommer att bli besviken. Fast jag tycker ju att musiken i den andra trailern var mycket välvald...

Månadsrapport 1 april 2010

Mars har som bekant varit en stark börsmånad. Boliden har stigit rejält tillsammans med Diamyd och månades stjärnskott MSAB. Micro Systemation har börjat värderas lite mer rättvisande i förhållande till det faktum att företaget visar god vinstökningstakt och överhuvudtaget har en mycket bra affärsidé och licensieringsmodell.

För ovanlighetens skull har jag köpt en ny aktie, men mitt intresse i H&M är ingen nyhet för den som läser den här bloggen. Lite irriterande att den har stigit så mycket sedan jag började intressera mig på allvar vid årsskiftet, men det är ju inget fel i att betala för kvalitet heller.

En ytterligare fördel med nya investeringar är förstås att tyngdpunkten på Boliden och Swedbank minskar något och en viss diversifiering ska man ju ha.

På rullande tolv månader har portföljen utvecklats så här:

Mitt konto +121,9 % SIXPRX +69,6 %

Utveckling sedan årsskiftet (Avanza har dock ej uppdaterat denna graf, det sker tydligen med några dagars mellanrum, vilket gör att de senaste tre dagarnas stora uppgång för både Boliden och Swedbank inte syns):

Mitt konto +8,3 % SIXPRX +9,0 %

Fördelningen är just nu (obs att den enorma tyngden på Swedbank och Boliden till ung. hälften beror på deras mycket starka utveckling det senaste året, resten är medveten fokusering):

Boliden 31 %
Diamyd: 6 %
H&M: 7 %
MSAB: 6 %
Obducat: 1 %
SSAB: 7 %
Swedbank pref: 41 %

Efter H&M-köpet har portföljen nästan inga kontanter alls. Ingen belåning förekommer.