Same, same, but different

Varför tror folk alltid att olika saker fungerar likadant? Det kanske är bekvämt att inte tänka längre än så för särskilt logiskt känns det inte. Vissa analytiker verkar analysera alla branscher enligt en standardmall, typ vilket företag är bäst och därmed mest köpvärt?

Jag kom att tänka på det när jag studerade H&M som mest intensivt för ett par månader sedan. Det var slående hur många som hängde upp sig på om Zara, dvs Inditex, eller H&M var "bäst" (rätt svar är f.ö. H&M).

De som trodde på Zara lyfte fram deras starka sidor och tvärtom för de som trodde på H&M o.s.v. som om man hade talat om två bilmärken, två tekniska lösningar på ett problem, två dagstidningar eller varför inte två landslag i fotboll. Dvs saker som utesluter varandra och där den som är bäst är den som tar hem segern och den andra döms till en tynande tillvaro.

Modeföretag, liksom råvarubolag och många andra branscher utesluter inte varandra. Viss konkurrens finns alltid, t.o.m. på marginalen för råvarubolag, men det är bara dumt att tro att detta är det viktiga i väldigt många branscher. H&M:s framtid bestäms av t.ex. huruvida de säljer attraktiva produkter, vilket de hittills alltid har gjort, och kan hålla en god marginal mellan sina intäkter och kostnader, inte av om Zara på vissa platser etablerar sig nära H&M.

Jämförelser med konkurrenter är relevanta för att se hur bra företag går jämfört med snittet och vilket man bör investera i, men när konkurrenterna bara tar marknadsandelar av varandra på marginalen så finns det mer intressanta saker att koncentrera sig på.

Mode säljer där folk rör sig och det är där det finns andra, gärna många butiker. När H&M etablerade sig i Stockholm valde man Kungsgatan för då var den det stora affärsstråket, sedan försköts detta mot "Hötorgscity" och man satsade därför där, precis där all konkurrens fanns och sedan Hamngatan, även där mitt bland alla "konkurrenter". Detta var en medveten strategi som fungerade mycket bra och sedan har använts överallt de etablerat sig. Det faktum att H&M säljer enormt mycket mer än kringliggande butiker har heller inte slagit undan benen för dessa företag.

De allra flesta som går in i en H&M-butik köper ingenting, de tittar och köper ibland. Det är dock därmed också bland alla dessa tittare som alla kunder finns och de skulle vara mycket färre om det inte fanns intressanta alternativ runtikring. Ingen köper allt hon har på sig på en butik, det skulle bara se fånigt ut, därför väljer man inte kläder som man väljer bil eller dagstidning.

Zara är inte ett hot mot H&M på det sätt som SvD är ett hot mot DN, den som inte ser skillnaden riskerar att hamna i samma fälla som dem som envisas att tro att H&M ska värderas ung. som branschsnittet.

Trada sig till konkurs

Om någon efter denna veckas inlägg om warrants att jag rekommenderar att man håller på med warrants istället för aktier så är det helt fel. Det enda jag påstår är att om man

1. vet vad man håller på med, både vad gäller aktieanalys och warrants
2. ser att ett läge har uppstått då oddsen (för detta är vadslagning och ingenting annat) är kraftigt fördelaktiga, t.ex. inför ett avgörande beslut för bolaget eller när aktien har sjunkit väldigt mycket och omotiverat
3. och förutsatt att det sker på marginalen av ens egen portfölj

så kan det ibland vara motiverat som komplement. Den som påstår att detta är helt fel för en värdeinvesterare bör tänka på att Warren Buffett äger många optioner och warrants som han fått som del av köpeskillingar och låneuppgörelser och tjänar (i vanlig ordning) en massa pengar på dem.

Mats Qviberg meddelade igår att hans HQ Bank lyckats göra enorma tradinförluster. För att undvika konkurs (även om han förstås inte använde k-ordet) gör man en nyemission och eländet skyller han på att det blivit för svårt för en tradingavdelning bestående av människor att tjäna pengar när motståndarna numera är datorer.

Smaka på de orden- trots att de förstås sitter på direktuppkoppling mot börsen och använder mycket sofistikerade program så har tempot nu dragits upp såpass att det även för dem går dåligt att trada. Jämför det med situationen för ett par decennier sedan (f.ö. Mats Qvibergs egen glanstid) när bankerna m.fl. skar guld genom att trada. Idag är det extremt specialiserade företag som hemliga "Pan Capital" som med sina superdatorer, fysiska närhet till OMX' servrar och fantastiska programtradingsystem som tar hem guldet.
Grunden föratt tjäna pengar i absolut alla vad och affärer är och förblir att man har en "edge" mot andra. Casinot har den edgen mot spelaren, liksom den som vet mer än andra på marknaden eller är intelligentare o.s.v. Tur kan alla ha, t.o.m. enorm tur men den tar alltid slut för att citera en av karaktärerna i "Wall Street". Om inte gossarna på HQ lyckas så är det mer än lovligt naivt att tro att man kan trada sig till rikedomar hemma vid skrivbordet. Att några ytterst få lyckas har enbart med normalfördelningskurvan att göra, precis som några föräldrar får sju flickor i rad.

Tänk om dessa välavlönade traders på HQ istället hade suttit och letat efter värdemässigt intressanta placeringar och investerat långsiktigt i stället.

Hade de då lyckats bättre eller sämre än de gjorde?

Warrantköp

För att testa mina teorier från i tisdags gjorde jag igår två mindre warrant-köp på min vanliga depå (alltså utanför fundamentaportföljen som jag nu redovisar på kvartalsbasis) eftersom man inte får köpa derivat på en kapitalförsäkring.

Mitt grundläggande antagande är att både Swedbank och H&M är "artificiellt" nedtryckta av den nuvarande oron och troligen kommer att studsa upp igen när denna stillas. Båda de warrants jag köpte har förstås långa löptider, bra precis tolv månader från idag, vilket förstås minskar risken och båda är "in the money" idag.

Jag har en del erfarenhet av warrants från förut, då alltid från PA Resources. När "Pare" hade gått ned till 11 kr i december 2008 sålde jag mitt dåvarande innehav och köpte enormt nedtryckta turbowarrants för halva summan. Dessa warrants fembubblades under de elva månader de hade kvar av sin löptid. (Dessvärre fick jag inte del av hela ökningen eftersom jag sålde av dem efter en snabb uppgång och köpte tillbaka dem dyrare, men det var småpengar så det spelade ingen nämnvärd roll.)

8000 st. SWE1B 66CAR @ 1,27 kr
14 000 st. HM 1E 360SWE @ 0,69 kr

Om ett år vet jag resultatet på detta lilla vad.

Kan warrants vara intressanta?

Warrants/optioner har ju inte precis plats i finrummet inom värdeinvestering och fundamentalanalys. Den enkla anledningen till det är förstås att de till så stor del värderas efter vilka kursröresler som sker i närtid snarare än i det längre perspektivet. En warrant är ju dessutom inte en del av ett företag utan bara ett vad om aktiekursens utveckling.

Det finns dock i alla fall en uppenbar felprissättning som kan uppstå för optioner som kan vara bra att känna till, särskilt när aktiekurser faller utan att det är motiverat ur ett fundamentalt perspektiv.

Optioner värderas generellt enligt Black Scholes-formeln som andra kan förklara mycket bättre än jag. Värderingen grundas helt naturligt till stor del på den bakomliggande tillgångens prisvolatilitet och därmed utgår man också helt logiskt från antagandet att en förändring med t.ex. 5 % upp eller ned under den återstående löptiden är mer sannolik än en förändring med 10 %, vilken är mer sannolik än en förändring med 20 % o.s.v. Det är här det börjar bli väldigt intressant.

I normalfallet stämmer förstås detta antagande. Ibland stämmer det inte alls. En aktie som tryckts ned rejält p.g.a. ett tillfälligt problem i företaget som t.ex. Swedbanks baltproblem förra våren kommer sannolikt att röra sig betydligt mer än aktiens normala volatilitet ger uttryck för. Detta framförallt om ett avgörande troligen kommer under warrantens löptid. Antagandet stämmer alltså inte och det kan, helt beroende på det enskilda fallet förstås, uppkomma situationer som är extremt fördelaktiga. En Swedbank-warrant slog t.ex. rekord förra året med en uppgång på 6 800 %.

Enkelt uttryckt har marknaden en tendens att kraftigt underskatta sannolikheten för osannolika händelser, t.ex. kraftiga kursrörelser. "Det kommer att vara ung. som det har varit" verkar vara tesen och detta stämmer i många fall inte alls som vi alla vet som hållit på med aktier länge.

Men om företaget går i konkurs då? Eller om problemet kvarstår och optionen/warranten förfaller värdelös? Dessa är väl de vanligaste invändningarna mot ovanstående. Ja, det är en risk som man naturligtvis måste ta i beaktande, men om man t.ex. bedömer att det är 50/50 att utfallet blir positivt (i Swedbanks fall att kreditproblemen inte skulle stjälpa banken, vilket dock i det fallet var mycket lägre risk än så) och man kan tjäna tio gånger pengarna om detta sker så har man ett bisarrt stort överodds i detta vad (50/50 ska ju matematiskt ge 100 % förräntning om det faller in).

Nej, jag rekommenderar inte detta som något alternativ till investering eller till någon som inte är mycket kunnig i både företaget och hur optioner fungerar. Det är däremot något man bör hålla ögonen på när aktier faller med börsen och tillfällen uppstår, vilket kan vara fallet just nu i företag som H&M, Swedbank och Boliden.

Fredagskul

Ett inlägg på Börssnack som säger en hel del om nivån på våra motståndare på marknaden (OBS inlägget är allvarligt menat):

Långsiktigt sparande i BEAR?? [0]

Grumli 16:18:53
Eftersom jag inte har efterlevandeskydd så har jag börjat ta ut mitt pensionssparande.

Min ide´ är att köpa björnar varje månad. 2005 låg den på c:a 100:- , i mitten av -07 40:- , i slutet av -09 100:- och idag på c.a 30:-. Min tanke är att jag bör få 3 gånger insatt kapital inom en 5 årsperiod, vilket jag skulle vara mycke nöjd över.

Tycker ni att jag är helt fel ute???

Mvh
--------------------------------
Jag svarade med detta inlägg:
--------------------------------

LOL

Ja, eftersom börsen över tiden går ned så bör du satsa på långsiktigt sparande i instrument som ökar i värde när börsen sjunker.

--------------------------------
Och fick följande insiktsfulla svar:
--------------------------------

Och det gör inte björnar menar du ?

---------------------------------

Tja, vad säger man...?

Aktier reas

Som jag skrivit tidigare har jag inte mycket till övers för orsakerna till den oro på marknanderna som nu råder. Alla medier försöker som alltid söka rationella skäl till marknadens irrationella beteende, men misslyckas totalt. Ja, det finns olika orosmoln, vissa verkliga (stora underskott i PIIGS och GB) och andra helt idiotiska (är räddningspaketet verkligen tillräckligt eller behövs en fantasiljon ytterligare). Men framförallt handlar det om att det är allmänt osäkert på marknaden och då börjar de riktigt stora pengarna, för vilka även små nedgångar pga höga hävstångar kan leda till enorma förluster, att röra på sig. Oro föder alltså oro och oron är nästan alltid till största delen obefogad.

När det är positiv stämning på marknaden leder vilka små, obetydliga positiva nyheter som helst till ytterligare uppgångar, medan när det är som just nu så leder små händelser till nedgångar. Bland dessa små händelser räknas utan tvekan den amerikanska senatens godkännande av nya regleringar för finansindustrin som syftar till att stabilisera (!) marknaderna och ta bort galna excesser som riskerar att leda till nya finansiella katastrofer. Detta är alltså goda nyheter för alla utom dem som i jakt på enorma bonusar tar vilka risker som helst. Det är lite som om ett besked om att de gratis luncherna på Goldman Sachs skulle dras in skulle leda till ett börsfall.

För oss som har levt igenom tidigare, mycket större börsfall är detta ingenting annat än ett gyllene tillfälle att köpa billiga aktier. Detta gäller förstås inte minst det stora raset för två år sedan. Hur kan någon som har sett hur snabbt marknaden hämtar sig från så enorma nedgångar i ekonomin sälja idag istället för att köpa?

Som Dagens Nyheter så riktigt påpekade i morgonens ekonomi-bilaga står de svenska storföretagen tack vare sina bantningar och konjunkturens uppgång inför rejäla vinstlyft de närmaste åren. Dessa kommer oavsett vilka stödpaket man får ge Grekland o.s.v. och de är absolut inte inräknade till fullo i dagens aktiekurser.

Det är bara att passa på, inte minst Swedbank och H&M är nu rejält nedtryckta av en oro vars orsaker inte kan ha någon betydande påverkan på deras framtida intjäning. I morgon kan det vara för sent.

Sista valsen för PA Resources?

Ett nytt effektivt sätt att förlora pengar presenterades igår när PA Resources nyemissionsvillkor blev offentliggjorda. För fem aktier idag får man köpa inte färre än 14 nya för 3,75 kr- att jämföra med den matematiska kursen vid dessa villkor på ung. 6,50 idag. NE-kursen är alltså 42 % lägre, vilket säger väldigt mycket om "Pare".

Uppenbarligen har man blivit tvungen att bjuda på denna saftiga rabatt för att få emissionen garanterad. Hade den inte varit garanterad hade den ju kunnat spåra ur om aktiekursen hade fallit fritt innan NE med följd att pengarna inte kom in.

Dock är det som vanligt ofrånkomligt att man sänder en mycket tydlig signal till marknaden om den nya aktiens värde, vilket brukar vara förödande för aktiekursen om företaget inte tydligt kan visa att man är på väg att vända tillbaka till vinst. Ett mycket bra exempel på detta är Ericssons NE på 3,80 kr som drev ned aktien till som lägst (intraday) 3 kr och Swedbanks första NE på 48 kr som passerades på väg nedåt innan nyteckningen var avslutad.

Pare tillförs 1,7 miljarder kr i nyemissionen och undgår i och med detta säkert en omedelbar likviditetskris, men företaget är tungt skuldsatt och även om man kan lösa en del lån i och med detta så kan inte handlingsutrymmet vara särskilt stort i och med att man kommer att ha fortsatta likviditetsproblem om man fortsätter att blöda ung. 100 miljoner per kvartal.

Men Azurite då, säger säkert de pare-troende. Visst kan det påverka likviditeten positivt om man äntligen börjar få upp produktionen där, men detta riskerar att ätas upp med råge om Didon-fältet fortsätter att sjuka ned i dyn, vilket allt tyder på.

Jag kan inte bedöma om Pare kommer att gå i konkurs de närmaste åren eftersom det beror i första hand på om man lyckas med sin finansiering, vilket är svårt att bedöma eftersom riskkapital kan lockas dit om t.ex. oljepriset stiger rejält, men en sak känns väldigt säker. Om man inte inom nåt år lyckas vända trenden och gå mot inte bara nollresultat, utan kraftiga vinstökningar så kommer många aktieägare att ledsna på allt snack från ledningen och hoppa av.

En långsam dödskamp där man hela tiden försöker undvika likviditetsbrist under de närmaste åren är då det troliga scenariet. Med detta följer naturligtvis aktiekurser långt under nyemissionskursen.

Får det vara lite nano?

Det enda innehav jag har som jag inte funderar så mycket över är mina ganska många aktier i nanoteknik-bolaget Obducat (tidigare inlägg här). Anledningen till mitt relativa ointresse är absolut inte att jag har börjat ge upp hoppet för bolaget när allting drar ut på tiden och aktien sjunker stadigt, utan för att mitt intresse är väldigt långsiktigt, minst fem års sikt. Dock är det förstås också så att även om jag äger många aktier så är ju investeringen mycket begränsad jämfört med mina andra bolag och det påverkar förstås också hur mycket tid man lägger på ett företag.

Idag blev jag i alla fall påmind om mitt intresse för nanoteknik i och med att Lars Leijonborg har utsetts till ordförande för föreningen Swednanotech som ska främja svensk nanoteknik.

Nano är framtiden, det verkar alla vara överens om eftersom både behovet av att kunna bygga "mindre" och viljan att kunna påverka materials egenskaper på atomnivå är naturliga utvecklingssteg. Dock är det förstås svårare att tro att nanoteknik kan bli en affärsidé för företag, dvs att man så att säga säljer nanoteknik i olika former på det sätt som företag säljer IT av olika slag. Jag tror däremot att de företag kommer att lyckas som på ett kostnadseffektivt sätt kan sälja tillämpningar på nanonivå till andra företag för att förbättra de senares produktion och produkter. Detta är precis vad Obducat gör.

Obducat, liksom Diamyd, är inte value investment i dagsläget. Det är chansningar på att som det verkar rimliga affärsidéer ska bära frukt och i så fall väldigt mycket frukt. Obducat är omöjligt att värdera idag. Värdet ligger i att man verkar i en bransch (displayteknik och liknande) som är väldigt stor idag och blir större för varje dag och det är rimligt att tro att det finns enorm potential i förminskandet och förbättrandet av denna teknik.

Värdet ligger också i att Obducat är ett mycket väletablerat företag på marknaden med väldigt många stora, kända kunder som uppenbarligen ser värdet i Obducats teknik.

Om man lyckas slå igenom innan pengarna en vacker dag är slut är förstås omöjligt att veta, men att nanoteknik kommer att bli stort i framtiden är det som jag ser det ingen tvekan om. En väldigt spekulativ förhoppning är också att nano en dag kan bli hett och Obducat kan rida på denna våg, vilket skulle kunna ge utdelning tidigare med lite tur.

H&M tappar fart nu igen

Igår kunde vi återigen läsa i affärspressen om hur Sveriges bästa företag "missar målet", "tappar fart" och liknande. Orsaken till sådana rubriker är denna gång inte kvartalskapitalism (that is sooo 2009...), utan nu är det månadskapitalism som gäller. H&M rapporterar ju månatligen sin försäljning och detta sprider året runt ömsom glädje och förtvivlan på den maniska marknaden. Denna gång rapporterades att man ökat sin "aprilförsäljning" med bara 4 % mot förra året och försäljningen sjönk med 6 % mot april 2009 i jämförbara butiker (dvs borträknat dem som öppnats de senaste 12 månaderna).

Såna här reaktioner är bara larv! Jämförelser av detta slag påverkas enormt av huruvida jämförelsemånaden året innan råkade vara stark eller svag. För april var det 2009 största månatliga ökningen under hela 2009 med 19 % försäljningsökning och hela 8 % bättre försäljning i jämförbara butiker, medan maj 2009 hade nolltillväxt och -9 % i jämförbara butiker. Tillåt mig göra en djärv gissning att rubrikerna kommer att vara omvända om en månad när majsiffrorna presenteras.

Istället för att stirra sig blind på nåt så tramsigt som en månadsrapport som påverkas stort av detaljer som när påsken infaller och ska vi lyfta blicken och se vart företaget är på väg!

Lågkonjunkturen kostade förstås försäljning för H&M, men tappet var mycket mindre än hos de flesta andra och jag undrar om den att döma av kommnunikation från företaget snarast har varit till fördel för H&M, då man har kunnat flytta fram sina positioner mot konkurrenterna.

Under lågkonjunkturen har H&M kunnat använda sin enorma finansiella styrka (INGEN belåning, eat that ZARA och GAP!) på en hyresmarknad som är nedpressad, fräscha upp en massa gamla butiker när inredare, hantverkare m.fl. har haft dåligt med jobb o.s.v.

År 2009 ökade man med 250 butiker netto (+14 %) vilket var 25 butiker fler än planerat, vilket förstås var rekord. Samtidigt ökade försäljningen p.g.a. den dåliga konjunkturen med endast 4 % (mätt i lokala valutor, förstås). Detta innebär rimligen att en stor del av den omsättningsökning som vid normal konjunktur skulle ha kommit i fjol kommer detta år och nästa när konjunkturen förbättras.

Siffrorna för framförallt december (+15 %) och mars (+21 %) där jämförelsemånaden året innan var "normal" antyder dessutom detta.

När man till detta lägger en rekordhög bruttomarginal och vinstökningen på 42 % för första kvartalet så borde vi i princip kunna utgå från att detta år kommer att slå alla rekord.

H&M ska bara missa målet några gånger till så är vi där.

Diamyd-aktien

Idag blev Diamyds VD återigen intervjuad av Redeye men denna gång var syftet med uttalandet uppenbarligen att tona ned förväntningarna på ett utlicensieringsavtal redan detta kvartal, vilket hon tidigare lite orutinerat hade lovat. Aktien sjunker föga förvånande som en sten idag.

Diamyd-aktiens berg och dalbaneturer visar hur viktigt det är att ha det långa perspektivet när man investerar och inte spekulera, oavsett om det är ett väletablerat företag man investerar i eller ett rent förhoppningsbolag som Diamyd.

Diamyd var i slutet av förra sommaren nere under 30 kr (omräknat efter NE och split) för att sedan stiga på ett par goda nyheter, men framförallt VD-kommentarer i media. Nyligen uppe runt 160 kr (intraday) på besked om särläkemedelsstatus och spekulationer om säljstart redan 2011 för att sedan falla brant tillbaka.

Samma turer upp och ned har det nu varit flera gånger. VD säger det ena eller andra och daytraders och andra mindre övertänkta spekulativt lagda hoppar på tåget i hopp om att nu ska det bli åka av.

Det är verkligen ingen överraskning för mig att det nu meddelas att avtal inte lär slutas i närtid för sånt tar nästan alltid mycket längre tid än man tror och med tanke på att finansieringen är säkrad för ytterligare ett par års drift så är det snarare något jag har hoppats på skulle dra ut på tiden eftersom lyckade fas 3-studier skulle vara bra att ha med vid förhandlingar, vilket VD nu också säger själv.

Precis allting ser idag mycket bra ut för Diamyd och vi som är långsiktiga kommer förmodligen att få en mycket lönsam resa. Framförallt om aktien sjunker rejält när de otåliga hoppar av och vi andra kan öka våra innehav på bra nivåer.

  

Att vilja ha en kris

Det var lätt att få pressens uppmärksamhet igår- allt man behövde säga var att räddningspaketet var otillräckligt så blev det rubriker. Vissa tyckte säkert ärligt av någon anledning att så var fallet, men återigen anar man gäddorna i vassen som på olika sätt tjänar pengar på oro på marknaden, t.ex. de som köper och säljer samma aktie (etc.) på flera olika marknader där temporära prisskillnader, vanliga vid kursfall, ger guld och gröna skogar.

Egentligen tycker jag att det börjar bli lite larvigt. Om inte 700 miljarder euro och en uppenbar vilja från länderna själva att rätta till sina ekonomier skulle räcka för att lösa situationen så kan man ju undra vad som skulle lösa dem. Det känns m.a.o. ganska spekulativt att påstå att något sådant är otillräckligt, inte minst när den nya situationen är oerhört mycket bättre än den tidigare med bråkande EU-ledare som inte kom nån vart.

Riktigt larvigt blir det dock när argumentet att paketet "inte löser de bakomliggande problemen", dvs budgetunderskotten. Nej, men det är det ju ingen som har påstått heller, paketet kom ju till för att ge länderna andrum, inte för att som en gåva till t.ex. Grekland för att fylla kassakistorna och fortsätta som vanligt igen.

Argumentet blir som om ett fartyg gått på grund och räddningstjänsten lyckas mobilisera en massa båtar och för alla passagerarna i säkerhet och en åskådare står och skeptiskt påpekar "ja, men denna aktion lagar ju inte hålet i skrovet".

"Köpa billigt"

På Börssnack och andra forum kan man som bakant få bekanta sig med marknadens avigsidor. En mycket, mycket vanlig företeelse är att skribenter talar om att de har köpt en viss aktie för att den var så billig. Problemet med detta är att med "billigt" menar man inte i förhållande till företagets intjäningsförmåga, utan i förhållande till tidigare aktiepris...

SAS och PA Resources har blivit mycket populära bland daytraders just nu, helt uppenbart för att aktierna har fallit så mycket i pris på sistone. "Nu kan den inte falla lägre" och liknande skriver de ofta som motivering. Hur galet tänkt är det?

Ett företag som går med förlust och inte tillräckligt snabbt lyckas vända detta går i konkurs. Då faller aktien till 0 kr. Det är ganska lågt...

Naturligtvis kan en aktie som fallit vara mycket köpvärd just för att den fallit, men då är det för att företaget är mer värt än så, se bara på tokrasen för t.ex. Swedbank och Boliden, inte för att aktien tidigare handlades mycket högre.

Lika galet som det är att titta på aktiepriset och tro att en aktie har blivit köpvärd för att den är lågt prissatt är det förstås också att tro att en aktie är dålig av samma anledning. Eller för den delen att tro att en aktie är en bra placering för att den stiger i pris.


Price is what you pay, value is what you get.  

W. Buffett

Panik!!! någon...?

I måndags började jag läsa en bok som heter Panic av den välkände finansförfattaren Michael Lewis (Liar's Poker, The New New Thing m.fl. allesammans enormt läsvärda!) som handlar om de många panikattacker som drabbat världens börser sedan 1987. Det skulle visa sig vara en mycket väl vald vecka för att läsa om börsras...

Paniker återkommer med en viss regelbundenhet till börsen och inte sällan följer de inte på en enstaka händelse, utan snarare på en "perfect storm" där flera olika händelser råkar inträffa samtidigt, det viktigaste exemplet på detta var 1987.

Den panik som utbröt i förra veckan känns dock som en ny sort. Den utlöstes inte av några dåliga nyheter, utan efter att det kommit mycket goda nyheter! Det var ju inte under de många månader av tvekan från EU om huruvida man överhuvudtaget skulle hjälpa Grekland som paniken började spridas, utan veckan efter att man kommit överens om att ge ett mycket stort stödlån till Grekland. Vad är det för utlösande faktor?

Snarare var det krafter i rörelse som försökte tjäna grova pengar på att sprida panik på marknaden och det är ju bara att inse att de lyckades över förväntan.

Visst fanns det fortfarande frågetecken förra veckan, men jämfört med tidigare situation var det ju en klar förbättring att Tyskland var med på noterna. Plötsligt blev det då blotta möjligheten att Grekland inte skulle klara det som t.ex. de baltiska staderna nyligen klarat galant och blotta möjligheten att det skulle sprida sig till övriga problemländer som användes som förevändning för fortsatt oro. Inte att några tecken verkligen tydde på detta, för sådana fanns det inte nånstans!

Det är lite som "ingenting tyder egentligen på att du gjorde det, men kan du inte bevisa att du är oskyldig så kommer vi att utgå från att du är skyldig".

Den enda dåliga nyheten förra veckan som jag ser det var den mördande pöbel som drog fram på Athens gator och kanske möjligen kunde ha försenat omröstningen i parlamentet, men inte kan väl någon tro att en majoritetsregering skulle falla pga detta? Stater, även Grekland, har ju resurser att slå ned uppror om så skulle behövas. Vilken fara för demokratin utgör upplopp utförda av närsynta sociologstudenter som läst Marx istället för kurslitteraturen ("The only solution to the Greek problem is the workers' revolution!") och drömmer om ett liv utan krav på arbetsprestationer?

För att förstå hur märklig förra veckan var man man jämföra med finanskrisen. De stora fallen kom helt logiskt efter dåliga nyheter; Kongressen röstade nej till Bush första krispaket- panik på marknaden, Lehman gick i konkurs och samtidigt sade den mindre lyckade finansministern Paulson att man "inte någon gång ens funderat på att använda skattebetalarnas pengar till att rädda Lehman"- panik igen. Avgrunden öppnades vid dessa tillfällen eftersom marknaden uppfattade att regeringen inte var förmögen att stoppa raset.

Idag stiger börsen lydigt på EU/IMF-initiativet och bara två saker har kommit ut av detta. Viktigast är förstås att man lyckats ena sig under galgen och visat en mycket imponerande styrka. Inte osannolikt att detta kommer att gå till historien som den första gång som EU lyckades sluta tjafsa och handla istället. Det andra är det gamla vanliga- de som får panik förlorar en massa pengar och de som håller sig lugna vinner istället på andras panik.

Detta kommer att hända igen och igen så länge det finns marknader.

Även om börsen stiger kraftigt på förmiddagen så är det pga de stora rasen fortfarande rea på många aktier så det är bara att passa på. Swedbank, Boliden, H&M och SSAB är fortfarande långt under nivåerna efter rapporten, det kommer säkert inte att hålla länge till.

Automatiserad handel

Automatiserad handel står idag för den största delen av omsättningen på världens börser. Det går i korthet ut på (ung.) att supersnabba datorer med sofistikerade program handlar snabbare än människor och utnyttjar de felprissättningar som uppstår när en aktie (eller någonting annat förstå) handlas på flera marknaden samtidigt till något olika pris. Olika börser har agerat olika på detta- i USA har det blivit kontroversiellt och man har begränsat dessa företags möjligheter, men på Stockholmsbörsen har man inte bara tillåtit detta utan restriktioner utan desutom låtit det hemlighetsfulla svenska företaget Pan Capital som tjänar enorma summor på sin automatiserade handel t.o.m. hyra in sig i samma datorhall som OMX så att man inte ska förlora några tusendels sekunder på det geografiska avståndet till OMX' servrar.

Oavsett vad man tycker om rättviseaspekten på att vissa ser ordrar före andra så är det uppenbart att enorma köp- och säljordrar som genereras helt av datorprogram kan ställa till helt onödig panik. Det är ännu inte klart vad som orsakade det otroliga fallet på de amerikanska börserna i går kväll svensk tid men uppenbart är att det inte var människor som medvetet sålde ut såna enorma mängder aktier på så kort tid att vissa aktier plötsligt handlades till en cent från kanske 50 dollar minuten innan. Alltså var det någon form av datorfel som med all sannolikhet hade med automatiserad handel att göra.

Nu fanns det ju ung. en timme kvar på öppethållandet i New York och kurserna steg ganska snabbt upp igen till en mer sansad nivå, men tänk om detta istället hade inträffat precis före stängningsdags och dessa kurser hade blivit stängningskurser... Hur hade de alltid lika nervösa Asien-börserna reagerat på ett fall i New York på 10 %?

Vad hade hänt sen?

Det som händer på marknaden just nu är inte styrt av rationella tankar, utan rädsla. Euro-länderna har satt samman ett enormt stödpaket och Grekland har accepterat de åtstramningar som man har krävt. De andra problemländerna gör också vad de kan och uppenbarligen kan Spanien finansiera sitt underskott på egen hand. Det finns alltså ingen rationell anledning att tro att världen håller på att gå under.

Detta har givit fina köplägen och oavsett om börserna nu faller ännu mer kommer de priser som just nu noteras för de aktier som jag äger mycket snart att verkar otroligt låga. Varken Boliden eller Swedbank kan pga Grekland falla ens i närheten av de nivåer de var på tidigare, vilket förstås är synd, men t.ex. 20 % rea på ett redan tidigare lågt pris är ju inte så dumt för den som vågar lita mer på sig själv än på den manodepressiva marknaden.

We should be fearful when others are greedy and greedy when others are fearful. /Buffett

Rea igen

Så var det då dags för ännu en av dessa återkommande reor på aktiemarknaden. Själv har jag passat på att fynda H&M-aktier igen så att jag den senaste veckan har tredubblad mitt innehav. Inte så att H&M har fallit särskilt mycket, men det gäller ju att passa på när tillfälle ges.

Det är bisarrt hur rykten om än det ena, än det andra får fäste på marknaden och, värst av allt, hur ryktet självt kan med hjälp av stora spekulationer mot t.ex. en valuta eller en aktie kan bli självuppfyllande.

Ryktet gick igår att Spanien var lika illa ute som Grekland. Inte så att det fanns någon grund för ett så extremt påstående, Spanien är ju i själva verket i mycket bättre skick, men ryktet fanns och dessutom spekulerades det i om in Portugal var minst lika illa o.s.v. Stockholmsbörsen föll för säkerhets skull mycket tungt, med nästan 3 % för andra dagen i rad.

Idag genomför så Spanien sin auktion på femårsobligationer och allt går väl, även om räntan man får betala blir lite högre än senast.

Det är förstås ingenting nytt att detta sker men det är ändå väldigt osmakligt. Om det finns rationella skäl att tro att t.ex. en bank eller ett land inte kan betala sina skulder så är det förstås inte konstigt att olika institut spekulerar i att så kommer att ske. Om det däremot är så att marknadsaktörer skapar en långt värre kris än vad som fanns från början är det någonting annat. I värsta fall blir det till ett sabotage mot systemet som kan få fruktansvärda konsekvenser.

Rykten färdas idag med ljusets hastighet och det är ju inte så lyckat om det är förmågan att sprida rykten och att med enorma (upplånade) ekonomiska resurser sedan genom tung spekulaton mot någonting utan att bry sig det minsta om konsekvenserna för ekonomin i övrigt som gör att några få tjänar en massa pengar.

Etiskt är det ju en stor skillnad mellan att tjäna pengar på att någonting går under och att tjäna pengar genom att åstadkomma undergången.

Hur man kommer ifrån detta vet jag inte, men det måste gå att sätta in motåtgärder så att inte vissa sociopater ska kunna förstöra försök att stabilisera länders ekonomi i inget annat syfte än att öka sina provisioner. Vi såg ju hur detta gick i USA och hade man inte stoppat det den gången hade effekterna på världsekonomin blivit katastrofala.

H&M:s extremt lönsamma tillväxt

Jag har nu tillbringat mycket av min lediga tid de senaste veckorna till ingående studier av H&M, eller snarare den lite begränsade del av företaget som är tillgänglig för utomstående att studera. Förutom en massa årsredovisningar, kvartalsrapporter och liknande har jag också läst boken Handelsmännen som jag rekommenderar för dem som vill lära sig förstå Sveriges bästa företag, IKEA inräknat.

Jag kommer att skriva mycket om H&M framöver men eftersom det finns så många fördomar om H&M (deras påstått höga p/e-tal, ökande konkurrens, vikande marginaler etc.) så tänkte jag idag bara fokusera på hur lönsam deras tillväxt är.

Ett enkelt sätt att mäta hur lönsamt man växer är förstås att jämföra intäktsökningen och vinstökningen. Det är förstås en enorm skillnad för ett företag om man t.ex. intäkterna ökar med 10 % när omsättningen har ökat med 10 % eller om intäkterna vid samma omsättningsökning stiger med 20 %.

Under de senaste 10 åren har H&M:s siffror förstås varierat stort mellan åren men om man jämför femårsperioder på det sätt som H&M gör i sina årsredovisningar får man följande siffor:

Under de fem åren fram till 2006 ökade omsättningen med 72 % och vinsten med 183 %.
Under de fem åren fram till 2007 ökade omsättningen med 73 % och vinsten med 139 %.
Under de fem åren fram till 2008 ökade omsättningen med 95 % och vinsten med 169 %.
Under de fem åren fram till 2009 ökade omsättningen med 110 % och vinsten med 157 %.

Man ökar alltså vinsten med minst 150 % av sin omsättningsökning, även när en svår lågkonjunktur finns med under två av de fem åren!

Hur platt faller då inte påståendet om att p/e 20-25 skulle vara "högt" och att företaget är "dyrt" på denna nivå? Visst, p/e-talet kanske inte ökar nämnvärt om det inte börjar strömma till framförallt utländskt kapital och driver upp det som för ung. 10 år sedan då p/e låg på 70-80, men även om det ligger stilla så ligger ju inte aktien stilla av den anledningen!

En genomsnittlig 10-15 % omsättningsökning per år betyder troligen 20-25 % vinstökning per år (f.ö. den takt vi har haft det senaste decenniet) och även med stillastående p/e betyder detta förstås motsvarande ökning av aktiepriset över tiden.

Lägg därtill att man finansierar denna expansion själv och kan ändå dela ut runt 80 % av vinsten.

SSAB idag och i morgon

Även om jag inte är i stålbranschen så kan jag en hel del om affärer och förhandlingar eftersom det är sånt jag arbetar med. En sak jag har haft mycket att göra med är leverantörer som vill höja priser. OK, inte så konstigt kanske med tanke på att leverantörer alltid tycker (eller säger sig tycka) att priset är för lågt, men vad jag vill komma till är att det är stor skillnad mellan motiverade krav på prisökningar och helt omotiverade krav.

Säg att jag säljer höghållfast stål till dig, 10 ton om dagen av en viss kvalitet. Helt plötsligt höjs mina och alla mina konkurrenters kostnad för järnmalm med 15 %. Skulle du anse att det inte är mer än rimligt att jag begär bättre betalt för mina varor eller skulle du anse att jag är ute och cyklar.

Naturligtvis motiverar en för alla känd prishöjning på insatsvaror högre pris, det är på alla sätt rimligt och inte någonting som en vettig inköpare avfärdar rakt av. Dessutom, vilket har stor betydelse, drabbar högre malmpriser hela branschen, inte bara ett företag.

När SSAB handlas ned för att malmpriserna stiger görs detta mot bättre vetande. Företaget har lyckats mycket väl med att kompensera sig för höjde malmpriser de senaste åren och av kommentarerna och resultatet får man intrycket att man snarast har lyckats överkompensera sig.

Det låter för mig inte särskilt osannolikt att man lyckas förbättra sitt resultat mot tidigare när malmpriset stiger. Om malmen t.ex. stiger med 15 % och man lyckas få igenom femtonprocentiga höjningar av stålpriset så borde man förstås gå plus eftersom de övriga insatsvarorna och lönerna förmodligen inte alls har stigit så mycket.

SSAB kommer att överraska många positivt de närmaste åren, men de som framförallt blir överraskade är de som inte förstår hur viktigt stålet är och hur bra SSAB är.

Mer om SSAB här.

Månadsrapport 3 maj

Som jag har nämnt flera gånger förut blir det väldigt självmotsägande att driva en blogg om långsiktig kapitalförvaltning enligt fundamentala principer och skriva månadsrapporter med besked om förräntning ned till tiondelen av en procent. Dessutom, vilket är värre för mig, har jag märkt att dessa rapporter har påverkat mitt tänkande en del så att jag har börjat hoppas på uppgångar i slutet av månaden, men tack och lov inte mitt handlande, i alla fall inte ännu. Jag är mycket nöjd i övrigt med att ha lyckats förtränga kortsiktigt tänkande och bara köpa/behålla det jag tror på på lång sikt oavsett vad det ger för utveckling i år.

Jag kommer därför bara att ge en kortfattad allmän kommentar till mina större innehav runt den 1:a varje månad, framförallt koncentrerad kring eventuella förändringar och istället göra en fullständig rapport varje kvartal. Nästa blir alltså den 1 juli.

Under månaden som gått har mitt största innehav Swedbank stigit med ung. 10 % till idag ~82 kr på förbättrade utsikter precis som jag har trott och hoppats skulle ske. Detta är jag helt övertygad om är bara början på aktiens återtåg mot en mer normal värdering. Detta lär som jag brukar tjata om inträffa redan när marknaden tror att så kommer att ske eftersom det ju är marknadens förväntningar av den framtida vinsten som styr kursen, även om detta förhållande tycks ha gått ganska många börskommentatorer förbi som t.ex. diskuterar aktiens "höga värdering sett till p/e på förväntad vinst 2010 och 2011".

Boliden har stigit för att sedan falla på en i mitt tycke utmärkt rapport samt avskiljandet av 3 kr utdelning till idag ~99 kr. Köpläge för den intresserade men jag avvaktar eftersom jag redan har kanske 30 % av mitt depåvärde i Boliden och ser ännu bättre potential i ett par andra aktier, se nedan.

H&M kommer jag att skriva mycket om den närmaste tiden. Jag fördubblade mitt innehav förra veckan efter att aktien sjunkit lite och ser denna aktie som mitt största framtida innehav. Jag är oerhört positiv till företagets framtid, på kort sikt (detta år), men framförallt lång sikt.

SSAB har sjunkit inför rapport i morgon. Aktien har precis som Boliden en tendens att handlas ned på rapport för att sedan stiga till högre höjder när folk har orkat läsa hela rapporten och dragit mer korrekta slutsatser. Jag är mycket positiv till SSAB på lång sikt.

MSAB sjönk drastiskt på svag försäljning i Q1 och därefter avskiljande av utdelningen på 1 kr. Den långsiktiga potentialen är fortsatt stor, men ibland undrar jag över ledningens förmåga att kapitalisera på denna potential. Det är inte otänkbart att produkten är större än ledningen och det är i så fall ett orosmoln.

Diamyd sjunker från toknoteringarna för någon månad sedan och jag tror som alltid att det kan komma att ta längre tid än vad många har trott att introducera vaccinet på marknaden. Nu börjar även ledningen tala i dessa termer, senast var det VD som nu säger att 2013 är mer troligt än 2012 (2011 talade man om hyfsat nyligen...). Den som väntar på nåt gott väntar aldrig för länge och jag kommer att öka om aktien blir mer attraktivt prissatt.

Efter ökningen i H&M har jag nu för första gången en belåning, dock bara på några procent av portföljvärdet. Anledningen är att jag inte vill vänta med att öka bara för att jag p.g.a. andra utgifter inte kan öka mitt kapital på annat sätt de närmaste månaderna.