Drakarna i nästet

Jag är en stor fan av BBC:s "Dragons' Den" (sänds nu på TV8) och har sett i princip alla avsnitt i alla sju säsonger. I somras gick första säsongen av SvT:s version, Draknästet. Upplägget är att entreprenörer för några minuter att "pitcha" sin affärsidé för fem erfarna och rika entreprenörer och ska försöka få dem att satsa sina egna pengar i företaget.

Kvalitén på både drakar och "lycksökare" är oftast klart högre i den brittiska versionen, vilket är naturligt i ett mycket större land. Bra TV-underhållning i båda fallen hursomhelst för den som är intresserad av företagande och dessutom, i alla fall i den engelska versionen, mycket lärorikt också eftersom drakarna lyfter fram många intressanta aspekter på vad som behövs för att de ska tro på affärsidén.

Kvällens avsnitt av Draknästet fick mig dock att undra hur en del människor har kunnat bli så rika. Två ganska unga kvinnor hade idén att sälja en tjänst (199 kr/år eller 1990 kr för livstid) som lovade att radera alla ens internetaabonnemang, -sidor, -bloggar o.s.v. i händelse att man skulle dö.

OK, jag inser också att behovet finns, men hur kan tre av de manliga drakarna bli intresserade av en sån pitch utan att ställa vissa mycket viktiga frågor (om det inte var för att flickorna var söta...:-)?

Vilka är era konkurrenter? Rätt svar: att man skriver ned detta på en lapp och lägger den i ett kuvert (gratis!)

Vilka "barriers of entry" finns det, dvs vad hindrar vem som helst att sno ert koncept idag och sälja tjänsten billigare? (Absolut ingenting!)

Vad får er att tro att unga människor med stort nätintresse och generellt stor misstro mot att lämna ut sina personuppgifter skulle göra det till ett nytt, litet företag?

Finns det andra företag idag som gör detta? (Ja, det gör det, jag läste om ett väletablerat amerikanskt företag som dessutom erbjuder en massa andra tjänster nyligen.)

Hur ska ni få reda på att någon har dött utan att personen måste meddela sig med jämna mellanrum?

Dessutom hade de ingen aning om hur de kommit fram till att de skulle kunna sälja för fyra miljoner i år och tjäna 700 000 kr på det. Isses! Vad de dock var inne på lite granna var en uppenbara svagheten att få unga som inte direkt ser sig som dödliga att lägga en massa pengar på detta.

Istället erbjöd de tre drakarna i olika konstellationer de begärda 500 000 kr för ett företag som ännu inte finns och inte säljer nånting idag. För att göra vansinnet ännu större var de inte beredda att ge bort mer än 20 % av aktierna (dvs en värdering på 2 500 000 kr för "företaget) så de tackade nej till erbjudandet om 25 %.

A fool and his money!