Inlägg
måndag 22 mars 2010
Baltisk gryning
Man brukar ju säga att inga nyheter är goda nyheter, men för Swedbank och framförallt de tidningar, framförallt DI, som brukar skriva om företaget är det snarare tvärtom- goda nyheter är inga nyheter. Trots att fundamenta förbättras så skrivs alltså ingenting om detta eller om vad det kan få för betydelse för Swedbank.
Eftersom Baltikum f.n. drar ned Swedbanks lönsamhet rejält p.g.a. kreditförlusterna ligger förstås nyckeln till vinst för Swedbankkoncernen i dagsläget i Baltikum. Om de baltiska ländernas ekonomier förbättras kommer förstås också kreditförlusterna att minska och såsmåningom återgå till normala nivåer, dvs i princip försumbara.
En bra termometer för den ekonomiska utvecklingen är förstås bostadsmarknaden eftersom man i prisutvecklingen kan man se både upp- och nedgångar i ekonomin. Den senaste tiden har Rigas (Lettland) typlägenheter haft denna månatliga prisförändring:
juli 2009: -2,8 %
aug -1,2 %
sep -0,2 % - botten nådd på 487 EUR/m2
okt +0,8 %
nov +2,9 %
dec +3,2 %
jan +4,6 %
feb +2,4 % - ny nivå: 558 EUR/m2
Vi har alltså en femtonprocentig höjning på bara åtta månader. Detta bör förstås ha stort direkt genomslag på kreditförlusterna dels eftersom förlusterna uppstår bl.a. genom prisfallen och dels genom att de många lägenheter, fastigheter och småhus som banken har övertagit kan säljas med lägre förlust än tidigare, vilket ger återföringar av tidigare bortskrivna fordringar.
De inhemska lettiska och estniska bankerna har också fått kraftigt förbättrade resultat enligt nedan:
Estland:
Q4 2009: - 4 614 MEEK
jan 2010: +183 MEEK
Lettland:
Q4 2009: -194 MLVL
jan 2010: -36 MLVL
Att saker och ting har förbättrats i snabb takt märks också på räntan. Räntan på lettiska nyemitterade 6-månaders statsskuldväxlar har sjunkit drastiskt, dvs marknaden litar numera på Lettland:
Den 4 november 2009 var den ofattbara 13,41 %
Den 2 dec: 10,66 %
Den 16 dec: 9,27 %
Den 6 jan: 6,67 %
Den 3 feb: 5,14 %
Den 24 feb: 3,42 %
Den 3 mar: 2,82 %
Den 17 mar: 1,83 %
För Swedbanks verksamhet i Estland har det förbättrade läget gjort att deras "över-natt"-depositränta har sjunkit från 2,95 % i november till idag 0,40 %.
Jag tycker dessa siffror talar sitt eget, mycket tydliga språk. Situationen i Baltikum har förbättrats radikalt. Detta betyder förstås inte att kreditförlusterna omedelbart återgår till normal nivå, men jag tror att det kommer att gå snabbare än marknaden tror idag. När det sker så kommer även återföringarna att ge ett extra tillskott till resultatet under kommande år i takt med att tillgångarna säljs av.
Som jag har sagt många gånger förut- den dag marknaden ser ljuset i tunneln för Swedbank kommer aktien att uppvärderas till nivåer liknande de tre andra storbankerna. Marknaden väntar aldrig på att någonting verkligen sker. Detta är f.ö. helt korrekt- det är ju de framtida vinsterna som vi betalar för när vi köper aktier, inte dagens.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Vad tror du om Ukraina då?
SvaraRaderaVäldigt bra och välskriven blogg. Gillar ditt sunda förnuft, fortsätt så!
SvaraRaderaDet skulle vara intressant att få veta lite mer om dig. Vem är du, vad har du studerat, vad arbetar du med etc etc.
Värderingen bygger inte enbart på hur stora kreditförlusterna är.Intjäningen,räntenettot är mycket avgörande för vinsten.
SvaraRaderaDessutom tror flera analytiker att bankerna inte kommer tillbaks till lika höga vinster som före krisen p.g.a.regleringar.
Mvh.Hasse
Hej "Anonym" (1)
SvaraRaderaEftersom dessa fordringar är mycket mindre och eftersom det allra mesta av samtliga utestående ukrainska fordringar bisarrt nog redan är upptagna som reservationer så tycker jag inte att det har så stor betydelse. Det kan inte bli så mycket sämre m.a.o.
Hej "Anonym" (2)
SvaraRaderaTack för det!
Jag har valt att inte skriva så mycket om mig själv, men du kan läsa det viktigaste under "Om mig" i vänstermarginalen. Jag arbetar alltså t.ex. inte i finansbranschen.
Hej Hasse.
SvaraRaderaJa, det stämmer, men det som skiljer ut Swedbank från framförallt SHB, men även Nordea är den stora exponeringen mot Baltikum med allt vad det innebär. De andra bankerna har ung. samma utmaningar med räntenettot osv och vad jag menar är att Swedbank kommer att värderas som de andra bankerna (oavsett vad detta är då) när marknaden ser slutet på kreditförlusterna.
Kul med lite relevant makrostatistik! Ska erkänna att jag inte alls följer den trots relativt stora innehav i Swedbank, utan går helt enkelt på värderingen och tillhör optimisterna som inte trodde eller tror att världen går under eller blir sämre, utan tvärtom - vilket i längden innebär förbättrade vinster för bankerna, och där Swed och SEB med lägst värderingar naturligtvis får bäst kursutveckling.
SvaraRaderaDet finns en poäng i farhågorna att diverse regleringar kring kapitalkrav och annat kan permanent minska vinster samt ROE för bankerna, men även här tillhör jag optimisterna som tror att bankerna är mästare att hitta på nya sätt att tjäna pengar när traditionell banking tappar lönsamhet. När man tillhör ett oligopol och sitter på pengaflödena i ett samhälle så finns det väldigt många sätt att tjäna pengar. Höj en dold avgift här och öka en procentsats med några promille där och vips så ökar vinsten utan att någon ens märkte att man höjde priserna.
När priserna har varierat så enormt som i Baltikum måste man veta vad siffrorna visar. Det kan alltså vara en gigantisk skillnad om siffrorna visar förändring mot föregående månad, eller om de visar förändring jämfört med för ett år sedan, dvs februari -10 jämförs med februari -09. Det är lätt att dra förhastade slutsatser om man inte har koll på detta och jämför med historiska data. Så, vad avser dessa siffror?
SvaraRaderaIntressant resonerat i övrigt.
Hej Graham.
SvaraRaderaJa, svenska banker är väl inte riktigt som en licens att trycka pengar, men inte så väldigt långt därifrån.
Hej Jonas.
SvaraRaderaDet är förändring månad för månad.
Intressant är väl också att de ligger runt en tiondel av vad lägenheter kostar i Stockholm (50 000/kvm i många delar idag). Även om Sverige är Sverige och inte Lettland, säkert ägarlägenheter i Lettland osv så borde det säga en del om hur lågt värderad marknaden är i Riga. En 100 kvadrats lägenhet kostar alltså i snitt 500 000 kr.
Hej Lou,
SvaraRaderaDet var länge sedan du nämnde Obducat nu och det verkar hända en del i bolaget för tillfället. Vad jag förstår hade man planer på att låta de som köpt konvertibler få lösa dessa mot aktier för 1.65 kr/st. Sen har det tydligen hänt något då man kallat till extra stämma för att sätta ny lösenkurs till 27 öre. Betyder det att man inte längre tror att företaget kommer att vara mer värt den dagen konvertiblerna ska lösas in eller kanske att man inte tror att konvertibelköparna tror just det? Det hela verkar i alla fall lite suspekt på något sätt.
Jag har förstått att Obducats maskiner kan producera LED-lampor för t.ex. tv-apparater och skärmar. Bara det borde räcka för att räkna hem Obducat om det blir någon fnurr på försäljningen?
Jag köpte i alla fall några lotter idag på 28 öre. Som jag ser det är det ju lika bra att köpa aktien idag som konvertibeln eftersom lösenpris på konvertibeln och priset på aktien står i nästan samma. Sedan kan man ju kvitta möjligheten till räntan på konvertibeln med möjligheten att sälja aktierna när helst man känner för det.
Men som sagt, mest suspekt är varför man vill ändra konvertibelns lösen till 27 öre? Kanske för att man inte vill lösa in konvertiblerna utan snarare vill att dessa skall lösas in mot aktier så att bolaget inte behöver minska kassan vad det lider?
Du får gärna kommentera detta i ett nytt inlägg om du har tid någon gång. Extrastämman är väl inte förrän om två veckor ungefär.
Bra jobbat i övrigt. Gillar din blogg skarpt!!
Hej Nils.
SvaraRaderaJag har precis tänkt skriva om Obducat pga detta och mycket annat, förmodligen i morgon om jag har tid.
Tittar in på din blogg titt som tätt, jag tycker den är intressant och även delar vi ett par innehav. Har ett par välmenande undringar om Swedbank, alltså inga 'pikar': vilka verksamheter har man avfört sen pre-crisis tiden? Man har sålt av en stor andel i VISA-rättigheterna, väl? Hur många värdepapperskunder har fallit bort till Nordnet respektive Avanza? Vad mer?
SvaraRaderaJag tycker dessa saker är viktiga att betänka före man drar slutsatsen att man ska tjäna lika mycket som pre-crisis, att saker har faktiskt förändrats rent organiskt - och inte bara aktiekursen.
Hej Alex.
SvaraRaderaja, du har rätt, men tänk på att det är räntenettot som är den stora bidragsgivaren tillsammans med provisionsnettot. Till det kommer tradingvinster och liknande så även om man förlorat kunder till AVA m.fl. så tror jag inte att det är så avgörande för vinsten och därmed värderingen.
Observera också att jag inte säger att de kommer att kunna tjäna lika mycket, kanske, kanske inte, däremot att de kommer att värderas ung. som övriga banker när de baltiska problemen är över.
Tänkte ställa en fråga till dig som har god koll på Swedbank. Hur mycket goodwill har Swedbank i den baltiska rörelsen och hur mycket kommer de (troliga/eventuella) kommande nedskrivningarna av den att påverka hela Swedbanks resultat?
SvaraRaderaHej Mackan.
SvaraRaderaJag tror det är runt 12 miljarder. Det har man dock sagt att man inte tänker skriva ned tidigare än enligt plan.