Bankinvesteraren

Sakta men säkert börjar jag se mig själv mer och mer som en bankinvesterare. Detta för att jag som alltid anser att enorma vinster finns att hämta i de fyra svenska storbankerna, både tack vare deras mycket väl skyddade och stora intjäning, och i det faktum att deras fina utdelningar kommer att bli alltmer värda om räntorna fortsätter vara låga, vilket jag tror. Om räntorna en dag stiger finns dessutom vinster att hämta i just detta för bankerna.

 

Mina inköp i Swedbank, % av totalen.

Vägen har dock varit väldigt krokig och det är fortfarande långt kvar tills jag äger huvudsakligen bankaktier. Idag är summan 43 %, därav 33 % Swedbank, 8 % SHB och 2 % Nordea. Tillväxten i procentuella termer det senaste året har varit mina köp i de två senare bankerna och i reala termer detta tillsammans med de senaste månadernas stora uppgångar i alla tre aktierna.

 

 

Min taktik har nu varit länge att äga tre tillväxtaktier för att få god avkastning genom förhoppningsvis kraftiga uppgångar- Apple, Starbucks och H&M och sakta men säkert minska denna exponering i takt med att aktierna stiger. Härigenom vill jag kunna fortsätta investera framförallt i de tre bankerna men också i mina andra växande högutdelare (NCC och Investor), en minskning i risken men kanske inte så mycket i potentialen om jag ännu har kvar en vettig exponering mot tillväxtaktierna.

 

Jag har därför sedan sommaren 2013 minskat mitt AAPL-innehav med hälften av aktierna, men eftersom aktien har stigit så mycket och dollarn gått upp har jag i pengar räknat större exponering mot Apple än någonsin (i procent av portföljen dock något mindre idag). Jag har också minskat antalet aktier i Starbucks med typ 30 %, vilket jag fortsatt med längre än Apple. Överhuvudtaget syns inte omallokeringen eftersom alla tre aktierna har stigit så mycket och deras sammanlagda portföljandel är 47 % idag.

 

Nåja, det är knappast ett problem, men min avsikt är alltså att minska vidare, framförallt i Starbucks som jag ser som ett utpräglat långsiktigt innehav men inte kanske 15 % av portföljen, utan troligare 8-10 %. I Apple ska jag också minska från dagens 22 % till kanske 12-15 % eftersom det är större risk än övriga utdelare, men inte förrän jag är mer nöjd med värderingen. Apples PE är tydligen nu efter vinstökningen under 14 om man räknar om alla vinster senaste året till dagens antal aktier och det är förstås helt sjukt lågt. Jag sitter alltså still i båten just nu, men kan nog tänka mig minska sakta men säkert om den stiger över 130, vilket den förmodligen gör i vår.

 

I H&M tänker jag aldrig minska. Den är idag 10 % av portföljen och som Sveriges bästa företag har den en given plats.

 

 

 

Summa summarum tror jag att jag om några år, framförallt om SBUX och AAPL fortsätter att stiga räknat i svenska kronor, kommer att ha 60-65 % storbanker, 10 % H&M och sammanlagt kanske 20 % SBUX och AAPL (resten Investor och NCC). Då kommer jag också att kunna koncentrera mig mer på bank och mindre på de amerikanska företagen än jag gjort när de har varit 30-40 % av portföljen. En annan effekt, och det är förstås det viktigaste, är att jag kommer att ha väldigt stora och stabila utdelningar i aktier som förhoppningsvis (och troligen) totalavkastar långt mer än börsen.

 

Det kommer dock inte att bli lika kul dessvärre.

Farväl till Boliden välkommen SHB?

Efter morgonens rapport är jag än mer övertygad om att mitt beslut att snart avveckla den sista delen, 500 aktier, i Boliden är det enda rätta. Kanske behåller jag 100 för att jag fortfarande tror att dagens trend mot mer och mer koppar- och zinkanvändning är uthållig i takt med att världen industrialiseras, men förmodligen säljer jag allting mycket snart.

Jag köpte som jag nämnde i förra inlägget Boliden en gång i tiden på just denna analys, det var ett på den tiden (runt 2006) ganska stort innehav om 100-150 aktier och kursen låg runt 150 kr. Boliden gick då som tåget i takt med att zinkpriset rusade till nya rekordnivåer. Det gav en rejäl extrautdelning om 12 kr 2007, men jag och många andra var helt oförberedda på vad som skulle hända sedan. Marknaden kände på sig var som var på väg och aktien föll ned mot 100 kr, jag köpte mer och den studsade upp igen men när vi började närma oss århundradets lågkonjunktur föll den stadigt och sedan gjorde jag fantastiska affärer (beskrivna i detalj här 1, 2) när marknaden helt tappade huvudet och botten gick ur aktien för detta fina företag. En av mina allra bästa affärer när jag nu kan räkna ihop resultatet, inte Swedbank, SBUX eller AAPL, men mycket bra.

Nu är jag som sagt alltmer Buffettsk i min syn på investeringsstrategier, det var helt rätt att satsa rejält när aktien var helt uppenbart groteskt felvärderad, men idag är en investering i Boliden av någon som mig som bara kan läsa mig till information om branschen och företagets utsikter ingenting annat än förhoppningar. Inte att missta med galna förhoppningsbolag som inte lyckas med annat än att bränna ägarnas pengar, men ändå inte något värdecase.

Jag blir alltmer intresserad av Handelsbanken, inte minst tack vare Lundaluppen, vars satsning i Storbritannien verkar lovande. Även om denna är en liten bråkdel av dagens total kan den utan tvekan bli mycket större med tiden och ge något idag så ovanligt som  god organisk tillväxt för en svensk bank. Jag skulle ju därmed bredda mitt ägande inom banksektorn, vilken jag känner att jag har mycket bättre möjligheter att bedöma än gruvnäringen.

Jag ligger som bekant mycket tung i sektorn genom Swedbank, vilket förstås också gör att det är välkommet med breddning. Eftersom SHB är så stabil är det inte omöjligt att jag säljer en del av mina kapitalskyddade placeringar för detta ändamål och eventuellt viktar om lite från Swedbank samt Apple om den senare börjar värderas mer rimligt än vad som varit fallet senaste året.

Utöver detta och minst lika viktigt är att jag tror att man kommer att ligga kvar minst på dagens utdelning inklusive extrautdelningen. Dels för att man utan tvekan har råd och dels för att sänkningen av avsättningen till Oktagonen (personalens vinstdelningsstiftelse) från max 15 till max 10 % av utdelningen till ägarna tyder på att man räknar med att behålla denna nivå. Det vore ju väldigt konstigt om man skulle sänka de anställdas möjlighet till vinstdelning när företaget går så bra. Man kan alltså räkna med minst 5 % direktavkastning framöver på dagens kurs i SHB, långt över vad jag tror vi kommer att se hos Boliden de närmaste åren.

Swedbanks kapitalisering

Ingenting är väl mer avgörande för Swedbanks värdering idag än deras (över)kapitalisering. Det är helt klart den som avgör framtida utdelningar utöver redan föredömligt höga 75 % av vinsten och möjligheten att återigen köpa tillbaka aktier. 

Från att ha varit mycket tydlig vad gäller att banken de facto är överkapitalierad och att detta logiskt innebär att man måste skifta ut kapital på något sätt när expansion inte är ett realistiskt alternativ tycker jag själv att Michael Wolffs uttalanden på senaste analytikerkonferensen var väldigt återhållsamma. Han hänvisade tydligt till att man ännu inte känner till vilka de nya, högre kraven kommer att bli och att man i vilket fall redan kommer att klara dessa krav, men längre gick han inte.

Med den ganska larviga situation som vi har i dag när herrar stadsråden Borg och Norrman skäller som bandhundar så fort de får höra talas om att bankerna vill låta sina ägare få del av vinsterna så kan det kanske vara klokt att vara återhållsam. Gårdagens uttalande från styrelseordföranden Anders Sundström tyder på att detta var fallet eftersom han var mycket tydlig vad gällde att man även vid de högre nivåer som diskuterats och detta är anledningen till att styrelsen begär ett återköpsmandat på upp till 10 %.

Själv tycker jag att det är ganska fascinerande och inte så lite populistiskt att ansvariga ministrar går på som de gör mot våra mycket välskötta och enormt lönsamma banker. Det kan väl inte ligga i någons intresse att bankerna inte tjänar pengar och det är aldrig att man hör någon tala om det enkla faktum att i dagens situation där expansion är nästintill uteslutet så förstärks bankernas kapitalbas varje månad med de pengar man tjänar in exklusive utdelningar, vilka dessutom görs året efter intjänandet.

Det ska bli mycket intressant att gå på stämman nästa vecka och jag får återkomma om vad som sas och hur stämningen var.

Swedbanks rapport för tredje kvartalet 2013

Om man vill lära sig lite om börspsykologi och inte minst panikens egen galna logik så ska man läsa inläggen på börschattarna om Swedbank och för all del de andra bankerna i Sverige under våren 2009 (i rättvisans namn var privatinvesterarna i dock i gott sällskap av analytikerna). Det är dessutom ganska underhållande. Det fanns liksom ingen måtta på hur eländigt det var i Baltikum. "Katastrofalt" skrev Expressen och sålde tidningar på att koppla ihop Sparbanksstiftelsernas förlorade ägande med Swedbanks tillstånd. Det fanns ingen gräns för hur många gånger den totala utlåningen i Baltikum som svenska banker skulle komma att förlora och deras undergång var lika säker som att solen skulle gå upp dagen därpå.

Som brukligt är när paniken kommer så tystades eller t.o.m. förlöjligades alla invändningar att man logiskt sett inte kan förlora mer pengar än man lånat ut och hur illa det än blev så skulle bankerna inte komma i närheten av en hundraprocentig betalningsinställelse bland kunderna. Eller det enkla faktum att lånen var garanterade av panter som tillfaller banken om man inte kan betala tillbaka. Ett exempel på hur bisarra alla dessa påståenden var är att Swedbank i Estland, är man är störst, hade 78 000 bolån men under 2008 och 2009 övertog panterna på ung. 200 st./år. Alla påpekanden om att Swedbank m.fl. hade andra mycket stora och stabila verksamheter och, inte minst Swedbank, mycket starka ägare som aldrig skulle låta banken falla. Allt var elände och banken var ett säljcase vid 20 kr eftersom den snart skulle vara ett minne blott.

Verkligheten blev lite annorlunda, kreditförlusterna långt mindre än vad marknaden befarat och aktien har stigit i takt med detta om man säger så och idag tjänar Swedbank och de övriga tre pengar som aldrig förr. Detta betyder inte att det var självklart att det skulle gå så här bra eller att det inte fanns risker att köpa Swedbank 2009 men uppsidan var så oerhört mycket större och marknadens värdering på som värst under 20 miljarder för hela banken så bisarrt låg att det var uppenbart köpvärt. Detta är sådant som människor som dras med i medias spekulationer alltid missar. Som

Senaste rapporten kan sammanfattas med att allting fortsätter att gå mycket bra. Kapitaliseringen nästan löjligt stark med 18 % kärnprimärkapitalrelation enligt Basel 3 (max 15 % kommer att krävas och först 2015), upp från 15,4 % vid årets början och det finns ingen som helst anledning att tro något annat än att utelningen blir minst de oförändrade 9,90 i år och senast nästa år höjs igen.

Swedbank är idag troligen Europas starkast kapitaliserade bank dels tack vare bankens utmärkta ledning, främst VD Michael Wolf förstås, som styrt skutan sprikrakt mot en koncentration på det man är bra på och bort med det andra samt att i vilket fall den andra nyemissionen inte behövdes för att täcka kreditförluster. Dessa pengar finns alltså fortfarande kvar i banken och kommer med tiden att delas ut. Det finns idag ingen anledning i världen att sälja Swedbank när utdelningen är otroliga 6 % och allting går rätt väg. Vi kommer troligen att se 200 kr inom en överskådlig framtid och en vacker dag långt mer. Inte så dumt när man har Swedbank som sitt största innehav.

Swedbank och buffertarna

När jag räknar på Swedbank idag påminner känslan en hel del om när jag började köpa detta mitt idag största innehav våren 2009- marknaden har felbedömt Swedbank igen och hur man än vrider och vänder på siffrorna är inte denna låga kurs och därmed jättelika direktavkasning (just nu 6,6 % efter fallet förorsakat, och håll i er nu, statens försäljning av sin sista del av Nordea) hållbar på sikt.

När dimmorna nu har klarnat vad gäller statens krav på bankernas kapitaltäckning så är det helt omöjligt att landa på någon annan slutsats än att Swedbank som redan idag (!) uppfyller de maximala krav (ung. 14,5 % kärnprimärkapitalrelation enligt Basel 3 i slutet av 2015) på kapital vid en extrem situation på lånemarknaden kommer att kunna fortsätta att dela ut 9,90 kr. Vi har den icke utdelade vinsten i år på kanske tre miljarder, därpå 2014 och till sist 2015.

Notera att detta är helt utan en ökning av vinsten och utdelningen. Mer troligt med tanke på att Swedbank nu i princip vet allt om vad staten kommer att kräva är att utdelningen av överskottskapitalet kan börja i form av en höjd utdelning vilket finansieras förutom av framtida, troligen ökande, vinster och av det överskottskapital man har idag.

Detta är trots allt det företag som ökat sin räntabilitet på EK från 8,1 % för tre år sedan, till 12,2 % för två år sedan och nu senast 14,4 % samt vinsten per aktie samma period från 6,43 till 9,52 till 12,19 kr. Ett sista, mycket talande faktum kan nämnas: före finanskrisen hade Swedbank 121 kr i eget kapital per aktie. Vid senaste årsskiftet med dubbelt så många aktier har man 94 kr.

Slutsatsen blir alltså att utdelningen kommer att höjas, förmodligen redan detta år, men i vilket fall åren därefter. Att då direktavkastningen ska vara dubbelt så hög som Handelsbankens är omöjligen hållbart. Mycket att se fram emot som Swedbank-ägare m.a.o.

Bra sagt om Borg och bankerna

'
Mycket bra ledare i Expressen idag om finansministerns ständiga bank-bashing! Populism är populism och ingenting man bygger en bra politik på. Att driva en bank är inte någon omoralisk verksamhet så länge man håller sig inom lagens råmärken och dessutom inte tar några otillåtna risker. Att göra vinst är heller inte omoraliskt, utan något som finansministern ska vara glad för.

Oavsett moralen så är svenska banker, framförallt Swedbank, utmärkta långsiktiga placeringar. Goda vinster och dålig konkurrens är en fin kombination. För investeraren i vilket fall. Att Avanza och Nordnet kan ta av bankernas viktigare intäkter, dvs provisionerna och bolånen, är högst osannolikt oavsett hur många som tror det. Det är däremot högst troligt att de fyra storbankerna kommer att finnas kvar som de stora spelarna i många, många år till.

.

Banker och länder...

'
Jag är kanske inte ensam om att känna en viss tilltagande trötthet på alla braskande rubriker ang. Grekland och allt annat som man idag kan komma i tidningen med om man säger. Det är som svininfluensan och klimathotet för två år sedan. Eller när Swedbank hade problem för tre år sedan- ju värre scenarier som hittas på, helt oavsett hur osannolika och långsökta de än är, desto större rubriker och spridning genom Internet.

Tänk att få vara journalist bara för en dag. Man kan riktigt höra dem på morgonmötet. 

A: Den analytikern är dessvärre inte känd sen tidigare men i går kväll sa han att han tror att Italien kommer att ställa in betalningarna.
B: Det kan vi göra till "Experten: Italien ställer snart in betalningarna".

Vissa fakta i målet:

1. Grekland har ljugit för EU, latat sig jämfört med övriga Europa och väldigt länge levt över sina tillgångar. Därför kan landet inte lägre finansiera sig självt.
2. EU kan finansiera Grekland rakt av, men deras väljare/skattebetalare går bara med på det om Grekland gör sitt bästa för att på sikt kunna lösa problemet, dvs genomför ett rejält stålbad, vilket grekerna har varit sanslöst långsamma med att sätta igång på allvar.
3. EU/EMU kan inte tillåta att Grekland ställer in betalningarna rakt av, utan måste hitta lösningar i form av stöd och omförhandlade lån eftersom en inställelse skulle skada hela europrojektets trovärdighet och kunna leda till spridningar till svaga men jämförelsevis mycket starkare ekonomier som Italien.
4. EU/EMU kommer inte att låta Grekland ställa in betalningarna. Dessutom kommer Grekland inte att vilja göra det eftersom det vore en total katastrof för landet. Än mindre kommer man att lämna euron.
5. Det finns ingen risk för Italien så länge man finansierar Grekland.
6. EU-länderna kommer att ta över banker som får problem, det finns noll risk att man skulle släppa någon systemviktig bank handlöst som token Paulson gjorde med Lehman pga de skador det skulle orsaka på det finansiella systemet och andra banker.

Den som inte helt har glömt 2008 minns kanske samma sak som man idag säger om Grekland och PIIGS sa man då med emfas om Baltikum och deras påstådda devalveringar och betalningsinställelser. Dessa stater gick igenom sina mycket hårda stålbad eftersom man inte hade något val och mår nu klart bättre. Jag säger inte att situationen på något sätt är identisk, men det kan vara bra att minnas att medias sanning 2008 är inte den väg historien tog.

P.S.: Tack di.se för inspirationen till detta inlägg.

UPPDATERING: Måste bara tipsa om den vansinnigaste "artikel" DI har skrivit i ämnet som just dök upp på deras nätversion. "Kaos bäst medicin" där man påstår att "allt fler tunga experter" påstår att det vore bäst om Grekland helt plötsligt ställde in betalningarna och gick ur euron. Som vanligt grundar sig artikeln på vad ett par godtyckligt valda personer sagt.

Kaos skulle uppstå men eftersom Argentina (efter enorma sociala problem) lyckades resa sig efter en liknande manöver skulle det vara en bra idé för Grekland också att välta över alla förluster på andra och sedan... tja... leva på u-hjälp kanske? OK, Argentina var ju inte medlem av EMU eller annat liknande samarbete, men det spelar väl ingen roll för Nils Åkesson.

Bara att vänta på nästa di-rubrik:
Generalen: En atombomb löser Greklandskrisen.

Håhåjaja...

Bankernas återtåg

Den som vill ha en liten hint om var de tre svenska banker som drabbades av stora kreditförluster står i förhållande till framtida värderingar (om vi förutsätter att de och världen i övrigt fortsätter att återgå till normala förhållanden) kan nog få en liten "hint" om man jämför deras historik med SHB som ju hade mycket begränsade kreditförluster.

Det är förstås ingen vetenskap i detta, bara en fingervisning om kurspotential när intjäningsförmågan har återställts.

SHB är sedan ung. tidigare tillbaka på den gamla nivån:

Nordea som hade näst minst kreditförluster ligger fortfarande något under:

SEB som hade näst störst kreditförluster ligger långt under:

Och slutligen Swedbank som var värst drabbat av kreditförluster:

Som jag har sagt många gånger: när marknaden en dag är övertygad om att Swedbank har alla problem bakom sig och alltså uthålligt tjänar som tidigare så kommer den att uppvärderas betydligt mer än hittills har skett.

HQ mot nytt vansinnesrekord

Precis som man trodde att galenskaperna i HQ hade bedarrat så drar det igång på nytt. Aktien var nyss upp 50 % idag på att HQ:s advokat, vars arvode f.ö. ytterligare sänker företagets värde, pekar ut en massa skyldiga till eländet, däribland KPMG.

Givetvis ska detta få en aktie för ett företag utan vinstgenererande verksamhet att stiga till 6-7 gånger eget kapital... Jag menar, revisorer stämmer man ju ofta med enorma skadestånd som följd i Sverige, att stämma är ju dessutom gratis trevligt nog... ;-)

Spekulanterna glömmer givetvis lägligt att HQ står på tur att bli stämt självt och värdet i aktien är troligen noll och intet. Jag kan bara skadeglatt hoppas att många stollar som deltar i det där pyramidspelet förlorar pengar.

A fool and his money are lucky to get together in the first place!

Gordon Gekko i första filmen

HQ och marknaden

Den för oss värdeinvesterare viktigaste regel som Warren Buffett någonsin formulerat är enligt mig följande:

In the short run the market is a voting machine, but in the long run it is a weighing machine.

Med andra ord, oavsett vad marknadens aktörer hittar på just idag så kommer ändå aktiekursen på sikt att reflektera ett företags värde. HQ AB har som bekant haft en intressant resa. Intressant för att allting som för andra företag händer under en längre tid verkar utspela sig på ett par veckor för HQ. Inte så konstigt med tanke på hur uppenbart felprissatt den är idag.

Att det inte går ännu snabbare ned är förmodligen p.g.a. att så många sitter med aktier de köpte till högre pris än vad som går att få idag och hoppas på ett nytt idiotrus.

----

Om någon undrar varför jag har lagt in vissa politiska observationer på sista tiden så är det helt i egenintresse. Ingenting jag kan komma på vore värre för Sverige idag och därmed också det svenska näringslivet än att ha en röd-grön-illröd regering.

Tre dagar kvar till valet då den som vill har chansen att rösta på en statsministerkandidat vars egna väljare föredrar Reinfeldt som statsminister, med en justitieministerkandidat som tänker börja med att ta ett år ledigt för att åka till USA. Eller på ett parti vars två språkrör måste avgå om ett halvår. Eller en ohdåga som "inte längre kallar mig kommunist för det blev en belastning", vill socialisera företagen, förbjuda vinster och har upprepade gånger berättat att han sörjer att Berlinmuren revs.

Spekulation i HQ

Jag skulle vilja börja med att dela ut utmärkelsen Veckans Narr. Vi har två mycket kvalificerade kandidater till denna prestigefulla utmärkelse den här veckan; Mats Qviberg (behöver väl ingen presentation) samt Pernilla Ström, fram till helt nyligen en alert styrelseledamot i HQ Bank.

Pernilla Ström kvalificerade sig som kandidat med god marginal när hon både i går eftermiddag och i morse gjorde våldsamma utfall mot Finansinspektionen i radions P1 som i hennes värld var skyldig till HQ Banks undergång och i DI har hon sagt att det låg politiska skäl bakom det indragna tillståndet. Minsann! Ja, ja det kan inte vara lätt när ens trovärdighet och karriär går i graven så kanske känns det rationellt att göra offentliga utspel.

Nåja, eftersom Ström bara är en småspelare i klassen måste priset ändå gå till Mats Qviberg. Inte bara har han som styrelseordförande varit ytterst ansvarig för skandalen där man samtidigt som man påstått för FI att 33 miljoner var tillräcklig reserv för bankens spekulationer i styrelsen godkänt en förlustnivå på 150 miljoner per dag. Han mörkade därefter i våras och somras omfattningen på förlusterna för marknaden och kunderna i hopp om att kunna få ihop tillräckligt med pengar för att täppa till hålet istället för att säga sanningen och omedelbart avveckla optionsaffären innan förlusten växte utom kontroll. Väl avslöjad har han sedan i vanlig ordning skyllt allting först på VD och bankens revisor samt idag även på Finansinspektionen. Finansinspektionen har ställt till med irreparabel skada när man stängde "banken" menar Qviberg som tydligen lever i en annan dimension än oss andra.

Veckans Narr är alltså Mats Qviberg. Grattis och lycka till med de kommande processerna!

Dessa sociopater får mig att tänka på en chef på Tetrapak som när man fått jättelika skadestånd p.g.a. oerhört grova brott mot konkurrensreglerna i EU gick ut i TV och sa att dessa pengar minsann hade kunnat göra bättre nytta investerade i företaget...

Well, don't do the crime if you can't do the time!

Jag undrade i förrgår vilka det är som köper HQ-aktier när banken är i fritt fall. Tja, jag hittade i alla fall en stjärna på nätet. En gosse som i förrgår började sin karriär som daytrader och genast satte igång att blogga om det.

Intressant är det i alla fall att läsa hur han tänker. I måndags missade han att handla i HQ och planerade att istället göra det i går (läs motivationen- helt underbar), men då hade de jäklarna stängt aktien så då hoppade han genast på Öreund istället. Ooooookej...

Tja, vad ska man säga? För dem som tror att börsen är ett casino kommer börsen att fungera som ett casino, dvs i långa loppet förlorar man sina pengar. Alla som handlar utan att ha tillräckliga kunskaper skulle kunna lära sig en del av den här killen som idag skrev på Börssnack:

Lämnar BS.. [0]
Berre87 11:56:35

Har sålt alla mina innehav då jag och andra familjemedlemmar köpt en fin sjötomt istället. Alltså en investering i livet..

Har därmed inget kapital kvar att leka med på börsen och därför kommer jag sluta läsa och skriva på BS då det tar för mkt tid.

Börsen har hittils varit en dyrköpt läxa för min del. Mina två största innehav i NSP och Capilon har inte gått något vidare...

Totalt sett är mina förluster ganska stora och jag har uppenbarligen haft en övetro på min analytiska förmåga. Jag har lärt mig att det är alltför många faktorer som inte går att förutspå hur bra man än försöker analysera företaget och makromarknaden.

Det jag också lärt mig är att jag aldrig kommer att investera i mindre bolag igen. Överavkastning långsiktigt är i det närmaste omöjligt att uppnå enligt min uppfattning och därför anser jag det onödigt att slösa flera timmar framför börsen varje dag. Bättre att investera i stora svenska bolag och låta de göra jobbet medan man lever livet ist.. Ska nu börja börja specialisera mig inom finans inom min ekonomiutbildning men redan nu är jag övertygad om att Warren Buffet way är det enda som gäller.

HQ:s kvalificerade vansinne

Efter att ha läst Finansinspektionens motivering till indragandet av HQ Banks tillstånd och begäran om försättande i likvidation behöver man hämta andan. Det är 34 sidor metodisk kartläggning av ett synnerligen utstuderat bedrägeri mot såväl FI, aktieägarna och marknaden som helhet som blottläggs. Helt enkelt ofattbart att något sådant har kunnat ske i en svensk bank i modern tid.

Det är bara p.g.a. att de journaliser som rapporterar om detta uppenbarligen inte är tillräckligt insatta i frågan eller tillräckligt kunniga som de ställer såna mesiga frågor till Mats Qviberg och inte alls lyckas ställa honom mot väggen för de brott (!!!) som begåtts under hans ledning.

Det är hetl uppenbart att man har känt till situationen, dvs att banken inte har haft tillräckligt kapital efter att deras vansinniga risktagningar i optionsaffärer gick snett, men under en lång period undanhållit FI, sina kunder och marknaden denna information i hopp om att på något sätt kunna köra vidare. Inte ens Lehman Brothers höll på med sånt här!

Trots att FI under två års tid har krävt förklaringar och redovisningar av stresstester och, på alla sätt försökt få reda på huruvida banken har haft tillräckliga reserver i den händelse att bankens positioner i olika optionsaffärer skulle gå utvecklas negativt har bankens ledande företrädare uppenbarligen medvetet ljugit för myndigheten och påstått att de avsatta 33 miljonerna räckte till.

Istället för att redovisa marknadens värdering av volatiliteten i dessa instrument har man hittat på en egen värdering och gjort en mängd antaganden i stil med "värre än så här blir det inte" trots att större svängningar än vad som antagits regelbundet sker på marknaden och kommit med det sanslösa påståendet att värderingen inte är relevant för man har inte för avsikt att stänga positionerna.

Än värre blir det av att banken dessutom har gjort de beräkningar som FI har tvingats göra själva i brist på information och kommit fram till liknande skenande "underskott" i positionerna.

Styrelsen har inte haft kontroll över företaget och skyller på VD som säger att han informerat styrelsen. Styrelsen kan dock inte skylla i från sig eftersom den är 100 % ansvarig för vad som händer och förstås står över VD.

Mats Qviberg var ute i media under hela gårdagen och försökte släta över vad som hänt och försäkra alla om att allt skulle gå bra. Kanske förstår även han att detta är hans svanesång i svenska media för det finns absolut ingen säkerhet i en situation som denna, vare sig för fordringsägare, egen personal eller aktieägare. Att Ekobrottsmyndigheten har inlett en förundersökning mot styrelsen och övriga ledningen är en självklarhet liksom att många kommer att ställas inför rätta för allt detta och sina insideraffärer. Detta kommer att ta tid, men har vi tur lyckas de inte smita undan sitt ansvar med en viss gangsteradvokats hjälp.

Hur kan någon vara påsitiv i denna situation? Hur kan någon vara så galen att han köper aktien för 10 kr? (Jag skulle inte säga nåt om 10 öre, märk väl.) Ingen vettig människa vill ha exponering värd namnet mot en bank som är i likvidation!

De som har mer än 500 000 insatt riskerar det överskjutande beloppet, vilket kan vara många miljoner kronor. Inte heller de som har mindre än 500 000 kr kommer att sitta still i båten! Insättningsgarantin betalas ut inom 90 dagar efter en konkurs. Vem skulle vilja vänta?

Hittar man ingen ny ägare så måste man öppna banken ändå. Det enda banken kan göra då är att betala ut alla pengar som kontohavarna kräver av dem samtidigt som alla andra banker kräver tillbaka sina säkerheter med hänvisning till likvidationen varpå HQ Banks kapital omedelbart tar slut. Banken är då i konkurs. Det är därför man inte har kunnat öppna portarna.

Att HQ Bank försvinner från kartan är bra för svensk finansmarknad. Synd bara om de oskyldiga insättare som troligen förlorar pengar, men ingen kan säga att de inte blev varnade i våras och somras när allt större förluster redovisades och nyemissionen ställdes in.

Kan det bli värre vansinne än så här? Jodå, nyss kom beskedet att HQ överklagar FI:s beslut. OK, kanske inte oväntat att en styrelse gör det, men de har naturligtvis inte en chans att komma någon vart med den överklagan.

HQ-aktien ren spekulation

Egentligen borde man inte bli förvånad att Finansinspektionen tog till storsläggan mot HQ med tanke på hur resolut man agerade mot Carnegie ganska nyligen och i övrigt inte precis har gjort sig kända som dem man bör bråka med.

Idag har aktien sjunkit över 80 % och visst, eftersom banken inte är konkursmässig utan ska likvideras så borde det kunna bli en slant över till ägarna, men det är långt ifrån säkert.

De som köper den för 10 kr idag köper bara en lottsedel, precis som med Carnegie kan den stiga i värde under en period, men återigen precis som med Carnegie, kan den sjunka ned till noll eller nästan noll mycket snabbt.

Att köpa sådana aktier är inte att investera, det är ren spekulation. Å andra sidan var det vansinne att äga HQ redan innan FI:s dom. Ingen kunde veta hur det skulle gå men att trada utan kontroll på ett sätt som under en lång tid äventyrade bankens överlevnad skulle naturligtvis straffa sig vid FI:s granskning. Frågan var ju egentligen bara om man skulle få en varning och mycket höga böter eller om tillståndet skulle dras in.

Att då köpa aktien bara för att den sjunkit i pris mycket kraftigt är inte värdeinvestering, det är att chansa och hoppas på det bästa.

Swedbank inför 2010

Swedbank är enligt DI nu "Bästa substansaktie" (och "Bästa återhämtningsaktie"), ibland ska även en blind höna hitta sig ett korn.

Allvarligt talat finns det mycket som går Swedbanks väg just nu och i alla fall jag hittar ingenting av vikt som har tillkommit de senaste månaderna som är negativt, i alla fall om man bara tar hänsyn till fundamentala faktorer och inte mindre och övergående händelser.

En viktig indikator för hur kreditsituationen på en marknad utvecklar sig är förstås ökningen alternativt minskningen av de nya problemlånen, framförallt de första stadierna i problemen. Dessa kan man få reda på genom att titta på hur många lån det för tillfället finns som är mer än X dagar sena med sina betalningar. Detta var den varningsklocka som nästan hela marknaden missade när en flod av amerikanska bolånetagare plötsligt började dra på betalningen.

I Finansinspektionens riskrapport för fjärde kvartalet noterar man följande ang. Baltikums kreditsituation:

Antalet lån som är mellan 31–60 dagar sena har börjat minska och ökningstakten har avtagit för antalet lån som är mer än 60 dagar sena.

Det är förstås omöjligt att förutse vad detta kommer att inneböra i siffror men jag skulle tro att det i alla fall signalerar att det har vänt. Det är därför troligt att vi inom några månader kommer att få se ytterligare minkningar i reservationerna i Swedbanks rapporter och vi kommer utan tvekan också att få skymta återföringarna.

Hur stora återföringarna, dvs den del av tidigare reservationer som inte blev förluster, kommer att bli kommer att få stor betydelse för Swedbank, liksom för övriga banker. Det är lite av gratis pengar över detta eftersom man tidigare i princip har räknat dessa pengar som borta för alltid. Med lite tur kan det bli rätt mycket pengar här eftersom reservationerna är så väldigt stora. Som jag har skrivit tidigare är det min bestämda uppfattning att marknaden inte räknat med att det ska bli några pengar här.

Jag tror att 2010 kommer att bli ett bra år för Swedbank!
  

Nya baltsmällar var dag

'
Ett bra exempel på att nyhetscykeln börjar bli väl kort fick vi igår när DI m.fl. skulle rapportera vad som hände i Lettland. Den självklara rubriken blev "Ny baltsmäll väntar svenska banker".

Sanningen verkar vara ung. att Lettlands premiärminister hade givit en utredning i uppdrag att se över huruvida man kunde begränsa bankernas möjligheter att kräva en icke-betalande bolånekunder (alltså inte de bolånekunder som betalade sina lån som vanligt, utan de som var mer eller mindre i konkurs) på mer pengar än vad man kunde realisera i panten.

Detta var förstås inte goda nyheter för bankerna men när man först skulle rapportera missade man, med all sannolikhet avsiktligt, att nämna att 1) detta inte ens var ett lagförslag utan bara en utredning och 2) att detta bara gällde de som inte kunde betala. Ingen skulle få sitt ännu existerande lån nedskrivet om detta blev lag.

Fler och fler tidningar spred "nyheten" tills den var en sanning.

Det är svårt att tro att bankerna idag i Lettland har nåt annat än mycket begränsade möjligheter att få tillbaka någonting av värde förutom panten från människor som förlorat sina arbeten men har hiskeliga bolån. Även i Sverige begränsas för övrigt återbetalningen, t.ex. via skuldsaneringslagen, men även till att man måste ha tillräckligt med pengar för att leva drägligt, det s.k. existensminimum, som för en typisk bolånekund, d.v.s. en barnfamilj, naturligtvis är satt ganska långt över vad som krävs för att kunna existera.

Nu på morgonen är DI:s huvudnyhet på nätet Chockhöjningar av reporäntan väntar.

Håhåjaja.
'

Aktiekurs/eget kapital

'
Ett sätt att bedöma potentialen i en aktie är som bekant att jämföra kursen med det egna kapitalet per aktie. Här är en liten jämförelse mellan storbankerna som är giltig innan Swedbanks nyemission:

Nordea handlas idag på ung. 130 % av eget kapital per aktie (57 kr/aktie)

SEB ligger på 122 % (45 kr/aktie)

SHB ligger på 151 % (123 kr/aktie) och

Swedbank handlas runt 73 % (105 kr/aktie)

Snittet över tiden för bankaktier brukar ligga mellan 150 och 200 % av eget kapital. Snittet för de tre bankerna förutom Swedbank ligger idag runt 140 %.

Av jämförelsen och historiken kan man dra åtminstone tre slutsatser:

• Swedbanks kreditförluster skulle kunna äta upp ganska precis halva bankens egna kapital och dagens kurs runt 75 kr skulle ändå ligga på snittet av värderingen
• Swedbank skulle, om det hade samma värdering som snittet idag, handlas runt 150 kr
• Samtliga banker är köpvärda idag

'

Topp 10 fakta som journalister glömmer om de svenska bankerna

.

Dessa är de tio vanligaste fakta som analytiker och journalister glömmer när de rapporterar om Swedbank (och övriga svenska banker):

1) Den enorma intjänandeförmågan på den svenska oligopolmarknaden, vilken dessutom ökar.

2) Att reservationer för kommande kreditförluster inte är verkliga realiserade förluster, utan uppskattningar.

3) Att de flesta utestående krediter täcks av säkerheter som har ett värde som tas över av banken vid betalningsinställelser.

4) Att kronans skarpa fall mot euron gör att utländska fordringar idag är ung. 20 % mer värda för banken än förra året.

5) Att svenska banker, framförallt Swedbank, är bland Europas bäst kapitaliserade.

6) Den svenska statens lånegarantier vilka ger bankerna lägre upplåningskostnader och säkerhet i kapitalförsörjningen.

7) Swedbank har ett eget kapital per aktie på långt över 120 kr och även vid mycket stora kreditförluster förblir detta kapital mycket stort.

8) Bankernas värdering idag är mycket låg, sett historiskt, till intjänandeförmågan, det egna kapitalet o.s.v., framförallt Swedbanks och SEB:s.

9) En devalvering i Baltikum är väldigt osannolik eftersom regeringarna till varje pris vill in i eurosamarbetet.

10) Alla länder måste ha banker, inte många andra industier är så oerhört viktiga för ett land. Detta ger statligt stöd och lågsiktig trygghet, se bara på de svenska storbankernas ålder. SHB grundades 1871, Nordeas ursprung är från 1848, SEB:s från 1856 och Swedbanks historia går tillbaka till den första sparbankens grundande 1820.

Swedbank all the way!

Grunden för mitt engagemang i Swedbank är tvådelad: dels är Swedbank den i särklass lägst värderade svenska storbanken, vilket ger en enorm uppsida i förhållande till det inneboende värdet i företaget (dvs dess långsiktiga intjänandeförmåga) och dels kan en bank som tjänar många miljarder på sin mycket säkra svenska marknad ta stora kreditförluster utan att hamna i kris. Det är viktigt att komma ihåg att nyemissionen var för att stärka kapitalbasen i syfte att få ned lånekostnaderna, inte för att man desperat behövde mer pengar.


För närvarande görs det mycket stor sak av möjligheten att Lettland skulle tvingas devalvera (vilket dessutom pga den svenska erfarenheten hösten 1992 blands samman med att släppa valutan helt fri). Dagens Industri, affärspressens svar på Expressen, skriver gång på gång att detta skulle vara en "katastrof" för SEB och Swedbank som ju har sina lån i Lettland i euro, vilka skulle bli svårare att betala för både företag och privatpersoner om deras valuta plötligt skrevs ned.


Vad man dock glömmer är att resultatet blir precis likadant när man försöker försvara sin valuta med att sänka löner och höja skatter. Om man som offentliganställd får sin lön sänkt med 40 % så får man förstås problem med att få pengarna att räcka (även om man lär prioritera sitt boende) och därmed kommer kreditförusterna som ett brev på posten till Brunkebergstorg. Om Lettland devalverar, eller släpper växelkursen fri, minskar behovet av att minska de offentliga utgifterna och sänka det allmänna kostnadsläget.


Nåja, jag ska inte klaga, den nya sänkta Swedbankkursen ger möjlighet att köpa under 40 kr. Jag köpte mina senaste aktier på 33 kr och ville av uppenbara skäl inte köpa fler när aktien rusade. Nu blir det i alla fall 1000 preferensaktier till under sommaren på låga kurser. Om devalveringen kommer, vilket verkar troligt i någon form, så kommer aktien säkert ned under 30 igen, härliga tider!

Aktiekurs idag: 30 kr.

Skilj på marknaden och analytikernas prognoser!

I affärspressen och därmed framförallt Dagens Industri jämförs alltid kvartalsrapporterna med "analytikernas förväntningar". Så länge det är en jämförelse av hur väl analytierna har kunnat uppskatta resultatet är det ju intressant att höra. Dessvärre sammanblandar man i pressen väldigt ofta analytikernas förväntningar med marknadens förväntningar, vilket förstås är något helt annat. Det är inte analytikerna som sitter och handlar och skapar de priser som gäller just nu så varför skulle analytikernas uppfattning om resultatet, sammanställt i ett snitt över godtyckligt utvalda storbankers analyser, kunna vara detsamma som marknadens förväntningar?


Naturligtivs är det ibland så att marknaden förväntar sig ungefär samma resultat eller andra nyheter från ett visst företag, men det är absolut inte alltid fallet och de två måste hållas isär. I princip varje dag kan man hitta detta missförstånd i DI, om inte uttalat så i alla fall underförstått, klippet nedan är aktietips och handlar om vad ett företag "får" göra enligt analytikerna och att inte göra det skulle alltså innebära att aktien inte stiger:


För det första ska de visa en högre försäljning 2011 än 2008, och vinstmarginalen får under samma period maximalt backa med 3 procentenheter enligt analytikernas genomsnittsprognoser. (DI den 2 juni)


Varje rapportsäsong fylls sedan tidningarna med nyheter som de nedan. Analytikernas prognoser är inte ens i närheten av sanningen, men marknaden hade uppenbarligen en helt annan inställning. T.ex. underskrider företag regelbundet analytikernas förväntningar men marknaden är mer än nöjd:


Det var strax under analytikernas genomsnittsestimat vid 1,09 dollar, enligt Zacks. Nettoomsättningen minskade med 17 procent till 6,7 miljarder dollar, vilket var sämre än väntade 7,2 miljarder dollar. Aktien stiger med 5,6 procent på rapporten. (Di den 20 maj)


Eller så lyckas analytikerna bra med sin analys men marknaden blir nöjd eller missnöjd utifrån vad den hade för samlade förväntningar:


Microsoft prickade förväntningarna någorlunda med sin rapport som innehöll ett vinsttapp på 32 procent. Försäljningen sjönk för första gången i bolagets börsnoterade historia och nu väntar större besparingar för bolaget. Aktien steg med 8,5 procent. (DI den 24 april)


Jag tycker inte att det är nåt fel med att läsa analytikers prognoser om man nu vill det, men alla de som inte ser skillnad på dem och marknaden kan begå stora misstag. Tänk t.ex. på alla dem som sålde sina Swedbank i panik vid senaste kvartalsrapporten för att man hade gjort betydligt större reserveringar för förluster än vad som analytikerna hade förväntat sig (eller "vad som var väntat" som Di brukar skriva) och aktien dök 17 % omedelbart för att sen vända upp igen och inom ett par veckor stiga med ytterligare 30 %.


Jag tycker och det är utan tvekan min erfarenhet att man bör göra sina egna prognoser om tillväxt, marginaler, omsättnin o.s.v. och utifrån dessa fatta sina beslut om ett företag är under- eller övervärderat eller, som oftast är fallet, är ungefär korrekt värderat av marknaden och handla därefter.


Bara genom att lita mer på sig själv än andra kan man lyckas slå marknaden.

Svenska banker- världens kanske bästa långsiktiga placering

Tänk dig en sektor av ekonomin vars tjänster alla privatpersoner och alla företag måste utnyttja varje dag året om, livet ut. Tänk dig vidare att denna sektor av Sveriges ekonomi är ett klassiskt oligopol som domineras av endast fyra jätteföretag. Försök också att föreställa dig att dessa företags kunder i stor utsträckning var företagen trogna i decennier, inte sällan hela livet.

De fyra jättarna hade förstås samtliga en enorm intjänandeförmåga som grund till all sin verksamhet och tvåsiffriga miljardbelopp i vinst varje år var det normala. Föreställ dig också att dessa företag trots detta inte alls var populära bland sina kunder, dvs den s.k. breda allmänheten så landets tidningar tävlade om att skriva ned dessa företag och chattsidorna på nätet var fulla av påhopp mot deras förment tarvliga beteende mot kunderna och i allas tycke oskäliga vinstnivåer.

Jag talar naturligtvis om den svenska banksektorn.

Eftersom bankerna är innerligt illa omtyckta är inga rubriker svarta eller stora nog eller någon analys för galen om den bara talar illa om bankerna och allra helst säger att de kommer att gå omkull. När sedan tre av bankerna lyckades vara involverade i Baltikum och Östeuropa när krisen slog till var tillfället förstås guld värt för Dagens Industri och Expressen m.fl. Detta engagemang som f.ö. som mest är 17 % av utlåningen (Swedbank) genererar fortfarande vinster och de ”förluster” som tidningarna så gärna skriver om är reservationer, inte verkliga kreditförluster.

Alla tre ”baltbankerna” (alltså alla utom SHB) är idag mycket lågt värderade, främst pga tidningsskriverier men också pga den svenska bankkrisen 91-94 som ännu är i färskt minne hos de flesta placerare.

Summan av kardemumman är dock helt enkelt den att om man tjänar 10-15 miljarder per år på sin mycket trygga kärnverksamhet och har ett enormt eget kapital har man råd att ”slarva bort” ganska många miljarder på utlandsäventyr utan att riskera att mer än ha ett par dåliga år med låg vinst, än mindre att gå i konkurs, ”tas över av staten” o.s.v.

Mer om Swedbank om ett par dagar!