Mina bästa affärer, alla kategorier, har jag gjort när jag har vågat ta tillvara tillfällen som plötsligt uppstått i en enskild aktie. De allra bästa av dessa har varit när nedgången inte har varit bred, dvs en allmän börsnedgång, utan har varit mer specifik för branschen, eller allra helst, ett visst företag.
Jag har på samma sätt gått miste om massor av affärer som hade blivit mycket bra om jag bara hade haft pengar tillgängliga och inte bundna i aktier som jag tycker för mycket om för att sälja. Jag funderar därför alltmer på om jag borde minska ned mina innehav eller göra mig av med något för att kunna ta tillvara på de chanser som marknaden serverar regelbundet.
Det är väl ingenting som inte känns intuitivt rätt i att man tjänar pengar på att utnyttja våldsamma överreaktioner och någon kanske tänker att det är rena självklarheter, men fundera i så fall på hur du själv brukar känna dig när en viss aktie har fallit handlöst under några dagar eller veckor på dåliga nyheter. Känner du dig självsäker i din analys att detta verkligen är en överreaktion som kommer att korrigeras med tiden, eller tänker du att det nog måste ligga någonting i denna nedgång. Tror du att andra känner till saker som du inte vet varför nedgången är helt rationell och kan följas av värre ras, eller vågar du "put your Money where your mouth is"?
I efterhand känns alla tillfällen självklara och man känner sig dum som inte hoppade på tåget. I spel är det ännu värre eftersom det hela tiden dyker upp tillfällen och man kan någon timme senare se slutresultatet bara för att banna sig själv. "Jag visste det!" Så är det förstås inte. Den som hoppar på allt som ser bra ut kommer garanterat att förlora pengar eftersom de vinster som görs äts upp av alla de förluster, ibland troligen stora sådana, som man gör när man inte är tillräckligt noggrann i sin analys samt inte är kall nog att avstå.
Några exempel på mycket bra affärer som jag har gjort vid nedgångar.
Swedbank 2009-16: Banken var groteskt undervärderad pga överreaktionerna i kölvattnet på finanskrisen och den stora exponeringen mot Baltikum där finansbubblan hade spruckit. Den bakomliggande intjäningen på den svenska marknaden var dock väldigt god och ganska opåverkad av krisen samt banken hade mycket starka huvudägare som "aldrig" skulle låta banken gå omkull varför konkursrisken inte alls var lika stor som marknaden trodde. Nedsidan var som alltid 100 %, men uppsidan var mer sannolik och 1000 % på sikt om banken kunde rida ut stormen och återgå till business as usual. Min första affär där jag tjänade sjusiffrigt netto (ingående beskriven här).
Boliden 2008-14: Bolidens aktie straffades galet mycket av finanskrisen av att zink- och kopparpriserna sjönk rejält samt att Boliden hade startat en stor utbyggnad av Aitik-gruvan innan krisen och marknaden trodde, helt felaktigt skulle det visa sig, att företaget skulle tvingas till en nyemission för att kunna betala alla investeringar. Aktien sjönk från 150 kr till 15 kr (jag köpte från 35 kr och ned till botten) och sedan steg den till 150 kr igen (ingående beskriven här).
Starbucks föll på två något svaga rapporter våren och sommaren 2012 från runt 63 dollar till dryga 40 (dela med två för att få nuvarande aktie). Jag köpte första posten på 46 och sedan fyllde jag på. Därefter steg aktien långt över 100 % men ytterligare bränsle kom av ren tur när dollarn steg.
Apple föll handlöst 2013, vilket jag har beskrivit här.
BP blev också ett bra tillfälle efter deras haveri, men det var ett långt mindre äventyr än de ovanstående, se här.
----
Gemensamt för dessa affärer var dock att jag hade pengar liggande eller satsade pengar som jag kunde få loss på annat sätt, ibland även efter aktieförsäljningar. Dock är det uppenbart att det är vid dessa tillfällen som jag har tjänat bäst. Det är inte när jag har köpt SHB eller H&M vid mer "normal" kurs, den senare min kanske sämsta affär när man räknar hur länge jag har ägt aktien och nettot idag inkl. utdelningar.
De gånger det har kliat i fingrarna det senaste året är framförallt följande:
BMW:s ras, första gången vid VW-affärens avslöjande ned till 72 euro, vilket kändes som urtypen för överdrift på marknaden. Smittorisken var väldigt låg och 20-30 % fall i aktien var absurt när BMW absolut inte var direkt inblandat. Ett par månader senare föll BMW än mer vid rasen i början av året, som lägst ned till 67, vilket förstås givet utdelning, PE och företagets utmärkta skick var absurt. Inga pengar- inga aktier...
LVMH:s nedgång i januari ända ned till 134 euro på just ingenting annat än allmän börsnervositet var ett jättetillfälle som jag kunde utnyttja lite grann genom att sälja Investor, men jag ångrar nu bittert att jag inte hade mer likvider...
Disney köpte jag första gången på 97 dollar i somras efter att de hade fallit som en sten från över 120 dollar på oro för sportkanalen ESPN. Sedan steg den nästan upp till 120 dollar igen varpå den sjönk i december och jag ökade runt 110 dollar genom att sälja Investor och NCC, vilket förstås inte hittills har varit en bra affär, men jag tror som bekant väldigt mycket på DIS varför jag är glad att jag har kunnat bygga upp en bra position och kommer att öka den med tiden.
Deutsche Bank kändes för en månad sedan som ett givet köp när den föll under finanskrisens nivåer till 13 euro, men dels för att jag inte hade pengar och, mycket viktigare, dels för att jag kände att jag inte hade tillräcklig kunskap och inte skulle hinna skaffa mig den (en bank är ju långt mer komplicerad än de flesta andra företag) så avstod jag dum som jag var. Felet var dock att jag inte har tid (alt. tar mig tillräckligt med tid) för att sätta mig in i ett så komplicerat företag snabbt och effektivt. "You can't get rich if you work all the time" som John Rockefeller sade, back in the day.
Jag vet inte om DB kommer att gå bra på sikt men det känns idag som om det var samma typ av överreaktion i februari som det var i tre av de svenska storbankerna våren 2009. Då var värderingen mycket lägre än i DB i februari men det var samma typ av rädsla- minsta risk för att en bank får finansieringsproblem eller problem med att hålla sina kapitalkrav gör att marknaden säljer i panik. Det lär dock komma fler sådana chanser i europeiska kvalitetsbanker med tiden.
Man ska var väldigt försiktig att ändra bra strategier, men det är tydligt att jag har, i vilket fall på marginalen, förlorat på att vara fullinvesterad. Det är helt omöjligt att veta hur mycket men det är ingen tvekan om att det är så. Att sitta med hälften likvider är däremot helt vansinnigt anser jag eftersom man ju alltid har en fördel av att äga bra aktier. Bara om man lurar sig själv och förtränger alla missade uppgångar i aktier man "tillfälligt" sålt eller kraftigt minskat sitt innehav i så kan man tro att det är en bra strategi för den som är bra på att hitta undervärderade företag. Är man däremot mindre bra på att hitta fina placeringar så är det förstås bättre ju mindre exponering man har. Ren matematik.
Med dagens rapport från BP har vardagen återvänt till företaget som jag ser det och både återupptagandet av utdelningen och aktiekursen visar att även företaget och marknaden uppfattar det så. Inte så att de inte kommer att få känna av utsläppets följder i framtiden, men ingen kan längre tro att företagets överlevnad skulle vara i fara p.g.a. det som händer i våras. Läckan gjrode stor skada på företagets cashflow 2010, men mycket mer är det inte, i alla fall om ingenting mycket pinsamt framkommer i de olika undersökningar som görs.
Jag är förstås nöjd med utvecklingen, även om jag gärna velat satsa mer men eftersom kursen gick mycket snabbt uppåt efter min första och enda investering på 29-dollarsnivån så avvaktade jag, vilket jag idag ångrar, men så är det med aktier. Eftersom kursen nu är ung. på den nivå som jag anser att aktien med säkerhetsmarginal är köpvärd till så kommer jag förmodligen inte heller i framtiden att köpa. Trevligt med framtida utdelning på de aktier jag har förstås.
Såna här chanser kommer nog bara typ en gång om året om man bara räknar dem som man har möjlighet att få reda på och dessutom förmåga att bedöma risk/reward. Det gäller att ta chansen när den kommer!
Mer om PB finns här.
Vän av ordning kanske undrar vart BP har tagit vägen här på bloggen. När jag började intressera mig för BP i våras hade jag helt enkelt sedan mina första inköp av H&M inga kontanter längre att skjuta till. Det var då jag övervann mitt tidigare lite väl stringenta motstånd mot belåning och bestämde mig för att 10-20 % belåning är helt i sin ordning i riskhänseende och kan vara utmärkt för att utnyttja tillfällen och för att ha möjlighet att vid enstaka tillfällen finansiera andra, mindre utlägg. I mitt fall kommande restskatt och LED-TV-apparater (denna t.ex., helt underbar!!!).
Jag köpte då först en hel del H&M och dessutom två mindre warrantposter. Sen var det dags för BP. Jag tyckte då dessvärre att jag inte skulle riskera alltför mycket eftersom jag hade lånat över 10 % av min portfölj och dessutom som sagt hade tänkt att finansiera skatt och TV-apparater. Därför köpte jag bara för mindre än två procent av min portfölj. Detta gjort av en som satsade allt han kunde när först Boliden var i botten och sedan Swedbank...
Detta var förstås helt fel eftersom mitt resonemang ang. BP var korrekt, det var en oerhört undervärderad aktie när den gick under 30 dollar. Det får skyllas på att jag var helt ny på belåning och därmed överdrivet försiktig.
Anledningen att det var fel att inte köpa fler var dock absolut inte att den sedan steg från 29 dollar till nu ung. 42! Efterföljande upp- eller nedgångar får inte användas som facit på huruvida ett köp eller en försäljning av aktier var korrekt. Man har rätt eller fel beroende på om motiveringen bakom handlingen var korrekt, inte efter dess utfall. En huvudlös chansning blir t.ex. inte till en vettig placering för att den råkar slå in.
Mycket snabbt håller nu plötsligt alla överdrivna larmrapporter om vilken KATASTROF utsläppet i Mexikanska gulfen skulle vara på att sättas i sitt rätta perspektiv. I går meddelade den federala regeringen att "tre fjärdedelar av utsläppet" nu hade tagits om hand (genom uppsamling, kemisk behandling eller av naturen själv). Tre fjärdedelar! inom tre månader. Men, var inte detta århundadets katastrof som alla domedagsprofeter skrek om tills helt nyligen.
Nej, tyvärr, världens undergång ställdes in tillsvidare även denna gång. En mycket bra debattartikel fanns med i veckans Time Magazine. Den säger egentligen allting- alla tycker om pelikaner men ingen vill se oljekladdiga pelikaner, just därför drar de läsare, många fler läsare än sansade rapporter som utgår från opartisk forskning.
Det är precis som vanligt- den som springer med massan när paniken härskar förlorar sina pengar, den som håller huvudet kallt blir rik. Så har det alltid varit och så kommer det alltid att vara.
Fler inlägg om BP hittar du här.
Tekniska problem gjorde att jag inte hade någon internetåtkomst på min semester t.o.m. igår varför jag inte kunde återuppta bloggandet förrän nu. Nu kommer jag att skriva regelbundet igen.
BP lämnade som bekant sin rapport igår samtidigt som man sparkade (vi går inte på den, Svanberg) VD och resultatet blev 17 miljarder dollar back... Det sämsta kvartalsresultat ett brittiskt företag har redovisat.
Detta är förstås smart bokföring på hög nivå- VD avgår, man tar alla kostnaderna för utsläppet hittills (drygt tre miljarder) och alla uppskattade framtida kostnader (30 miljarder) på ett bräde och därmed är de kommnade resultatrapporterna rensade från detta under överskådlig tid. Precis lika enkelt som det är smart.
Som jag tidigare flera gånger tjatat om blir "olyckor" som dessa ofta snarlikt behandlade av marknaden och företagen oavsett företag och bransch. Det finns t.ex. flera likheter med Swedbanks baltiska problemhantering och BP. Swedbank bytte också VD och har hittills tagit enorma reservationer för kreditförluster (över 25 miljarder kr). Dessa kunde man förstås inte ta alla på en gång eftersom man ju är en bank och måste ha trovärdiga finanser, men principen är densamma.
Det fina i kråksången är inte bara att man kan redovisa sina framtida resultat trovärdigt utan att tyngas av de problem man har haft, utan också att man senare kan återta de pengar som reserverats men sedan visar sig inte behövas som en extra intäkt. (Som bekant är jag övertygad om att Swedbank har reserverat mycket mer än de verkliga kreditförlusterna kommer att bli.) Dessutom blir ju fler än VD alltid utbytta och den nya ledningsgruppen kan ta nya tag utan att fläckas av företagets solkiga förflutna.
Det enda jag kan ångra med BP är att jag inte köpte mer, för BP värderas betydligt mer korrekt än Swedbank varför jag itne tror att den kommer ned till de nivåer som gällde då och nuvarande kurs innebär inte någon betydande säkerhetsmarginal.
Mer om Swedbank i morgon.
Som vanligt är många kommentatorer förvånade (eller rentav upprörda) över BP-aktiens snabba uppgång de senaste två veckorna. "Ännu" verkar vara ett återkommande ord, som i "ännu har man inte...".
Nej, man är inte ute ur skuggan ännu, men det gör som jag skrivit massor av gånger tidigare inte att en aktie står och stampar i väntan på att allting ska bli 100 % säkert. Jag kan helt enkelt inte förstår hur det undgår så många människor att det är förväntningarna om framtida vinster som styr aktiekursen, inte vinsten idag.
Så fort molnen börjar skingras, eller i svåra fall, redan när det inte kommer några fler dåliga nyheter på ett tag, så stiger aktien för företag som råkat i svårigheter. Precis så enkelt är det.
BP är ett enormt företag med lika enorma kassaflöden och egendomar så att tro att ett utsläpp, hur överdrivet publicerat det än är (det sker ju i USA...) skulle kunna knäcka företaget är väldigt alarmistiskt och inte särskilt vettigt. Det är absolut ingenting man kan ägna sig åt om men vill tjäna pengar på aktier. Den som nyktert och kallt, helt utan känslor, analyserar vad som har hänt och huruvida kursnedgången är motiverad eller överdriven tjänar pengar, den som inte gör det förlorar pengar.
Den som däremot gör korrekta analyser men sedan vill vänta tills man "vet mer" hur det kommer att gå o.s.v. missar stora delar av eller hela uppgången. Det kanske låter självklart att man inte kan vänta tills man vet i ett spel som går ut på att bedöma sannolikheter, men uppenbarligen är det inte självklart för många.
Missförstå mig inte, jag är inte alls glad för att BP har stigit så mycket, jag är förstås glad för att saker går åt rätt håll, men jag köpte klart mindre än jag idag skulle ha velat äga (på $29,20), så det hade förstås varit bättre om jag haft mer tid att köpa, men så är det med aktier.
Mer om BP finns här.
Jag läste någonstans att BP söker en storägare som skulle kunna skydda dem mot fientliga uppköpsförsök nu när de har blivit så billiga i förhållande till sitt realiserbara värde. Eftersom detta är precis vad Buffett gjort tidigare, t.ex. när han köpte 18 % av Cap Cities/ABC när det hotades av ett fientligt övertagande i slutet av 80-talet så kan man ju alltid spekulera i att Berkshire skulle kunna vara intresserat.
Den fina logiken i en affär av detta slag är att om man har en ägare som innehar fler aktier än vad som skulle kunna tvångsinlösas vid ett övertagande så kan denna ägare effektivt förhindra ett övertagande. När Berkshire går in som storägare i företag som de inte köper upp så ser Buffett alltid till att få en preferensaktie för besväret som i de flesta fall ger en garanterad utdelning under ett antal år tills omvandlign sker till vanliga aktier, dvs en kombination av obligation och aktie alternativt en warrant tillsammans med aktien för senare möjlig inlösen. Enormt lönsamt för Berkshire m.a.o.
Observera att detta är en ren spekulation, inget annat, men helt omöjligt är det inte med tanke på Berkshires enorma kassa och utmärkta möjligheter till nyemission om så skulle behövas för att finansiera t.ex. 10 % av BP.
Det var kanske dags att som man säger i poker "put your money where your mouth is" så jag köpte idag en första post i BP. Nedgången verkar i alla fall tillfälligt ha avstannat och det är ju dumt att vänta för länge om man inte kan se några tyngre skäl att tro att en aktie ska falla mycket mer.
Jag tror (!) att mycket elände nu är inräknat nu av marknaden och dessutom börjar förmodligen ganska många tycka att aktien är väldigt köpvärd med direktavkastning över 10 % om man återtar sin gamla utdelning och det finns ju inget skäl att tro nåt annat.
Det lär bli mer BP för mig, framförallt om den håller sig kvar på dessa nivåer.
Jag har precis hittat en artikel som är bland det absolut bästa jag har läst. Om någon vill ha ett utmärkt exempel på hur man kallt och sakligt värderar ett företag som har råkat ut för någonting otrevligt så är det denna artikel som finns publicerad på Valuewalk.com. Läs den och njut, bättre än så här blir det inte.
Artikeln handlar om varför ett företag helt inriktat på värdeinvestering har satsat 5 % av sitt kapital i BP sedan olyckan och går igenom flera skäl, alla sakliga och med sneglingar på "worst case" ur varje vinkel. Att den skrevs före uppgörelsen om att strypa utdelningen tills läckan tätats (naturligtvis inte något skäl att inte köpa aktien) och BP:s fond för kompensation till skadelidande (något som enbart är positivt för BP) spelar ingen roll alls.
Man presenterar många kända och några mindre kända skäl till att BP inte bara kommer att överleva detta, utan även med stor sannolikhet kommer att få sin långsiktiga intjäningsförmåga bara marginellt sänkt. Som alla som kan värdera företag vet är det ju denna förmåga som utgör företagets värde, ingenting annat!
Läs den, som sagt, här nedan kommer bara några godbitar:
- Världens värsta oljeutsläpp, många gånger större än detta kan bli, inträffade under Irak-kriget 1991 då Irak släppte ut ofattbara mängder olja i Persiska viken, som är mycket mindre och enormt mycket grundare än Mexikanska golfen. Enligt rapporter finns det idag nästan inga långsiktiga skador på ekosystemet.
- Det näst värsta var just i Mexikanska golfen (Ixtoc) som var i princip identiskt med dagens olycka förutom att det var på grundare vatten. Skadorna var i princip borta inom några år och idag finns inga skador alls.
- Om man gör det absolut högsta tänkbara beräkningen av utsläppets storlek till i augusti (ingen uppsugning, maximalt läckage osv) så motsvarar det ändå bara en ounce (28 gram) olja på 300 000 badkar vatten.
- När man tävlar i höga uppskattningar av kostnaderna för BP glömmer man att även om de skulle bli så mycket som t.ex. 30 miljarder är detta "bara" ett års rörelseresultat för BP. Kostnaden är dessutom utspridd över många år. Som lite kuriosa kan nämnas att även om olyckan kostat BP 1,5 miljarder dollar hittills så har man tjänat över fem miljarder dollar (rörselsresultat) under veckorna sedan olyckan.
Tänk om BP skulle på något sätt bli förbjudna att verka i Mexikanska golfen. Tja, förutom att man skulle få intäkterna från försäljningen av sina rättigheter så är det endast 15 % av deras oljeproduktion och mindre än 4 % av deras gasproduktion. Förbjudna att verka i USA helt och hållet då? En tredjedel av deras intäkter går förlorade på motsvarande sätt, men ingenting som välter företaget över ända. Dessutom är ju detta i princip omöjligt, vem skulle vilja investera i USA om de började bete sig som en bananrepublik a la Venezuela?
En annan nyhet är att Kenneth Feinberg som ska ha hand om BP-fondens utbetalningar nu själv säger att fonden kommer att spara pengar för BP eftersom de som får pengar ur den också måste lova att nöja sig med detta och inte stämma företaget i framtiden, dvs mindre pengar idag mot att slippa vänta. Dessutom kommer han att använda federala myndigheter till att hålla undersöka alla falska krav, även detta slipper BP ta i med alla risker för att utmålas i media som hjärtlöst när det anmäler fattiga som krävt pengar de inte ska ha.
BP handlas på 27 dollar idag, extremt köpvärt, men jag avvaktar ett tag till i hopp om att den sjunker ännu mer.
Det finns riktigt meningslösa tillställningar här i världen och så finns det amerikanska kongressförhör. Den som har följt amerikansk politik ett tag vet att ett ständigt återkommande spektakel är kongressutskottens förhör. Där frågas de personer ut på ett sätt som gör att utskottsledamöterna (senatorer eller representanthusmedlemmar) antingen får sola sig i glansen av en populär person eller, mycket vanligare, kan försöka vinna billiga poäng hos sina väljare genom att skälla som galningar på en impopulär person.
Inte sällan är den som kallas in för en rituell avhyvling VD för ett företag som gått i konkurs under spektakulära former eller gjort någonting annat som startat ett mediedrev. Det fascinerar mig att man kan få hålla på med denna cirkus. Ännu mer fascinerande dumt blir det när samma politiker som kräver av PB:s chefer att man agerar snabbare kräver att flera ledande företrädare, senast igår VD, ska sitta hela dagar i utskottsförhör och svara på frågor i stil med "MR XY, varför är du så en så dålig människa?"
I gårdagens förhör framkom naturligtvis ingenting intressant överhuvudtaget. I brist på att ha hittat någonting avslöjande om BP blev frågorna snart nästan parodiska. En politiker som sa sig ha gått igenom tusentals interna mejl från BP hade inte hittat nåt som visade på fusk med säkerheten så hans påstående blev istället att han inte hittat någonting som visade på att man verkligen brydde sig om säkerheten. Isses! Vad är nästa fråga? Kanske klassikern "A yes or no answer please, have you stopped beating your wife?"
En annan stolle berättade att hans kontor tagit emot en massa telefonsamtal med bra idéer från amerikanska privatpersoner om hur man skulle kunna stoppa läckan och framförde att BP borde lyssna på dessa förslag... Man kan ju undra om inte det tidigare rapporterade förslaget att spränga en kärnladdning under vattnet uppkom på detta sätt.
Såna här förhör har inget berättigande alls och borde ha stoppats redan under McCarthy-förhören som idag används som skräckexempel på vad maktgalna amerikanska politiker kan hitta på. Om brott har begåtts ska det förstås utredas av de rättsvårdande myndigheterna, inte av Kongressen.
Jag är inte naiv vad gäller ett jätteföretag som BP. Naturligtvis har de inte alltid gjort altl de kunnat för säkerheten eller miljön, men om det nu är så att en extra skerhetsanordning som är lag i Europa men inte i USA hade kunnat förhindra utsläppet så faller skuggan framförallt på de politiker och myndigheter som inte krävt sådan utrustning, inte på BP eller andra bolag som bara följer lagen.
Nu stiger BP dag efter dag troligen på det enkla faktum att det i alla fall finns en summa nämnd för kostnaden för olyckan. Detta är helt irrationellt eftersom skapandet av en fond som sagt inte säger någonting om vilka skadestånd det kan tänkas bli. Men det är förstås naturligt att minsta lilla goda nyhet trycker upp en aktie som har tryckts ned så extremt mycket på kort tid.
Jag själv avvaktar i vanlig ordning, det är ännu långt kvar så mycket kan hända och med lite tur så faller BP till riktigt attraktiva nivåer.
Eftersom jag litar på att analogin mellan BP:s nuvarande problem och Swedbanks kreditförluster (svåröverblickbara försluster leder till kraftiga överreaktioner på marknaden) så tänkte jag för några timmar sen att nu dröjer det säkert inte många minuter innan folk börjar uppfatta BP:s ersättningsfond som bekräftade förluster och inte en fond som BP fortfarande äger till 100 % och som inte säger någonting om verkliga ersättningsanspråk.
Precis så var det när Riksbanken m.fl. gjorde stresstester på Swedbank. Dessa var helt hypotetiska scenarier som skulle visa vad som skulle hända banken om Baltikum verkligen gick i graven finansiellt o.s.v. De hade alltså ingenting med den faktiska situationen vid tillfället, men tolkades av många aktörer som opartiska uppskattningar av verkligheten, inte "utifall att".
Man ska nog heller inte missa att fonden förmodligen var en politiskt nödvändig åtgärd som i alla fall lugnar kritiken. Fonden kan också ha fördelen för BP att företaget då inte längre behöver ta ansvar för vilka som ska få ersättning och därmed inte kan utsättas för ytterligare press i den frågan då detta kommer att bestämmas av en oberoende part. Man får ju inte glömma att USA är landet där grundlösa ersättningsanspråk är en folksport.
Sagt och gjort, det tog inte många minuter innan di.se skrivit rubriken "Svanbergs nota: 157 miljarder" samt t.o.m. vissa kommentatorer på min blogg gjorde denna mindre informerade koppling; detta är nu redan verkligheten och (för säkerhets skull) än värre kommer det att bli!
Ingen vet hur stora kostnaderna för BP kommer att bli, de ökar naturligtvis med den tid som de inte lyckas täta läckan, men det går inte att dra slutsatser om detta utifrån storleken på en fond eller efter vad en pressad president som försöker visa sig tuff säger i tal eller för den delen vad diverse kongressledamöter säger ett valår (det är kongressval i november...). That makes no sense!
Här är ett annat möjligt framtidsscenario: oljespillet, som redan nu minskas rejält av den uppsugning av olja som sker, stoppas i en inte för avlägsen framtid och den allra största delen av oljan är ute till havs och kan tas om hand samt en del avdunstar av sig självt och de skador som sker vid kusterna blir inte alls så stora som vissa har gjort gällande. BP:s kostnader blir då högst hanterbara för ett företag som tjänar runt 20 miljarder dollar per år. Aktiekursen repar sig inom något år uppemot kanske 80 % av tidigare nivå (största delen därav förmodligen mycket snabbare), vilket skulle betyda 60 % upp från dagens nivå.
När jag åkte på semester för en vecka sen så bestämde jag mig för nåt som egentligen borde vara självklart för varje värdeinvesterare: att inte bekymra mig det minsta för hur börsen skulle gå under veckan. Man kan ju inte sägas på allvar investera på flera års sikt om man bekymrar sig ens det minsta lilla över vad den neurotiska marknaden hittar på under en vecka. Trots att jag kom på mig själv med förbjudna tankar i måndags slutade jag att fundera över börsutvecklingen och det var jätteskönt- en hel vecka utan att ha en aning om vad som hände.
Vad jag däremot tänkte en del på är BP och svårt vore det väl annars när de är på TV på varenda nyhetssändning. I takt med att problemen fortsätter, aktien sjunker fint och alla förståsigpåare tävlar i att skriva ned företaget så blir det alltmer intressant för en värdeinvesterare.
Likheterna med Swedbanks kris är uppenbara- ett i grunden mycket stabilt företag med enorm intjäningsförmåga får ett svåröverskådligt problem och marknadsvärdet faller som en sten på kort tid. OK, Swedbank föll mycket mer, men i övrigt håller jämförelsen bra.
Jag skulle inte vara intresserad av BP om deras intjäningsförmåga vore permanent skadad av det inträffade, inte heller om de uppenbarligen brutit mot regler och lagar eller om verksamheten bedrevs i ett land där el Presidente skulle kunna förstatliga företaget. Så är inte fallet på något sätt och det blir bara larvigt att lyssna på många reaktioner.
Oljeutvinning är verksamhet med risker! Det vet alla. Den amerikanska staten och de närliggande delstaterna har glatt tjänat en massa pengar och arbetstillfällen på BP:s verksamhet i Gulfen. När så en mycket beklaglig olycka inträffar efter decenniers oljeutvinning ska alla upp på läktarna och smutskasta företaget och allt de gör.
Samma president som bara tre veckor (!) innan olyckan föreslog att man skulle kraftigt öka oljeutvinningen "off shore" står dagligen i talarstolar eller ännu hellre på plats med fina "photo ops" och skäller på företaget, beordrar brottsutredningar o.s.v. Orsaken till retoriken är förstås att han i själva verket är livrädd för att få skulden för det inträffade precis som hans på den tiden mycket populäre företrädare fick skulden för debaclet efter stormen Katrina.
Samma lagstiftare i den genomkorrupta Kongressen som hade alla möjligheter att stoppa oljeutvinning eller stifta andra lagar om dess begränsning skriker nu i kör om detta hemska företag. Tja, det är ett av de företag som finansierar era kampanjer, skulle man vilja påminna dem om.
Det amerikanska folket som i alla år krävt tokbillig bensin så att de kan förflytta sina breda rumpor i jättelika bilar och slippa använda benen mer än absolut nödvändigt gapar nu om det ondskefulla (utländska!) BP som förstör deras land. Problem med att se orsak och verkan, någon...?
Hyckleri är ordet.
Samtidigt tävlas det som alltid i att uppskatta hur mycket detta kommer att kosta BP, precis som var fallet med Swedbank. Höga tal ger som bekant rubriker, sansade bedömningar ger inga rubriker alls. Hur mycket det blir vet ingen, men det är helt säkert att summan kommer att spridas över flera år och om inget oförutsett inträffar så kommer BP inte att ha minsta problem att betala dessa miljarder. Så är det när man tjänar 20 miljarder dollar per år.
Att tro att BP:s varumärke är förstört är också bara dumt. Så länge det inte kommer fram att man medvetet struntade i regler i syfte att cyniskt maximera sina vinster eller liknande så är det ingen fara för BP. Man tycker bara illa om företag som har haft otur om man är direkt drabbad. Vi andra förstår att olyckor inträffar.
Jag tänker förstås avvakta utvecklingen, men just nu känns det mycket troligt att jag köper om aktien faller ytterligare och ingenting som händer under tiden avskräcker mig.
...så är värdeinvesteraren där och snokar.
När ett företag drabbas av någonting stort och till synes betydelsefullt finns det i första läget två saker som man framförallt ska titta efter (förutom aktiepriset förstås, men det är en annan fråga):
1. Påverkar det inträffade troligen företagets långsiktiga intjäningsförmåga? Har man s.a.s. fått en "crippling loss", dvs har lidit en förlust som troligen sänker företaget?
2. Får det inträffade omedelbara och betydande effekter på företagets kassaflöde?
Dessa är de saker som är av fundamental betydelse, INTE om det kommer att kosta X kr i slutändan att lösa problemet eller om företaget just nu får dålig publicitet.
"Nummer 1" går tillbaka på ett företags värde, som kortfattat kan summeras som alla framtida vinster. Om någonting kostar X miljarder att åtgärda och det t.ex. är ett års vinst, men sen är det bara att tuta och köra igen så ska företagets värde inte påverkas med X miljarder, utan mindre än det. Det är bara dumheter att som så många idag anse att BP rätteligen ska falla med lika många dollar i värde som olyckan kommer att kosta dem. DUMHETER! Vi betalar för kommande vinster, ingenting annat. Det är precis som med Swedbanks kreditförluster- en enorm överreaktion på ett övergående, om än dyrt, problem.
Kan BP fortsätta att tjäna ung. som vanligt efter detta, och ingenting tyder på nåt annat idag, så ska värdet på företaget inte sjuka på detta sätt, utan sättas i relation till företagets framtida kassaflöde. Värdet blir lägre, men inte alls så mycket lägre. Det är helt enkelt fel att räkna så, men såna fel gör marknaden och analytikerna tack och lov ofta.
"Nummer 2" utgår från att kassaflödet är på kort sikt oerhört mycket mer betydelsefullt för ett företag än kostnaderna. Om man kommer att få stora kostnader men utläggen, dvs det som påverkar kassaflödet, är utspritt över flera år så är det ett mycket mindre hot mot ett företag som bedöms få lägre kostnadsökning, men kassaflödet påverkas omedelbart.
Om ett företag, hur bra det än är, drabbas ev ett plötsligt och stort fall i kassaflödet och inte kan avhjälpa det till en rimlig kostnad (lån, nyemission o.s.v.) så går det under. Punkt slut. Om det å andra sidan, som Swedbank förra året, drabbas av stora kostnader (kreditförluster och nedskrivning av goodwill), men dessa delvis inte påverkar kassaflödet alls och påverkan kommer överhuvudtaget under ett antal år när man reder ut vad man kan återvinna, exakta omfattningen av verkliga förluster o.s.v. så är det mycket mindre farligt för företagets överlevnad.
BP:s kostnader för olyckan kommer säkerligen att bli större än JP Morgan tror, men ändå finns det ingenting som tyder på att de skulle vara "crippling" eftersom detta bara är en pytteliten del av verksamheten och övriga delar tuffar på som vanligt, varför kostnaderna drunknar i det enorma kassaflöde som BP genererar "till vardags".
Av denna anledning och det faktum att komplicerade domstolsprocesser drar ut på tiden och BP inte är ensamt vållande kommer inte heller kassaflödet att påverkas akut.
Ja, jag vet att det är lite cyniskt att tjäna pengar på olyckor, men sådant är systemet, den som köper när aktierna står högt och allt är frid och fröjd tjänar inte mycket på sina affärer, medan de som köper när aktierna står för lågt i förhållande till sitt verkliga värde tjänar de stora pengarna.
Av allt att döma håller BP, föga förvånande, att bli en av de mest köpvärda aktierna på någon börs. Efter gårdagens fall har den precis det en värdeinvesterare vill ha: stabil intjäningsförmåga och ett löjligt lågt pris som uppkommit efter problem som av allt att döma inte kommer att kosta särskilt mycket att lösa för dem. "Mycket" är förstås relativt och det enda man ska jämföra med är deras intjäningsförmåga.
JP Morgan m.fl. har beskrivit det mycket ingående och det är bara att hålla med: köp och vänta inte på att hålet tätas, för då kommer aktien att stiga omedelbart.
Vid 37 dollar efter gårdagens fall på 14 % har aktien sjunkit med ung. 37 miljarder dollar ned till 75 miljarder, om man som JP Morgan tar hänsyn till att den europeiska oljebranschen har sjunkit tillfälligt (?) med 20 %. 37 miljarder betyder 37 gånger BP:s egna beräkningar på runt en miljard för sin kostnad för olyckan inlusive skadestånd, redan påbörjad rensning o.s.v.
Det utmanar säkert mångas känsla för rättvisa, men jättelika oljebolag har sådana enorma resurser och tjänar så otroligt mycket att även olyckor som denna är högst hanterbara händelser. Dessutom har man delat ansvar för olyckan tillsammans med två underleverantörer som förstås får stå för en del av kostnaden (uppskattat till 35 %) och försäkringsskydd.
Riktigt intressant blir det om man jämför med Exxons debacle med utsläppet i Alaska efter Exxon Valdez grundstötning. Efter 20 års (!!!) processande och överklaganden ända upp i Högsta Domstolen fick man betala runt en miljard dollar. Ajdå, det måste ha svidit...! BP tjänar mer än 20 miljader dollar per år...
BP:s p/e på förra årets resultat är nu 5,75 och på årets uppskattade resultat inte mer än 4,80... Om man som JPM antar att utdelningen inte påverkas av olyckan så ligger man nu på en direktavkastning uppåt 10 %...
Som man konstaterar på den utmärkta sidan Istock Analyst handlas BP nu under slaktvärdet, vilket förstås är bisarrt med tanke på intjäningsförmågan:
Valuation metrics scream fundamental value – JPM measures a 2010E PE multiple of 6.0x, a dividend yield of 8.8% and an EV/DACF multiple of 4.8x (assuming $2.5bn cash out in 2010 and the same again in 2011 arising from this event). BP's share price has almost reached parity with its net book value per share and it is trading at a 55% discount to our sum-of-the-parts value.
Glöm heller inte att oljan står rätt lågt just nu och samma gäller börsen allmänt.
Även om man flerdubblar både upprensningskostnaden och skadeståndet så är det småsummor och skadeståndet ska inte betalas än på länge. Ändå faller aktien som om detta hade varit PA Resources eller nåt annat pyttebolag som råkat ut för detta och nu dessutom blivit draget inför domstol av USA:s regering. Det är samma felslut av marknaden som jag skrev lite om i förrgår- man drar slutsatser som förvisso stämmer för vissa företag, men inte för jätteföretag.
Inlägg
