Att köpa aktier för aktier

Jag har nästan inte sålt några aktier på flera år, det enda undantaget är Apple där jag nu har sålt allt som jag köpte vid raset med god vinst för att minska min exponering mot ett företag med högre risk än mina andra innehav.

 

Jag har dock generellt inte sålt och detta eftersom jag har varit så nöjd med företagen och ansett att de på sikt kommer att gå högre, men jag inser förstås intellektuellt att det inte är den enda regel men kan ha, lika lite som man bara ska fokusera på risk eller potential. Man måste förstås också ta hänsyn till alternativ. Det kan ju vara bättre att ”byta” ett innehav eller en del därav mot ett annat, men då måste man som sagt väga in fler faktorer än det ständiga ”bättre potential” som alla tjatar om.

 

Buffett har löst frågan om vad han överhuvudtaget ska sälja genom att dela upp sina olika innehåll i permanenta och icke permanenta. Det är väl på pappret kanske vettigt men det också tveklöst så att Buffett hade lyckats bättre om han hade sålt vissa företag som han har känslomässiga skäl vägrar sälja, framförallt medieföretag men det finns många andra exempel. Detta är faktiskt den enda verkliga kritik man kan rikta mot Buffetts förvaltning. På samma sätt som jag tycker hans uppenbara sifferfokusering har varit ett problem i hans styrande över Berkshire. Även solen har sina fläckar.

 

Svenska banker liksom H&M här de aktier som jag mycket troligt alltid kommer att äga i stor omfattning. Det är alltså så nära ett permanent innehav jag kommer. Mitt största innehav är ju Swedbank och dem kommer jag inte att minska på förrän de står minst 25 % högre än idag och det är inte alls säkert att jag säljer då, om utdelningen har ökat i liknande omfattning så säljer jag inte. H&M kommer jag inte att sälja alls om det inte börjar gå klart sämre än i dag. 

 

Mina tankar har på senare tid börjat gå emot att även om jag komer att fortsätta att ha ett betydande innehav i Apple så ska jag kanske växla Apple-aktier mot bankaktier för att dra nytta av bankernas nedgångar när de kommer och samtidigt minska både risk och öka direktavkastningen (jag förutsätter att AAPL inte kommer att avkasta i närheten av 6 % om inte aktien tankar rejält).

 

Om Apple aktien fortsätter att påverkas väldigt lite av börsklimatet, vilket vi ju såg åt andra hållet för två år sedan när de rasade medan börserna steg, och dollarn fortsätter att stiga så kommer man att kunna få många svenska bankaktier för varje Apple-aktie.

 

Exempel: När Swedbank stod i 170 kr och AAPL stod i 57 dollar (400 $ före split) och dollarn stod i 6,40 så fick man 2,15 Swedbank-aktier för varje AAPL (365 kr / 170 kr). Idag vid 100$, 7,23 för dollarn och 175 kr för SWED får man 4,13 SWED för varje AAPL (723/175). Utdelningen ökar dessutom per tidigare AAPL från 13,59 kr för en AAPL till 41,73 kr för de 4,13 SWED man får istället, dvs med 207 %.

 

Om jag hade varit av uppfattningen att AAPL riskjusterat inte längre vore en bra placering hade jag flyttat det mesta till svenska banker och H&M idag. Det tycker jag ju som bekant inte. Jag tror att AAPL kommer att stiga mycket högre än idag med hjälp av mycket stark försäljning av gamla produkter och allt mer på sikt av sina nya produkter. Jag tror också att dollarn kommer att fortsätta att stiga mot kronan i takt med att USA repar sig.

Det mesta jag säger här gäller för övrigt också mitt tredje största innehav, Starbucks, som dock får anses ha lägre risk än Apple med sin H&M-liknande verksamhet, dvs förhållandevis mindre beroende av att komma med lyckade nyheter regelbundet.

 

Med ett så stort innehav som jag fortfarande har och att jag överhuvudtaget tycker att man ska försöka justera sina innehav på marginalen när marknaden ger oss fina tillfällen så är det inte fel att tänka i dessa banor och handla därefter. Det är ju inte konstigare än att jag i många år (och med mycket bra resultat) har ökat i aktier som sjunkit oförtjänt, vanligen med tillförda medel.

Bland bankerna är jag fullinvesterad i Swedbank men skulle i så fall öka mitt innehav i SHB eller köpa Nordea för första gången eftersom jag tror att de har mycket god potential att öka utdelningen.

 

En produkt som frälser ifrån ondska?

Allt fler verkar nu ögonen för det som jag tror är den stor framtidsbranschen för Apple Watch: hälsa. 

 

Med hälsa menar i detta fall inte det näst viktigaste användningsområdet nämligen "fitness", utan läsandet av och processandet av biometrisk information från användaren och genom appar analysera detta för att kunna kommunicera hur vår hälsa är och, säkert viktigast, kommer att vara. 

Om man tänker på hur man idag måste diagnosticera sig själv så är det nästan larvigt primitivt. En hjärtattack upptäcks i normalfallet genom att en person känner att han mår dåligt eller någon annan ser att så är fallet. Om han har tur.

 

Visst har kanske blivit bättre på att förstå vad det är som inträffat när någon får hjärtproblem men i grund och botten har alltså ingenting hänt på flera hundra år vad gäller upptäckt hos tidigare friska personer. Visst, vi får mycket snabbare och bättre hjälp om det händer men för alla som här utanför sjukhus är det de själva eller personer i deras närhet som alltså måste reagera och dessutom mycket snabbt. För mängder av andra hälsoproblem finns varningstecknen inom oss men ingen kan se dem förrän det är för sent.

 

Den som inte har haft hjärtproblem eller andra hälsoproblem står inte under övervakning och mår man inte dåligt så är det ingen som vet om man löper stor risk att drabbas av någonting farligt. 
 

 

 

 

En Apple Watch känner din hjärtrytm och eventuellt några övriga data från första utgåvan men detta kommer med all säkerhet att byggas ut. Apple kommer som vanligt att förlita sig på utomstående utvecklare som kommer att tillverka appar som kan varna vid problem säkert i ett tidigt skede, samla data om många olika slag och säkert också utveckla system som skickarlarm om ens hjärtat slutar slå. 

 

Detta är naturligtvis bara spekulationer men när man tänker vidare på saken så inser man att potentialen är närmast astronomisk och möjligheten att tjäna pengar på någonting som bokstavligen kan rädda livet på människor är lika astronomisk. I alla fall för Apple och de utvecklare som skapar det kunderna vill ha. Tänk ett larm som tjuter om ens hjärta slutar slå eller får galen rytm, skickar ett meddelande till 112 om man inte stänger av det. Tänk om man en dag kan få veta att ens blodvärden har försämrats, att man fått i sig gift, att man dricker för lite vatten eller för mycket alkohol. Att man måste ta en paus för att ens hjärta börjar bli överansträngt eller för att luften där man är börjar bli dålig. Att man just idag har bäst möjlighet att bli gravid.

 

 

 

Vill man bli riktigt futuristisk så kanske man en dag kan få veta vad ens statistiska livslängd givet allt man gjort och ätit senaste året och hur det förändras om man följer olika förslag från appen och sedan följa utvecklingen. Att man får veta att man precis fått i sig ett visst virus och hur man ska göra för att ha störst chans att slippa bli sjuk.

 

Oavsett hur verkligheten kommer att bli så kan vi vara helt säkra på att det finns en marknad för en produkt som kan rädda livet på en och medverka till att man mår bättre och mindre ofta blir sjuk.

Vad vi också helt säkert vet idag är dock att Apple Watch, om den blir en succé, kommer att förbättras och bli snyggare i samma takt på samma sätt som iPod, iPhone och iPad de senaste åren. Det är ändå Apple vi talar om.

 

"Värde har förstörts"

Jag undrar hur många gånger jag har hört uttrycket att "värden går upp i rök" (1, 2, 3) och liknande formuleringar när en aktie har fallit på börsen. Ännu mer utstuderat blir när folk talar om en enorm värdeförstöring. Detta är fel på så många plan att man knappt orkar bena i frågan. 

Först har vi frågan om skillnaden mellan pris och värde som vi värdeinvesterare brukar tjata om. Men även om man struntar i denna distinktion blir det helt vansinnigt att dra slutsatser som:

På två dagar har Kinnevik rasat 13 procent, vilket motsvarar 8 miljarder som gått upp i rök. Eller som utländska investerare flyttat till att direkt investera i Zalando eller Rocket Internet. (Svd.se idag)

Eller varför inte min verkliga favorit "varifrån ska pengarna tas" för att kunna värdera upp aktie X till en ny nivå, t.ex. som folk skrev om jättestora Apple när kursen var mycket låg förra sommaren? 

En akties/ett företags värdering på börsen är ingenting annat än det senaste pris som betalats för aktien. Teoretiskt kan alltså ett företags värdering ändras radikalt med försäljningen av en aktie.

Företagets "marknadsvärde" är dock bara ett teoretiskt värde på pappret som kräver att man säljer just nu, men om alla skulle göra det så skulle aktien falla som en sten. Det är en annan sak att en person kan få sitt eget kapital utraderat om han har köpt högt och sedan sålt lågt, men det är som sagt på pappret om det inte realiseras i det enskilda fallet.

Kinnevik må ha varit jättehögt värderat på börsen för en vecka sedan och aktieägarna kände sig rika, men mycket lägre värderat idag och alla känner sig lite fattigare, men inget värde har förstörts.

För att förstå skillnaden mellan värderingar på börsen och värde kan man tänka på katastrofen i Västmanland i somras. När skogen brann upp var det (enorma) värden som förstördes, det är någonting helt annat som sker när Kinnevik faller på börsen.

Det är vad företaget gör i sin verksamhet som antingen skapar eller förstör värden, vilka enkelt kan omsättas i pengar. Inte vad aktien råkar handlas till dag 1 respektive dag 2.

En aktie har en köpare och en säljare, pengar förs från en person till en annan. Ingenting annat. Det går alltså inte att säga att skillnaden mellan den gamla och den nya värderingen är en summa som flyttats. Eller, Gud förbjude,  att det behövs en viss summa pengar som måste tas från marknaden för att värderingen av ett företag skall öka med detta antal kronor. För att detta skulle vara sant måste samtliga aktier omsättas på den nya kursen.

Det nya Apple, del 2

Frågan jag ställde i senaste inlägget huruvida Tim Cook även skulle klara att skapa nya produkter och tjänster verkar ha fått sitt svar. Jag skriver ”verkar” eftersom vi naturligtvis måste se hur marknaden tar emot de två nyheterna; Apple Watch och Apple Pay. Att marknaden tar väl emot de två nya iphone-modellerna är dock helt uppenbart redan idag efter det enorma trycket första helgen av förbeställningar.

Klart är även att Apple har lyckats att skapa nya, enormt innovativa lösningar i båda fallen, lösningar som ingen annan har tänkt på och detta är förstås mönstret för Apple.

 

Vad som kort kan sägas om iPhone 6/P är förstås att Apple nu går in med full kraft i ett nytt delsegment med både snyggare och mer lätthanterliga smartphones. Det sägs att modeller större än fyra tum nu är en tredjedel av marknaden så det är svårt att underskatta potentialen. Detta kombineras med de enormt lyckade introduktionerna hos nya operatörer i Kina och Japan det senaste året och allt utom rejäla försäljningsökningar vore förvånande. Tillverkningskostnaden kommer att stiga, men även försäljningspriset och, som sagt, upplagorna, vilket borde ge stöd åt fortsatta bruttomarginaler runt 38 %. Om detta blir fallet så kommer vinsten från denna produkt att fortsätta stiga till himmelska höjder det närmaste året.

Apple Watch: Istället för att som Samsung m.fl. göra en hastigt hopknåpad mer eller mindre avancerad digitalklocka som man kan använda till träning och viss styrning av mobilen och utan minsta estetiska ambitioner har man skapat en helt annan produkt. Apple Watch är inte bara väldigt mycket snyggare och mer nedtonad än konkurrensen, den innehåller riktiga nyheter som ändrar denna produktkategori i grunden.

 

 

 

Detta är framförallt det första riktiga armbandsuret bland dem- gjord i nya stål och guldlegeringar och med en mängd olika armband som får en klockentusiast som mig att öppna ögonen. Klockan styrs av en elektronisk krona, precis som riktiga klockor och innehåller en massa nya funktioner samtidigt som den blickar bakåt mot klockhistorien. Reaktionen (förvisso negativ men det är ju deras jobb) från alla riktiga armbandsurstillverkare är talande. De kommenterar en smart watch för första gången, dvs de tar den på allvar.

Bland de tekniska funktionen sticker framförallt sensorerna ut som bygger förutom på att känna av användarens biometri och på sikt kunna diagnosticera användaren så används ”vibratorn” även till sociala funktioner- snabba meddelanden mellan vänner (som ger pressningar mot huden), möjlighet att känna någons puls (!) på avstånd samt möjligheten att skicka små tecken och teckningar till varandra. Till detta kommer förstås interaktion från klockan till användaren med köranvisningar, påminnelser osv som ingen annan än användaren vet om. Till detta kommer att man kan påverka skärmen genom hur hårt man trycker förutom vad man trycker på. En ny dimension utan tvekan.

 

 

Apple Pay är också något helt nytt, vilket t.ex. Sir Richard Branson har påpekat. Nuvarande, misslyckade lösningar är baserade på en app som ska skicka pengar som man lagt in i förväg till någon mottagare som använder samma app/system. Detta är inte enkelt och det som inte är enkelt har ingen framtid. Apple Pay ansluter enkelt ett kontokort till ens telefon och när man ska betala håller man bara fram sin iPhone (eller klocka) och med ett tut har betalningen genomförts. Enkelt och dessutom utan risk för stöld av kreditkortet och helt anonymt för köparen. Om någon lyckas med detta är det troligen Apple, men än så länge kommer det bara att finnas i USA. Apples del är några promille av beloppet, men om det får stor spridning ger detta förstås fina intäktsströmmar och, säkert än viktigare, ett större och bättre ekosystem för iOS.

En annan intressant aspekt för oss som följer Apple är hur nästintill hundraprocentigt som företaget styr rykten och förväntningar på marknaden. Borta är introduktionen av iPhone 4S då alla trodde sig få en ny ”iPhone 5” med nytt utseende mm och alla blev besvikna. Redan för ett halvår sedan kom det ut vilka de nya storlekarna på iPhone skulle bli, vilket förstås gjorde det möjligt att sänka Samsungs och andras försäljning av stora telefoner i flera månader när de som egentligen vill ha en iPhone men tycker storleken är viktigast kunde vänta med ett byte tills iPhone 6 kom, precis som alla konkurrenternas smart watch-varianter nu blir enormt svårsålda i ett halvår tills Apple släpper sin. Man ”släppte” ryktena om sina båda nyheter i förväg liksom att klockan skulle komma ut först nästa år för att marknaden skulle räkna in detta, men höll förstås hemligt hur Apple Watch skulle se ut och Pay skulle fungera.

Det man vill hålla hemligt, förutom som sagt hur klockan skulle se ut, även den nya 64-bitarsprocessorn förra året och namnen ”iPad Air”, ”Apple Watch” och ”Apple Pay”, hålls 100 % hemligt utanför kretsen. Närmast osannolikt skickligt i dagens uppkopplade värld där fan och hans moster följer allt Apple gör.

 

En sista, intressant aspekt kan nämnas. Det var en mycket tydlig fingervisning för dem som vill läsa in vad ”marknaden tyckte” om Apples presentation att aktien föll med runt 2 % exakt när Tim Cook klev upp på scenen och hälsade alla välkomna. Vi som följt Apple länge vet ju att aktien tenderar att falla när nyheter presenteras (undantag är första iPhone) och att detta repeteras gång på gång är bara naturligt- stora pengar kan tjänas på att ”ha rätt” och sälja AAPL under presentationerna. Dock är medias rapportering totalt imbecill, gång på gång. Man skriver nästan utan undantag ”marknaden var inte imponerad” (1, 2, 3, 4...) av vad som visats eftersom kursen föll.

 

 

Man KAN INTE dra sådana slutsatser på snabba reaktioner alla gånger. Visst händer det att marknaden hade hoppats på än det ena, än det andra, men här blev det en gång för alla bevisats att det är just tradande på tidigare mönster som ligger bakom mycket av rörelserna i AAPL vid presentationerna. Vad skulle man annars utläsa av reaktionen vid presentationens öppning kan man undra? ”Marknaden var besviken på det sätt som Cook klev ut på scenen och hälsade publiken välkommen”, yeah, right!

Grunden är nu lagd för många år av vinstökningar hos pengapressen Apple- iPhone kommer med all sannolikhet att fortsätta att växa och iPad förblir en kassako liksom iTunes och tillbehören liksom Mac, nu över 30 år på marknaden. Med tiden kommer förhoppningsvis nyheterna som presenteras, liksom de som vi inte känner till ännu, att fylla på intäkterna och täppa till eventuella nedgångar i andra produktgrupper.

Apple kommer att bli ett mycket större och annorlunda företag med tiden.

Det nya Apple

Det är ingen tvekan om att Tim Cook har omskapat Apple istället för, som alla begärde av honom och tvekade att han skulle lyckas med, att förvalta arvet efter Steve Jobs. Det slutgiltiga kvittot på detta kommer vi att få ikväll.

Om man skulle sticka ut hakan lite så skulle jag vilja säga att det är sannolikt att det (rent ekonomiskt!) var bättre för Apple och dess ägare att Tim Cook tog över företaget för tre år sedan om man räknar in samtliga aspekter. Detta inte alls sagt för att förminska vår tids störste företagsbyggare som jag har en enorm respekt för utan för att Tim Cook har flera egenskaper som Jobs absolut inte hade och helt enkelt hyr in de andra delarna, främst av Jony Ive och Craig Federici, men även av den enorma lista av rekryteringar som gjorts av Cook, framförallt detta år.

Cook är helt tveklöst en mer omtänksam och rättvis ledare än Jobs någonsin var. Där Jobs var den genialiske tyrannen som fick folk att antingen gå under eller göra sitt livs bästa jobb är Cook den som plockar bort bråkmakare som Scott Forstall som mer eller mindre gjort sig omöjlig för allt och alla och istället skapar en harmonisk organisation där Ive är chef för både mjuk- och hårdvarudesign.

Cook kan också hantera både budskap och media på ett helt annat sätt än Jobs kunde, eller i vilket fall brydde sig om. Journalister och analytiker sondmatas den information som Apple vill föra ut och varje PR-kris avblåses nästan innan den har blossat upp. Detta kan förstås ses som manipulativt men är helt nödvändigt för ett så hårdbevakat och enormt företag som Apple är idag. Med tanke på hur otroligt oseriösa många påståenden om Apple är idag ("Foxconns personal tar livet av sig pga Apples...") vore det dessutom vansinne att använda Steve Jobs gamla attityd ("det blåser över") idag. Kanske kan den största skillnaden vara att Cook kan be om ursäkt, och gör det när det behövs Jobs hade aldrig bett om ursäkt för någonting.

Aktieägarna var i Steve Jobs värld ingenting mer än ett nödvändigt ont- OK ni tjänar pengar på att det går bra för Apple, men jag bryr mig inte mer om er än analytikerna och affärspressen. Jobs närvarade så vitt jag vet på en analytikerkonferens sammanlagt under alla år på Apple och då för att styra budskapet om en ny produkt. Han vägrade att lyda Warren Buffetts råd om att köpa tillbaka den då mycket billiga aktien för sin redan stora kassa och en utdelning var inte på tal trots att man hade alldeles för mycket pengar. Cook har inte bara ändrat på detta, han har lett historiens största återköp av aktier och ökar utdelningen varje år.

En större lyhördhet för marknaden kännetecknar också Cooks tid som VD. Medan Jobs på klassiska manér helt enkelt talade om för marknaden vad den skulle tycka om för produkt, har Cook kombinerat denna kaxighet hos Apple med att i alla fall på marginalen lyssna till vart strömningarna går med större skärm för iPhone (redan med iPhone 5) och mindre för iPad som de mest synliga exemplen. Detta kan har dock, till skillnad från t.ex. Samsung, varit något som skett utan att man tummat en millimeter på kvalitet och upplevelse, the Apple way. När man kan göra riktigt bra stora mobilskärmar gör man det, men inte tidigare, oavsett hur många som köper gigantiska Android-monstrositeter med usel förgåtergivning.

Vad Tim Cook ännu inte har gjort är att introducera en ny produkt eller tjänst (iPod, iPhone, iPad och iTunes men i någon mån även iMac och iBook Air) som skakar om hela branscher och styr pengafloden till Apple. Det är alltså där vi står idag inför kvällens event som för första gången har både påats av VD själv och sänds live kl. 19 svensk tid till alla som vill se.

De produkter som diskuteras är förstås två nya, större iPhone, en ny "wearable" och en betallösning. Vi kan utgå från att det bli röverraskningar åt något håll men det blir utan tvekan ett delvis annorlunda Apple som skapas om just dessa produkter och tjänster ser dagens ljus.

Vi kan vara säkra på i varje fall en sak- både marknaden och analytikerna kommer att missförstå betydelsen av dessa initiativ, både för Apple och, inte minst, konkurrenterna.

Sveriges bästa VD

Jag är kanske inte helt opartisk som tjänat mycket som aktieägare sedan våren 2009, men ingen VD i Sverige har imponerat mer på mig än Michael Wolf som nu väldigt galant styrt Swedbank i fem och ett halvt år, inte bara genom sitt arbete utan även att han till skillnad från många andra VD:ar satsade flera miljoner av sina egna pengar på att det skulle gå vägen..

Istället för att göra det klassiska i krisande företag- att reagera på uppkomna situationer när de väl inträffat har han i god tid med en ibland nästan kuslig precision gjort precis rätt. Resultatet har inte låtit vänta på sig, vare sig för banken i sig eller för dess aktieägare och Swedbank står idag oerhört stark.

Krigskonsten lär oss att inte lita på sannolikheten att fienden inte anfaller utan på vår egen beredskap på att ta emot fienden när han kommer; inte chansen att han inte anfaller, utan det faktum att vi har gjort oss oangripbara.
                                                           (Sun Tzu, "Krigets konst")

När Wolf tillträdde i mars 2009 var Swedbank ett företag med stora problem efter en enorm expansion i Österled, vilken jag inte kommer att gå in på här, men som i korthet betydde att man lånat ut till folk, framförallt i Baltikum och Ukraina, som inte hade råd att betala tillbaka om inte de goda tiderna fortsatte för evigt.

Den nye VD:n tog sig an problemet genom att tvärt bryta den tidigare, uppenbart inkompetenta ledningens strategi och istället för att mörka problem och risken för nyemissioner, kvartal för kvartal boka upp mycket stora reserveringar, totalt 25 miljarder, för kreditförluster samt att efter några månader genomdriva en andra nyemission.

Reserveringarna och de nya pengarna lämnade utrymme att i lugn och ro ta sig an problemet med att ta över panter, se vilka som kunde betala om de fick mer tid och överhuvudtaget vinna marknadens förtroende. Den första reaktionen i pressen blev förstås mycket negativ men eftersom förlusterna redan var tagna kunde man sedan först snabbt minska sina nya reservationer, vilket förstås förbättrade kvartalsresultaten radikalt och efter ytterligare några månader börja få betydande återvinningar kvartal för kvartal av reservationer som inte visat sig behövas vilket stärkte resultatet i motsvarande grad.

Ville man vara cynisk skulle man kunna säga att det var lite teater över bokningen av så jättelika reservationer för att sedan snabbt börja återföra pengarna och kanske ligger det något i detta. Dock är förstås banker beroende av marknadens gillande så kombinationen av mycket stora reserveringar, en andra nyemission och sedan snabbt förstärkt resultat blev en hit.

DI.se illustrerar dålig resp. bra kvartalsrapport.

Det var dock förstås i omformandet av verksamheten som de viktigaste förändringarna gjordes. Michael Wolf deklarerade från början att Sverige OCH Baltikum var bankens hemmamarknader och förutsåg, helt korrekt skulle det visasig, att när vändningen kom i Baltikum skulle Swedbank skörda frukterna av sin uthållighet.

En annan omformning av verksamheten som har varit helt klockren var den gradvisa avvecklingen av närvaron i Ryssland och Ukraina. När den sista delen såldes våren 2013 var det i efterhand en lysande tajming med tanke på årets nattsvarta utveckling i båda länderna. Precis som tidigare var Wolf uppenbarligen inte rädd för den förlust i bokföringen (dock ej likviditetspåverkande) som var nödvändig för att bli av med problembarnen. Man kan bara spekulera hur mycket större förlusten hade blivit om man försökt sälja verksamheten idag.

Wolfs tredje stordåd var tydligt riktat mot oss aktieägare. Den mycket goda kapitalisering -bäst bland europeiska banker brukar det hävdas- som Swedbank har haft sedan den andra nyemissionen tillsammans med de som sagt snabbt förbättrade nettoresultaten gjorde att man inte väntade med att återinföra utdelningen- våren 2011 delade man ut igen (för 2010).

Han lyssnade tack och lov föga på finansministerns gräll och i takt med förbättrat resultat men samtidigt förstås i linje med de höjda kapitalkraven på svenska banker ökade han utdelningen så snabbt det gick samt genomförde sommaren 2011 ett snabbt återköp av aktier, vilket dock fick avbrytas efter kritik, något man verkligen kan beklaga med tanke på att kursen låg på 70-100 kr vid tillfället.

Resultatet av utdelningens återinförande lät inte vänta på sig, den gick från 2,10/4,80 (stam/pref) för 2010 till 5,30 för 2011. I början av 2013 meddelade man att man beslutat höja utdelningsandelen av vinsten till 75 % och utdelningen gick upp till 9,90 kr och 10,10 kr året efter. En lysande utveckling!

Som jag sagt tidigare tror jag att Swedbanks och dess aktieägares bästa dagar fortfarande ligger i framtiden, utdelningen kommer att fortsätta höjas nu när kapitalkraven är kända och Swedbank förstås uppfyller dessa med god marginal. Aktiekursen kommer att följa med i utvecklingen. Det är bara att hoppas att Michael Wolf stannar kvar.

 

 

Apples enorma återköp

Det verkar som om marknadsaktörerna, i varje fall affärspressen och –siterna, inte klarar av att vare sig förstå betydelsen av Apples enorma återköp eller ens kunna räkna ut vad de rent matematiskt hittills har inneburit för vinst per aktie, PE eller kursrekord. OK, ATH kan vi strunta i eftersom det är allmänt vedertaget att man räknar den högsta noteringen som kursrekord och inte den högsta värderingen någonsin för företaget men de andra två är ju högst relevanta tal för att kunna analysera Apple.

 

Återköpen har nu pågått långt över ett år och accelererade förra sommaren då Apple utnyttjade sitt mandat när aktien tankade första gången och gjorde samma sak i början av detta år efter Q1-rapporten. Man har ju återköpt smått osannolika 10 % av aktierna på ett år och de som borde ha koll har inte hängt med när så många aktier har försvunnit på kort tid. Uppenbarligen tar Yahoo Finance, Bloomberg m.fl helt enkelt de senaste fyra månadernas rapporterade EPS och slår ihop dessa för att räkna ut EPS ”trailing 12 months”, dvs den nuvarande vinsten per aktie på rullande årsbasis.

 

Det allmänt vedertagna EPS ttm för Apple är idag 6,19 dollar (t.ex. Bloomberg) medan jag hittat så lågt som 5,96 dollar hos Yahoo Finance. Problemet är bara att det inte stämmer.  Det rätta talet är 6,48 dollar (39,2 miljarder i vinst delat på senaste antalet aktier: 6,05 miljarder).

 

Skillnaden är alltså fem procent. Samma räknefel blir det på PE förstås då det utgår från en felaktig ”E” och anledningen är som sagt att man helt enkelt har gamla siffror för antalet aktier för de tidigare kvartalen när man förstås ska räkna om till hur många aktier det de facto finns idag, hur många det fanns förut är helt ointressant idag.

 

Nåväl, Apples vilja att återköpa är det viktigaste i sammanhanget och detta har marknaden bara delvis förstås, säkert påverkat både av att ingen någonsin har köpt in egna aktier för dessa summor och på så kort tid samt att återköp har lite dåligt rykte eftersom ”att använda pengarna till att investera i tillväxt” anses så mycket finare och utdelningar är så mycket roligare för ägarna på kort sikt.

 

Gång på gång har man höjt mandatet utan att ens ha hunnit göra slut på pengarna och fortfarande finns 40-50 miljarder kvar att göra slut på fram till slutet av 2015, men vem kan tro att detta mandat inte kommer att utökas innan dess? Det går förstås inte att räkna ut vad Apple kommer att kunna minska sitt aktieantal till de närmaste 2-3 åren, men uppenbart är att det kommer att bli långt mycket mer än de första 600 miljonerna man köpt det senaste året.

 

 

 

Uppenbart inte just för att man har köpt så aggressivt hittills utan för att man fortfarande bara på marginalen minskat sin kassa (oräknat obligationsförsäljningen för att slippa skatt på utländska pengar) trots sin stora utdelning varje kvartal och återköpen. Man har idag runt 170 miljarder, varav kanske 30 är lånade pengar, dvs 140 egna, vilket är snarlikt vad man hade när man började återköpa. Sådana summor behöver inget företag för att klara driften ens med enorm marginal och eftersom man knappast kommer att börja köpa företag i tiomiljardersklassen à la Microsoft och Google så kommer troligen enorma summor att gå att gå till återköp.

Eftersom utdelningen säkerligen kommer att fortsätta höjas med runt 15 % per år och man förstås sparar in denna på de återköpta aktierna blir det i alla fall på marginalen lite självspelande piano över det hela i Apples fall.
 

It’s good to be the king!

 

Börsuppgång med utgångsdatum?

Med bara sex år sedan den stora kraschen är det kanske inte så konstigt att så många ser det som naturligt att börsen kraschar med jämna mellanrum och det så att säga är slut på det roliga helt plötsligt. Att raset 2008 var det brutalaste sedan 1929 glöms bort och det abnormala blir normalt när minnet är kort.

Väldigt populärt sedan i alla fall ett par år är att räkna dagar/månader/år som uppgången ”kan fortsätta”. Som om börsen styrs av hur länge en upp- eller nedgång har pågått. Man kan räkna vadsomhelst och komma fram till att det ena eller andra är ovanligt, och naturligtvis kommer det nedgångar liksom uppgångar, men de styrs INTE av hur länge någonting har varat. Uppgången på åttio- och nittiotalet höll i sig, med ett par tydliga hack i kurvan, i nästan 20 år. Det huvudsakliga skälet till den var de stadigt sjunkande räntorna från typ 19 % ned till runt 5 %. Hur många hann inte hoppa av tåget under den tiden för att börsen inte ”kunde stiga mer” och placerade sina pengar på banken med en procents ränta. Nåja, en del kände sig väl smarta när nedgången till sist kom år 2000 och de hade stått på perrongen medan kurserna rusade de senaste fem åren.
 

Jag minns en gång när Casino Cosmopol nyligen hade slagit upp portarna och jag där såg hur det blev folksamling runt ett av roulettborden. Bredvid borden finns en pelare där det med lysande siffror talas om vilka de senaste nummer som kommit upp och vilken färg dessa nummer har. Det hade blivit rött elva gånger i rad och ”the smart money” var nu att det måste bli svart snart. Folk kravlade följaktligen över varandra för att lägga sina pengar på svart.

Kulan snurrade och snurrade tills den stannade. Rött. Tro det eller ej med tanke på hur ”osannolikt” det var med tolv gånger rött i rad.
 

Än större rusning uppstod och jag såg folk som lånade av varandra för att de inte hade tillräckligt med pengar efter att ha förlorat flera gånger i rad men lovade sina borgenärer att de hade mer pengar på kontot och skulle gå direkt till bankomaten i lokalen om det oerhört osannolika skulle ske att de inte vann.
 

Det låg nu ett berg av marker på det svarta området på filtmattan. Med säkerhet mer än 100 000 kr i olika valörer hade satsats totalt. Till sist var folks alla pengar på bordet och personalen kunde sätta igång spelet.
 

 Det blev knäpptyst i några sekunder medan alla följde den lilla kulans färd runt rouletthjulet tills den tappade fart och började studsa om kring. Till sist stannade den. Rött igen.
 

Det jag minns som mest märkligt var att folk inte verkade ledsna över att ha förlorat en massa pengar, utan nästan uppspelta över att det kunnat bli 13 gånger rött i rad. Croupiern rakade in alla markerna på svart och sedan var det hela igång igen. Alla och hans moster skulle spela, folk sprang iväg och tipsade vänner i lokalen om detta unika tillfälle och rummet såg dammsuget ut på människor förutom runt det fantastiska bordet där besökarna nu hade samlats.
 

Rena folkfesten alltså och efter att folk satsat alla pengar de hade sattes spelet igång och när kulan stannade var det på svart! ”JAG VISSTE DET!” var den vanligaste kommentaren jag hörde, alla ansåg att de var väldigt smarta som vågat satsa när det var så självklart att det skulle bli svart. Tidigare förluster verkade helt bortglömda och glädjen total eftersom det visat sig att det ibland går att förutsäga var kulan ska landa.

Problemet är förstås att detta är kvalificerad ”confirmation bias”, kulan har inget minne och varje gång den skickas iväg är det (strax under) 50 % för respektive svart och rött. Ingenting annat.
 

Jag menar förstås inte med mitt exempel att börsen är ett casino eller ens liknar det, men det är precis som inte antalet gånger med en färg som styr kulan och heller inte antalet dagars uppgång som styr börsen. Visst, om alla tror att börsen inte kan stiga mer än de X månader som var det gamla rekordet så får vi säker en nedgång efter det, men de STORA rörelserna, de som man får om man går över till fem eller tio år på grafen, de styrs av fundamenta.
 

De som tro att vi kommer att få en stor nedgång har åtminstone följande tunga fakta att brottas med: börsen stiger normalt när marknaden tror att vi går mot bättre tider eftersom detta leder (allt annat lika) till högre framtida kassaflöden, vilket gör aktier mer värda, samt att låg ränta gör framtida kassaflöden mer värda. Det går inte att jämföra börsen idag när räntan är så låg med vad den stor i när räntan var högre och ALLA framtida kassaflöden, och därmed aktierna, var mindre värda. Eftersom framtiden är det vi betalar för så är detta vad som styr börsen.

 

 

Jag menar INTE att detta betyder att en fortsatt uppgång är säker, det kan hända hemska saker och utsikterna försämras snabbt (kinesisk fastighetskrasch, storskaligt krig, något som får centralbankerna att höja räntorna osv) men absolut inte för att börsen har stigit under X månader och nu ”måste” den falla.

Riskfyllda Apple

Det har varit rätt roligt att följa Apple de senaste tre-fyra åren inte alls bara för att företaget agerar på en otroligt snabb marknad och följs av miljoner människor, utan för att det provocerar fram sådana intressanta reaktioner bland andra investerare. Apple är nästan lika kontroversiellt som det är populärt. Nästan alltså.

Jag har haft svårt att ta till mig en del av den kritik som riktas mot ”troende” eftersom den helt enkelt är löjlig. Påståendet att Apple bara är X eller står och faller med Y visar, om man verkligen menar det bokstavligt och inte bara lite slarvigt uttryckt, på en enastående okunskap om Apple. Därför är det svårt att ta det på allvar. Dessa påståenden är minst lika fel som om någon skulle påstå att ”Apple kan inte misslyckas” eller ”Ingen smartphone kan någonsin bli lika populär som iPhone” (dvs saker som i princip ingen påstår).

Lustigt nog är det just sådana saker man beskylls för att indirekt säga när man anger sina skäl att tro att Apple kommer att fortsätta att lyckas på konsumentmarknaden, från just dem som menar att Apple med sina 35 år på marknaden, fyra-fem mycket starka produktsegment, låga värdering i förhållande till vinst och inte minst kassaflöde samt 170 miljarder dollar i kassan är en mycket riskfylld placering då företaget närsomhelst kan ”bli nästa Nokia” (antar att detta snart byts ut till ”nästa Samsung”).

Naturligtvis är det pga den polarisering vi sett inom smartphones och i någon mån tablets som så många grävt ned sig i anti-Apple skyttegravar, men det gör det inte det minsta mer intellektuellt försvarbart. Ja, det finns massor av risker på en snabbrörlig marknad, men Apple har trots att man ställts mot (nu i de flesta fall föredetta) jättar som Nokia, Microsoft, Samsung, Dell, RIM, Motorola, LG, Sony, Google m.fl. visat en helt enastående förmåga att inte bara hålla ställningarna mot dem utan de facto ta ifrån dem allt de äger och har inom de segment där deras intressen kollidarar med Apples.

Det finns ingen logik alls i att tro att denna förmåga skulle försvinna som över en natt. Ingen alls! Långt mer troligt, även om det förstås inte heller är säkert, är att Apple kommer att fortsätta in i nya produktkategorier mycket framgångsrikt liksom fortsätta att ta all eller lejonparten av vinsterna i de segment där de idag dominerar (PC, tablets, iTunes, smartphones och de sista resterna av mp3-spelarna). Hur stort Apples byte sedan blir är inte möjligt att veta idag, men noll blir det inte.

Långt mer intressant än domedegsprofetior utan minsta grund i verkligheten är sansade diskussioner om Apple kan fortsätta dominera high-end inom olika segment, eller om deras lönsamhet kommer att öka eller minska, vilka mål man har idag osv. Men dessa blir knappast vanligare och dessvärre påverkar detta också Apples värdering. Marknaden värderar (börsvärde dividerat med fritt kassaflöde) detta företag som om det bara hade några år kvar av lönsamhet för att sedan försvinna just för att risken överdrivs enormt. För ja, risken finns där och den är större än i vissa branscher men också mycket mindre än i vissa andra, men alla branscher och företag har sina risker (ingen har hittills funnit Ungdomens källa och buteljerat vattnet).

Att Apple finns kvar som ett mycket lönsamt företag om 10 år är inte säkert, men det är mycket mer sannolikt än att det inte finns kvar.