måndag 29 november 2010

Investeringsstrategi


Jag har det senaste året renodlat min placeringsstrategi i linje med mina erfarenheter av vad som jag historiskt har lyckats bäst med och ska i fortsättningen hålla mig till den utan undantag:

Investeringar ska med två undantag endast göras i stabila bolag med över tiden mycket säkra kassaflöden när dessa handlas under sitt korrekta värde. Här krävs en mycket begränsad säkerhetsmarginal eftersom risken är förhållandevis låg undantaget en större världsekonomisk störning, men dessa kan man ju inte skydda sig ifrån. Insatsen kan vara i princip obegränsad, men bestäms i en sammanvägning mellan kassaflödenas säkerhet och hur undervärderad aktien är. ("Buffett-faktor": hög)

Undantag 1: Vid de tillfällen som ett i grunden mycket bra företag med stabila kassaflöden får problem som kraftigt överskattas av marknaden ska jag investera mindre belopp än ovan, men alltid i proportion till felprissättningen, inte i proportion till risken. Alltså ju mer felprissatt aktien är i förhållande till verklig risk, desto högre insats, inte ju högre risk desto lägre insats (se detta inlägg för mer info). Bra tillfällen räknar jag med bara inträffar någon gång per år i Sverige inom mina kompetensområden. (Buffett-faktor: hög)

Undantag 2: Investeringar i förhoppningsbolag skall göras när jag har tillräcklig kunskap om sannolikheten för att bolaget ska lyckas för att kunna göra en mycket god uppskattning om att priset är alldeles för lågt i förhållande till potentialen. Investeringen skall proportioneras på samma sätt som i Undantag 1, men begränsas rejält i förhållande till portföljens storlek p.g.a. de mycket osäkra kassaflödena. Exempel finns här, tänkt dock på att kursen som nämns är före både nyemission och split. (Buffett-faktor: obefintlig) 

Eventuella derivatköp skall också endast göras enligt ovanstående, dock är derivat p.g.a. sin stora volatilitet förstås bara något jag köper med små insatser.

5 kommentarer:

  1. Du kan inte låta bli derivat ändå?! :)

    SvaraRadera
  2. Nej, varför, med väl anpassad insats är de i vissa lägen helt rätt, inte minst i den situation som jag beskriver som Undantag 1, framförallt om derivatet har lång löptid i förhållande till när problemet i företaget bedöms kunna vara löst. Hade jag satsat en rimlig summa i warrants med Swedbank eller Boliden som underliggande när de hade som mest problem och jag endast köpte aktier skulle jag vara sanslöst rik idag.

    SvaraRadera
  3. Nä, du har givetvis rätt! Jag köpte Swedbank kring 25kr och har sålt dem sen dess, där gjorde man en fin slant. Men in retrospekt skulle man givetvis gått in hårdare.

    SvaraRadera
  4. Håller med dig Lou. Derivat prissätts ju ofta enligt "teoretiska" modeller. Dessa modeller utgår som jag förstått det från hur priset på underliggande rör sig inte vad underliggande egentligen är värd långsiktigt.

    Därför går det att som med tex Swed i Februari 2009 göra sig rejäla hackor på derivat som är prisatta efter ett fundamentalt undervärderat bolag.

    Kräver dock is i magen, kapital som man vågar satsa samt en ordentlig analys av underliggande.

    SvaraRadera
  5. En fråga jag funderat på är vart man bäst placerar sina pengar i väntan på nästa köpläge. Som nu har jag dom på ett sparkonto kopplat till min nordnet depå med ca 1 % ränta. Men finns det bättre alternativ? Hur gör du till exempel?

    SvaraRadera