Efter diverse diskussioner på morgonen på Twitter med SvD:s Frida Sundkvist om hennes märkliga beskrivning av Börspodden (skall enl. uppgift på Twitter nu skrivas om) aktualiserades tankar jag haft länge om hur svårt det verkar för traditionell media att förhålla sig mot (fristående) poddar och bloggare. Det finns helt uppenbart en stor motvilja mot att överhuvudtaget vilja ha något med dessa sentida uppstickare tillika konkurrenter att göra.
Hacka? Brottsmisstänkt vd låter sig intervjuas i podd som drivs av 1/2 som är dömd för marknadsmanipulation. Väsentliga uppg för aktieägare. https://t.co/RAQKBsvpjw— Frida Sundkvist (@Frisund) March 9, 2017
Det som skrivs är ofta kritiskt och inte sällan tas frågan om huruvida poddar och bloggar försöker påverka marknaden, att man inte vet vem som står bakom vissa bloggar osv upp. Den enda gång finansbloggare nämnts i Medierna i P1 handlade det föga förvånande om just detta.
Det är väldigt sällsynt, i varje fall inom finanspressen, att tryckt media direkt refererar till någonting som skrivits på en blogg eller sagts i en från traditionell media fristående podd. Undantaget är enstaka artiklar i stil med "Dessa aktier tycker finansbloggare om". Detta trots att många företag, framförallt mindre men även vissa större bolag, bevakas framförallt av bloggare och det rimligen letas fram både det ena och det andra matnyttiga av oss som skriver i egen regi och att marknaden väldigt uppenbart lyssnar på bloggare och poddare.
Naturligtvis finns det en mycket större andel mindre seriösa skribenter bland de privata bloggarna än inom traditionell media. Att starta en blogg kan vemsomhelst göra på några minuter medan det är enorm gallring på dem som kommer in som journalister på de större tidningarna. Statusskillnaden är förstås stor i de flesta fall och detta gör troligen att det tar emot att citera från en grupp som man inte vill ge samma cred som en kollega på en annan tidning eller tidskrift. I vilket fall om bloggaren inte redan är känd från sitt yrke.
Min egen erfarenhet är nog ett bra exempel på denna aversion. Efter att jag började följa Apple i början av 2011 har jag skrivit nästan 200 inlägg om företaget, några är kortare kommentarer till kvartalsrapporter, men de flesta är långa och ingående beskrivningar av Apple som företag, deras produkter visavi konkurrensen, deras strategi, kommentarer till värderingen och rykten på marknaden samt förstås företagets framtidsutsikter.
Ingen svensk analytiker eller journalist har de senaste åren varit ens i närheten av en så ingående bevakning av Apple. Det har utan tvekan gjort att de svenskar som är intresserade av företaget sett mig som "den som kan Apple", inte minst på Twitter. Tack vare detta har jag fått massor av frågor om företaget i olika kanaler och mycket intressanta diskussioner.
Väldigt talande känns det dock att även om jag märkt ibland i "printmedia" att man lyft fakta och åsikter från blogginlägg som jag skrivit om Apple så kan jag bara påminna mig en journalist (Johan Wendel på DI är det lysande undantaget) som ställt frågor till mig om Apple genom åren. Aldrig någonsin har jag så vitt jag vet angivits som källa eller ens refererats till i printmedia (en googlesökning på referenser ger enbart resultat från andra bloggare och sidor som sammanställer bloggare). Samma printmedia som förstås regelbundet lyfter kollegors artiklar som stöd till egna påståenden.
Jag behöver förstås inte att media ställer frågor till mig men det känns väldigt talande för den inställning man har till bloggande och poddande utfört av icke-journalister. Man vill uppenbarligen inte låtsas om att man är utsatt för en "low end disruption" av personer som inte gått journalisthögskolan och till största delen inte heller har någon traditionell bakgrund som analytiker eller liknande.
FPC kan rätt skött 2020 ha högre Market Cap än Ericsson har i detta nu. Ta det som en målsättning!— Johan Carlström (@CarlstromJohan) September 16, 2015
Även om jag inte har något till övers för de twittrare och bloggare som helt okritiskt hyllat Fingerprint de senaste två-tre åren så är det uppenbart av aktieutvecklingen och mycket annat att det är dessa personer som de som intresserat sig för Fingerprint har lyssnat på. Det som skrivits av traditionell media har ofta i princip ignorerats av marknaden. Det är förstås inte bra med så ensidig vinkel och många har bränt sig pga detta men det säger en hel del om vilken värld vi lever i idag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar