Semester från börsen

När jag åkte på semester för en vecka sen så bestämde jag mig för nåt som egentligen borde vara självklart för varje värdeinvesterare: att inte bekymra mig det minsta för hur börsen skulle gå under veckan. Man kan ju inte sägas på allvar investera på flera års sikt om man bekymrar sig ens det minsta lilla över vad den neurotiska marknaden hittar på under en vecka. Trots att jag kom på mig själv med förbjudna tankar i måndags slutade jag att fundera över börsutvecklingen och det var jätteskönt- en hel vecka utan att ha en aning om vad som hände.

Vad jag däremot tänkte en del på är BP och svårt vore det väl annars när de är på TV på varenda nyhetssändning. I takt med att problemen fortsätter, aktien sjunker fint och alla förståsigpåare tävlar i att skriva ned företaget så blir det alltmer intressant för en värdeinvesterare.

Likheterna med Swedbanks kris är uppenbara- ett i grunden mycket stabilt företag med enorm intjäningsförmåga får ett svåröverskådligt problem och marknadsvärdet faller som en sten på kort tid. OK, Swedbank föll mycket mer, men i övrigt håller jämförelsen bra.

Jag skulle inte vara intresserad av BP om deras intjäningsförmåga vore permanent skadad av det inträffade, inte heller om de uppenbarligen brutit mot regler och lagar eller om verksamheten bedrevs i ett land där el Presidente skulle kunna förstatliga företaget. Så är inte fallet på något sätt och det blir bara larvigt att lyssna på många reaktioner.

Oljeutvinning är verksamhet med risker! Det vet alla. Den amerikanska staten och de närliggande delstaterna har glatt tjänat en massa pengar och arbetstillfällen på BP:s verksamhet i Gulfen. När så en mycket beklaglig olycka inträffar efter decenniers oljeutvinning ska alla upp på läktarna och smutskasta företaget och allt de gör.

Samma president som bara tre veckor (!) innan olyckan föreslog att man skulle kraftigt öka oljeutvinningen "off shore" står dagligen i talarstolar eller ännu hellre på plats med fina "photo ops" och skäller på företaget, beordrar brottsutredningar o.s.v. Orsaken till retoriken är förstås att han i själva verket är livrädd för att få skulden för det inträffade precis som hans på den tiden mycket populäre företrädare fick skulden för debaclet efter stormen Katrina.

Samma lagstiftare i den genomkorrupta Kongressen som hade alla möjligheter att stoppa oljeutvinning eller stifta andra lagar om dess begränsning skriker nu i kör om detta hemska företag. Tja, det är ett av de företag som finansierar era kampanjer, skulle man vilja påminna dem om.

Det amerikanska folket som i alla år krävt tokbillig bensin så att de kan förflytta sina breda rumpor i jättelika bilar och slippa använda benen mer än absolut nödvändigt gapar nu om det ondskefulla (utländska!) BP som förstör deras land. Problem med att se orsak och verkan, någon...?

Hyckleri är ordet.

Samtidigt tävlas det som alltid i att uppskatta hur mycket detta kommer att kosta BP, precis som var fallet med Swedbank. Höga tal ger som bekant rubriker, sansade bedömningar ger inga rubriker alls. Hur mycket det blir vet ingen, men det är helt säkert att summan kommer att spridas över flera år och om inget oförutsett inträffar så kommer BP inte att ha minsta problem att betala dessa miljarder. Så är det när man tjänar 20 miljarder dollar per år.

Att tro att BP:s varumärke är förstört är också bara dumt. Så länge det inte kommer fram att man medvetet struntade i regler i syfte att cyniskt maximera sina vinster eller liknande så är det ingen fara för BP. Man tycker bara illa om företag som har haft otur om man är direkt drabbad. Vi andra förstår att olyckor inträffar.

Jag tänker förstås avvakta utvecklingen, men just nu känns det mycket troligt att jag köper om aktien faller ytterligare och ingenting som händer under tiden avskräcker mig.