Illa, värre, Pare

Som jag har skrivit flera gånger tidigare det senaste halvåret är ledordet för PA Resources "snart". "Snart" ska man komma upp i 20 000 fat/dag har man sagt sedan 2006, men man har bara gjort det under ett kvartal (Q2, 2007). "Snart" ska alla tekniska prolem vara lösta. "Snart" ska borrningen vara klar...

Idag lämnade bolaget sin produktionsrapport för första kvartalet och gissa vad? De 20 000 faten ska nu komma först i tredje kvartalet och man har massor av tekniska problem samt, som jag skrivit om tidigare, Didonfältets produktionskapacitet är i fritt fall. Detta trots att två av de fem brunnarna dessutom har stängts av för att hjälpa upp trycket i de övriga. Inget nytt under solen här inte!

Man kan ju också stilla undra hur stor kapacitet Azurite-fältet har praktisk möjlighet att producera under ekonomiskt sunda förutsättningar när man redan nu måste injicera 20 500 fat vatten per dag för att hålla uppe trycket. Inte för att jag är någon expert på oljepumpning, men injektioner kostar en massa pengar och att de behövs tyder ju i vilket fall inte på att produktionen kommer att slå förväntningarna.

Man kan också undra hur länge de plågade Pare-vännerna kommer att hålla ut. Visst har många köpt sina aktier på mycket högre nivåer och då håller det som bekant emot att sälja, men förr eller senare måste nog de flesta inse att Pares chans att bli den stora succé vi alla hoppades på för några år sedan är förbi och de kommande vinsterna, kanske framförallt åstadkomna av ett stigande oljepris, kommer att delas på ännu fler aktier än vad som är fallet idag. Dessutom är en rejäl vinstökning redan inprisad i aktiepriset.

Sälj och gå vidare!