Gårdagens försäljningsrapport från LVMH var lika trevlig läsning som vanligt för oss bortskämda aktieägare. Man rapporterar bara försäljningen på hösten och våren och bjuder alltså på all information endast två gånger om året. Om trenden omsättning/vinst håller i sig så har vinsten troligen återigen ökat mer än omsättningen och vi kan se fram emot ännu ett rekordår och höjd utdelning.
LVMH rapporterar föredömligt tydligt vad som är organisk tillväxt, valutans påverkan och andra jämförelsestörande poster (nu senast köpet av Christian Dior). Den organiska tillväxten i kvartalet var 12 %, precis som de första nio månaderna. Tillväxten var tvåsiffrig i alla segment utom dryck (4 %) där man skyllde på för svag tillgång.
Man har den senaste tiden investerat i kapaciteten för champagne, vanligt vin mm men det är blir tydligt i siffrorna att man inte har hunnit med att möta efterfrågeökningen. Dryck ("Wines and spirits") ökade med 13 % i första kvartalet, 6 % i andra och nu alltså bara 4 %. Det kan uppfattas som ett trevlig problem att kunderna köper mer än man kan tillverka men det är uppenbart att man måste bygga ut detta segment snabbare om man inte ska tappa än mer försäljning.
Idag är LVMH det bolag som jag sist skulle sälja av de fem stora innehav jag har. Det betyder dock inte att Evolution Gamling, Leo Vegas, Apple eller Catena Media är dåliga på något sätt. Jag överväger inte att sälja någon av dem.
Det betyder bara att LVMH är det som jag bedömer är riskjusterat det bästa att äga under lång tid framöver. Skulle något väsentligt ändras så får jag förstås ompröva detta men jag kan inte se att den faran är påtaglig idag. LVMH är som jag skrivit tidigare, som en skatt på rika. De rika blir bara fler och fler men något nytt Louis Vuitton eller Moët lär vi inte se till i närtid.
Louis Vuitton i Stockholm. |
Jämförde LVMH och Hermes förra veckan. I alla fall om man bara tittar på historiska siffror, hade man investerat LVMH på toppen runt 2001 och sen sålt på toppen vid finanskrisen 2008 hade man fått en negativ avkastning exkl. utdelningar. Samma scenario med Hermes hade gett 10-12 % CAGR exkl. utdelningar. Vidare, köpte man LVMH vid toppen 2008 och sålde idag, hade det gett 12% per år exkl. utdelningar. Samma siffror för Hermes hade gett 16 per år exkl. utdelningar. Grottar man senare ner sig i de senaste 10 årens årsredovisningar så ser man att Hermes nästan har dubbelt så hög ROE som LVMH, Soliditeten är dubbelt så stark, Vinst marginalen är nästan konstant dubbelt upp jämfört med LVMH. Urstarkt kassaflöde med CROIC på konstant 20-28%. Senaste 10 åren har Hermes inte handlats under P/E 30. Vid kriser, gäspar i princip marknaden lite grann, innan det är dags för att leverera igen. LVMH kurs har dock reagerat mer under kriser och handlats till låga P/E 10 under finanskrisen. Historiskt värderas nu LVMH ganska ansträngt medan Hermes handlas till mer historiska tal samtidigt som man, likt LVMH, levererar halvår efter halvår. Tittar man på hur båda företagen levererat under kristider tycker jag Hermes ger en bättre riskjusterad avkastning. De verkar ha en pricing power få kan drömma om. Min egen hypotes till detta är att då LVMH attraherar, som du skriver, många medelklass kvinnor som har råd att köpa produkter i den lägre prisnivån, så ligger Hermes lägsta nivå över vad medelklassen har råd med. Detta gör att man bara attraherar den sista (första?) procenten, vilka till skillnad från medelklassen, inte påverkas ett dugg av kriser. Ville bara ge en motvikt mot LVMH.
SvaraRaderaEn generell fråga kring utländska aktier: Hur köper ni dem på bästa sätt? Jag tänker på Avanzas valutaväxlingsavgifter på vid köp/sälj 1,5%. Sedan är jag osäker på skatter på utdelning och reavinst. Hur hanteras de i relation till ISK/KF på Avanza?
SvaraRaderaSamma regler som för svenska aktier.
RaderaPersonligen tror jag varumärkena för champagne, konjak m.m. är säkrare över tiden än modeaccessoarerna. Varumärken som bärs synligt tenderar att associeras med vilka som bär dem, och jag ser en armé av stillösa, nyrika asiater som riskerar förstöra dessa märkens attraktionskraft hos de traditionellt mer sofistikerade köparna i väst.
SvaraRaderaMvh Mattias
Det stämmer nog för vissa märken men knappast för ett över 150 år gammalt superetablerat/ikoniskt märke.
RaderaHej, vad anser du perosnligen om Moët som champagne? Alltså inte relaterat till marknadsposition/brand recognition etc utan enbart för konsumtion?
SvaraRaderaJag tycker den är god men är knappast nån expert. LVMH har ju hela skalan av chsmpagner och Moet är etablerad i mitten. Den säljs ju i enorma mängder tack vare välkänt namn och massiv marknadsföring.
RaderaHej Fundamentalanalys-bloggen som gillar starka varumärken, med mer underliggande värde än marknaden värderar!
SvaraRaderaVad anser du om Pandora som ett värdecase? Har de väsentligt mycket sämre varumärke än de ikonska LVMH?
Varför tror du marknaden värderar detta smyckes-och lyxföretag till nivåer som känns otroligt låga?
Stort nöje att läsa din blogg förövrigt.