Stirra ned i avgrunden

'
Kännetecknande för alltför många aktörer på marknaden är den närmast totala oförmågan att fördomslöst förutse vad som håller på att hända innan den händer. Nokia är ett mycket gammalt (1865) företag som sedan 1980-talet har varit oerhört framgångsrikt inom mobiltelefoni, framförallt tillverkning av mobiler. Det har varit Finlands helt dominerande företag och skapat enorma värden för aktieägarna. Framgångssagan är närmast unik, i Finland är det förstås helt unik. Ingen verkar tro att detta företag inte kommer att finnas kvar, åtminstone som "en betydligt mindre spelare" eller liknande.

Detta företag är nu på väg mot konkurs.

Precis så enkelt är det. Nokia verkar inom en extremt snabbrörlig sektor som just nu håller på att genomgå ett systemskifte från enkla mobiler till smartphones. Nokia sov vid ratten och körde i diket. Det får man inte göra i en bransch där det inte tas några fångar.

Lika lite som någon annan mobiltillverkare som börjat gå med förlust har kunnat vända till vinst är det troligt att Nokia lyckas. Faktum är att alla de som var stora bara för några år sedan är borta, varför är det då så svårt för folk att inse vad som håller på att hända med Nokia?

Se bara på de tidigare stora tillverkarna Siemens, Motorola och Ericsson, liksom Sony som nu bl.a. beroende på sina mobila äventyr just tillkännagav den största förlusten i bolagets historia. Siemens och Ericsson (den moderna telefonens uppfinnare!) är borta från marknaden. Motorola är uppköpt av Google som inte verkar kunna hålla i plånboken.

RIM dominerade USA totalt för några år sedan. De sågs som helt ohotade och var ointresserade av att ställa om till moderna smartphones, började tappa för drygt ett år sedan och är snart i konkurs om de inte blir uppköpta. RIM har gått spikrakt in i väggen på mycket kort tid efter ett par decennier av framgångar!

För HTC har det gått ännu snabbare- de tuffade på mycket bra t.o.m. tredje kvartalet förra året men är nu uppenbarligen på väg ned i en dödsspiral liknande ett svårt skadskjutet propellerplan under Första Världskriget.

Apple ändrade spelreglerna när iPhone kom 2007. Alla stod still som ett rådjur som fastnat i helljuset på en landsväg istället för att svara på hotet från en radikalt ny design och otrolig lättanvändlighet. Kom ihåg att detta var på den tiden då 99 % av användarna hade sina telefoner till att ringa och smsa, INGENTING annat gjorde man även om ens telefon på pappret kunde surfa och spela musik. iPhone hade en underbart lättanvänd browser, en inbyggd iPod Touch med iTunes, kartor osv. Man måste nästan se videon från presentationen (börja titta 3 min. in) och höra närvarande teknikjournalisters reaktioner för att förstå hur revolutionerande (även utan minsta hype!) denna produkt var våren 2007 .

Nokia sov som sagt, de gjorde fantastiska kameramobiler, köpte ett kartföretag för svindlande sju miljarder dollar, oklart hur man skulle få tillbaka dessa pengar, och satsade en massa på att fösöka sälja "feature phones" till de stora, fattiga massorna i Indien, Kina m.fl. länder (se satsningen "The next Billion" från i höstas) och som jag skrev om för en månad sedan hittade man hos Microsoft den otroligt inkompetente VD:n Stephen Elop som handlöst kastade sig ut från den brinnande oljeplattformen (jo, det är sant, han använde sådana ord!) ut mot Windows Phone som på något sätt skulle rädda företaget. Token trodde t.o.m. att Nokia efter hans sågning av Symbian skulle sälja ytterligare 150 000 000 Symbian-mobiler (jo, det är sant!!!).

Nokias försäljning har tokrasat, nu senast med 39 % på ett kvartal. Det är sånt som VD:ar får sparken för om det sker under ett par års tid, men Elop lyckades på tre månader.

Ingenstans ser man effekten av detta tydligare än i de skenande förlusterna, dvs det som sedan 2011 bränner upp Nokias tidigare så stora kassa. För ett år sedan hade man 6,4 miljarder euro, vid årsskiftet hade man 5,6 miljarder kvar. Detta betyder en förbränningstakt på 133 miljoner i månaden. (Aj, aj, aj!) I slutet av detta kvartal hade man bara 4,9 miljarder kvar, vilket betyder att "burn raten" nu är hisnande 233 miljoner i månaden och alltså ökar hela tiden.

Naturligtvis ökade takten under de tre sista kvartalen 2011 och vi vet inte vad den var i december, men jämfört med snittet för detta år har man nu alltså ökat förbränningstakten med 75 % på tre kvartal. När förlusterna ökar på detta sätt går det aboslut inte att göra det enkelt för sig som många analytiker och extrapolera nuvarande förbrukning för resten av året! En sådan beräkning ger 4,9-(3*0,7)=2,8 miljarder, vilket är vad Goldman och andra nu lägger fram. Man får misstänka att de har bra mycket betalt för att göra denna dumma lågstadieberäkning eller leverera en så här lyckad köprekommendation för Nokia för ett år sedan... Det finns ingen relevans i "at the current burn rate"! Ökar något så ökar det.

Låt oss tänka oss att takten fortsätter att öka med 25 % per kvartal, vilket allraminst måste vara den ökningstakt man har haft det senaste året. Detta betyder att Nokia bränner 291 miljoner per månad i Q2, 364 miljoner i Q3, 455 miljoner i Q4 och har då kvar 1,57 miljarder i slutet av året. Med dåvarande minskningstakt (utan accelleration) har man bara för 2-3 månaders drift kvar i kassan.

Undergången kommer förstås inte först när pengarna sinar, utan när marknaden inte längre tror att man kan vända skutan. Detta kommer långt tidigare. Jag tror att om Nokia fortsätter att blöda i ökande takt bara två kvartal till så kommer marknaden att göra deras obligationsfinansiering alltför dyr, vilket effektivt stänger denna möjlighet att finansiera sig. Då årerstår bara nyemission, vilket man inte kan lyckas med med mindre än att man kan visa att pengarna inte kommer att brännas omedelbart. Man är galen om man lämnar över pengar som bara kommer att förlänga livet några månader för ett företag på väg att gå under. Så galen är inte marknaden.

Visst kommer man att försöka spara överallt det går, problemet är att man redan har sparat och några jättesummor finns knappast att hämta. Drar man ned på personalen alltför kraftigt eller säljer av delar så blir man ett mindre och sämre företag per automatik, det blir som när PanAm började sälja av sina linjerättigheter för att få in pengar, det gick inte så där alldeles lysande.

Går det inte att vända Nokias förluster mycket snabbt nu så går Nokia under. Deras patent kommer att säljas och sedan återstår det bara minnen av Finlands forna stolthet.

When you stare into the abyss, there is nothing looking back at you.

Tidigare inlägg om Nokia finns här, här och här.

'