Inlägg
onsdag 18 augusti 2010
OK, det är en kostnad men den räknas inte!
Mina två favoritsäljcase, SAS och PA Resources lämnade rapport idag och båda gjorde förlust. Fast gjorde de egenligen det? Nej, förstår ni, förlusten "på pappret" beror på kostnader som inte borde räknas om det inte vore för alla dumma bokföringsregler.
Om Pare bara hade sluppit betala sina lån i dollar så hade man nämligen gjort vinst sägs det. Om SAS inte hade förlorat på askmoln och omstruktureringen så hade de gått med exakt 464 miljoner kr i vinst får vi höra deras sparkade VD förkunna.
Här är en enkel regel för sånt här: Engångskostnader är fikonspråk för att få en förlust att framstå som någonting annat!
Med undantag från en situation där man har haft en kostnad som inte har någonting med företagets verksamhet att göra, som man är helt säker på aldrig kan komma tillbaka och kan bli trovärdigt beräknad är det närmast bedrägeri att tala om engångskostnader som jag ser det, det är ren och skär skönmålning.
"700 miljoner" får vi höra att askmolnet kostade SAS. Är det någon som tror att denna summa är exakt, icke uppräknad till en hög nivå och korrekt reviderad? Hur vet man att det inte kommer ett askmoln till, vilket det tydligen gjort varje gång hittills som vulkanen har haft utbrott.
Dessutom vill SAS räkna bort sina omstruktureringskostnader. Sedan när är sådana inte riktiga kostnader och varför räknar man då inte också bort de vinster som omstruktureringen för med sig.
Naturligtvis har inte det faktum att SAS intäkter minskade med mer än 20 % mot förra året någonting med deras dåliga resultat att göra.
I Pares fall får vi veta att de hade otur med valutaeffekter, vilket sänkte deras resultat med mer än 200 miljoner. Annars hade man gjort vinst. Nej, valutan kan man inte påverka så mycket (förutom att hedga), men det är en del av deras verksamhet och ingenting annat. Inte skulle väl någon föreslå att man ska räkna bort hur mycket man tjänat på det höjda oljepriset?
Fast en sådan uträkning vore intressant för den skulle också visa vilken jätteförlust man hade gjort om man inte haft tur med oljepriset.
Dessa företag är rena lottsedlar, antingen lyckas de vända utvecklingen eller så gör man det inte, men något "value case" är de verkligen inte, SAS hoppas på att bli uppköpta och Pare hoppas på högt oljepris som kan betala av alla deras lån.
Mer om PA Resources och SAS.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Men MSAB och Diamyd är klockrena "value case", eller?
SvaraRaderaNej, det har jag väl aldrig påstått?
SvaraRaderaBådas värde ligger i deras mycket stora potential. Att jag tog upp huruvida de är value case var pga att deras aktiekurser är så nedtryckta, kurserna är helt berättigat nedtryckta pga att företagen går dåligt.
Det är klart att valutakurserna påverkar på sista raden, men Lou - du säger ju själv att tillfälliga variationer i valutor inte är något som har betydelse på lång sikt eftersom det jämnar ut sig? Då är det ju i högsta grad relevant att se vad Par tjänar/förlorar om man exkluderar valutaeffekter. På samma sätt ska man ju inte heller jubla om det nästa kvartal råkar vara en positiv valutaeffekt, men det verkliga rörelseresultatet är dåligt.
SvaraRaderaSamma sak gäller SAS. Självklart är omstruktureringskostnaderna på riktigt och inget man kan bortse från. Men som investerare är man ju mer intresserad av vad företaget presterar operativt, dvs utan diverse engångseffekter. Därmed inte sagt att jag tycker SAS är ett bra affärsförslag, för det tycker jag verkligen inte. Men du blir lite onyanserad om allt som har med H&M haussas och där ska man inte bry sig om valutaeffekter, men tydligen så är Par puckade idioter som försöker skylla ifrån sig med - just det - valutaeffekter?
Hej Jonas.
SvaraRaderaJag förstår hur du menar men jag tycker inte det är samma sak. Man ska absolut i sin bedömning av ett företags långsiktiga intjäningsförmåga räkna in alla dessa saker och dra slutsatser om vad som är relevant och vad man tror är tillfälligheter.
Vad jag vänder mig mot och menar med mitt inlägg är när företagsledningar ska räkna allt möjligt som engångskostnader (eller ha andra rena undanflykter när de presterat dåligt), även sånt som är del av deras normala verksamhetsrisk och sånt som mycket väl kan inträffa fler gånger. Detta är väldigt typiskt när företag presenterar förlustrapporter och ledningen vill få det att låta bättre.
Dessutom är mitt iofs subjektiva intryck att det många gånger är de företag som sedan fortsätter att göra marknaden besviken som i störst utsträckning levererar olika ursäkter till sina rapporter.
Pares ledning har i de fyra-fem år jag följt bolaget hela tiden kommit med undanflykter för sina dåliga resultat, t.ex. i princip hemlighållit att Didon började tappa produktionskapacitet tills det inte längre gick att mörka, medan alla positiva nyheter/prognoser har slagits upp mycket stort. SAS' ledning är inte mycket bättre de i dessa sammanhang sedan ett par år tycker jag.
Då är vi nog ganska överens. Dock är du som du själv säger en smula subjektiv, men det kan jag kanske bjuda på emellanåt... ;)
SvaraRaderaHur skiljer sig SASs förluster pga askmolnet från BPs förluster pga oljekatastrofen (som även den kan inträffa igen)?
SvaraRaderaDen skiljer sig på så sätt att den inte presenteras på ett överslätande sätt av ledningen som en engångskostnad, utan tas på allvar.
SvaraRadera