Valborgsbuffett

Efter att det blivit mycket sannolikt att Swedbank kommer att göra vinst i år har marknaden äntligen börjat inse det många av oss visste sedan tidigare, nämligen att dess preferensaktie med förtur till utdelningar är ett bättre köp än A-aktien. Av detta skäl handlas pref nu upp och börjar närma sig 2 kr högre pris än A-aktien. Det kan som Pilsnernils påpekar på sin blogg bli så att preferensaktien blir ensam om utdelning, ända upp till 4,80 kr.

Hur de tänkte som investerade långsiktigt i Swedbank sedan mars i fjol och köpte A-aktien är svårt att veta men förmodligen köpte de utan att läsa på, synd för det skulle ha givit ganska god avkastning för de minuterna. Extra larvigt blir det förstås av att preferensaktien i princip alltid har varit billigare än A-aktien.

Nu är det dags att fira Valborg och inte tänka på börsen som f.ö. stänger snart. Här är ett mycket bra Buffett-citat om analytiker som jag som vanligt tycker säger allt som behöver sägas:

We've long felt that the only value of stock forecasters is to make fortune tellers look good. Even now, Charlie and I continue to believe that short-term market forecasts are poison and should be kept locked up in a safe place, away from children and also from grown-ups who behave in the market like children.

Självförtroende utan hybris

Jag brukar ofta tänka att tålamod är den viktigaste egenskapen hos en skicklig förvaltare. När jag har sett marknadens lustiga reaktioner på rapporterna (ok, den var också påverkad av det grekiska moraset) denna vecka så börjar jag luta åt att självförtroende är ännu viktigare.

Logiken i detta är väl att man kan tjäna en del pengar även om man inte är så tålmodig med sina placeringar, men om man inte har självförtroende så säljer man sina aktier när de faller snabbt i pris, för att man inte vågar lita på sin analys att de är värda mycket mer.

Självförtroende i dess sanna form, dvs inte hybris, utan ett välgrundat förtroende för ens egen förmåga att klara någonting är helt enkelt nödvändigt om man ska lyckas med sina investeringar. Självförtroende som kommit av att man har haft rätt mycket oftare än man har haft fel och litar mer på sig själv än den manodepressiva marknaden är också väldigt skönt att ha när man tar emot fina rapporter från bolag som står för betydande delar av ens portfölj (Boliden och Swedbank i mitt fall) men får se marknaden handla ned aktierna.

Det spelar ingen roll vad aktien står i idag om du inte måste sälja dem idag. Ingen roll alls!!! Vad som spelar roll är hur företaget går och därmed vilken långsiktig avkastning du kommer att få.


Som Buffett sade en gång:

You're neither right nor wrong because other people agree with you. You're right because your facts are right and your reasoning is right—and that's the only thing that makes you right. And if your facts and reasoning are right, you don't have to worry about anybody else.

Boliden tuffar på!

För oss som inte hänger upp oss på vad analytiker har gissat sig till inför Bolidens rapport är det mycket glädjande läsning som man bjuder på. (Jag skriver medvetet "gissat" eftersom det är så enormt många faktorer som påverkar Bolidens resultat, varav flera är helt okända för utomstående.)

• Produktionen i Aitik igång enligt plan efter utbyggnaden
• Intäkterna har ökat rejält (+41 % på ett år) och resultatet blev 3,21 kr per aktie
• Malmhalten i Aitik som alla gjorde sånt väsen av förra rapporten är nu 25 % högre igen, vilket visar med all tydlighet att halten varierar kraftigt kvartal för kvartal
• Beslut om att tredubbla återvinningen av elektronikskrot i Rönnskär

Visst finns det negativa faktorer också, t.ex. koncentratbristen på marknaden och reparationsstörningar i Tara m.m. men detta är tillfälliga problem, sånt som händer och inga strukturella prblem verkar finnas alls.

Boliden är på rätt plats vid rätt tidpunkt och har dessutom en ledning som styr företaget mästerligt. Om metallpriserna hålls på dessa nivåer och ingenting otrevligt i övrigt inträffar skulle jag inte bli förvånad om man kommer att tjäna uppåt 15 kr/aktie i år. Utdelningen kommer i så fall med all sannolikhet att fördubblas och kursen kommer att justeras uppåt rejält med tiden.

Med tanke på hur eftersatt Dagens Industris kunskap om Boliden sedan många år verkar vara så är det väl inte konstigt att de lyckades sätta rubriken "Bom för Boliden!" för sin artikel.

Samma visa var det vid förra rapporten, trots många goda nyheter bland ett par dåliga och starkt resultat och utdelningsbesked, men man nådde ju inte de heliga analytikernas "prognoser". Aktien sjönk omedelbart rejält för att sedan stiga ung. 25 % på ett par månader.

Herregud! Hur länge ska dessa proffsanalytiker få sätta agendan för vad som är bra respektive dåligt? Är det något som är dåligt är det analytikernas förmåga att korrekt uppskatta företagens resultat och vart aktiekursen kommer att ta vägen i framtiden. Det är analytikerna som borde ställas till svars för denna oförmåga, inte företagen för att de inte levererar i linje med vad analytikerna fått för sig.

(Kurs just nu: 99 kr)

Swedbanks krediter

Den som förvånas över att Swedbank är på väg mot vinst i år har blundat för alla tecken som funnits. De makroekonomiska förhållandena förbättras snabbt överallt, ledningen gjorde uppenbarligen vad den kunde för att ta så stora kreditförluster som möjligt under katastrofåret 2009 och VD sade vid presentationen av Q4 att han trodde på vinst 2010, vilket han naturligtvis inte säger utan att ha rejält på fötterna.

Att räntenettot varierar kraftigt har vi sett tidigare, hade man haft samma räntenetto som förra Q1 hade man ju gjort en vinst på två miljarder. Snart nog har vi högre räntor och då om inte förr förbättras situationen för alla kreditinstitut.

En siffra som jag har tjatat mycket om tidigare börjar bli mycket intressant nu- förhållandet mellan bortskrivningarna och återvinningarna av tidigare reservationer. Detta finner man på sidan 9 i rapporten. Där framgår det att man under kvartalet har återvunnit hela 538 miljoner kr, ung. samma som nettoresultatet för kvartalet, och att bortskrivningarna är mindre, netto 429 miljoner.

Bortskrivningarna "totalt" har halverats sedan förra kvartalet och summan nästan halveras en gång till tack vare att man kan dra nytta av uppenbarligen väl tilltagna tidigare reserveringar (258 miljoner) och återvinningar vid övertaganden av panter på 120 miljoner.

Jag arbetar inte i banksektorn, men som jag tidigar skrivit är det inte troligt att man snart kommer att kraftigt förbättra sitt resultat av att man återvinner tidigare reserveringar och övertagna panter samtidigt som de nya reserveringarna minskar alltmer? Marknaden har som vi många gånger konstaterat på flera aktiebloggar uppenbarligen räknat med att inga återvinningar av panter eller tidigare reserveringar skulle komma.

Ett annat dåligt rapporterat faktum är också att man nu slipper betala för deltagandet i det statliga garantiprogrammet. Detta kostade nästan två miljarder i fjol.

Swedbanks resa uppåt har bara börjat. Hur börsen reagerar första dagen efter en rapport är helt ointressant, förr eller senare korrigerar marknaden sina misstag och det är då vi får betalt. Aktien handlas idag t.ex. lägre än den gjorde efter den betydligt sämre Q3-rapporten i höstas. Ett annat relevant exempel på prissättning är hur Boliden föll kraftigt efter senaste rapporten, men har sedan stigit med ung. 25 % trots att mzinkpriserna inte har förändrats nämnvärt sedan dess och kopparn som man är bara begränsat exponerad emot "bara" stigit med 9 %. 

(Kurs just nu: 73 kr)

Sakta men säkert

Trädgårdsodling är mycket likt att investera- man planerar, analyserar, köper, vårdar och om man har gjort ett bra jobb får man såsmåningom ett bra resultat. Igår läste jag en krönika i en trädgårdstidning där hon som skrev hade tjuvlyssnat på ett par i tunnelbanan nyligen.

Paret hade just köpt hus och mannen klagade på att det inte fanns några träd i trädgården, den var alldeles platt och utan skugga eller skydd för insyn. De unga tu diskuterade om de skulle plantera ett antal träd. Under resans gång kom de fram till en lösning- de skulle inte plantera några träd alls. Den glasklara logiken i detta var som mannen konstaterade "Det tar ju så lång tid tills de blir stora!"

Man kan förstås skratta åt en så korkad inställning, eller som författaren konstatera att de någon gång i en inte alltför avlägsen framtid kommer att inse att hade de bara planterat några träd när vid inflyttningen diskuterade detta så hade de haft en fin trädgård istället för en gräsöken.

Precis såhär lurar människans hjärna placerare överallt. Det är resultat idag eller möjligen de närmaste månaderna som räknas, inte vad som kan uppnås på några års sikt. För mindre än ett och ett halvt år sedan köpte jag mina senaste Boliden-aktier för 17 kr. Senare läste jag chattinläggen från dem som jublade över vilken bra affär de hade gjort när de "klev av" aktien. T.ex. fanns ett minnesvärt inlägg på Börssnack där skribenten gratulerade sig själv för att ha sålt "rubbet" på 22 kr med fyra kronors vinst.

Idag står Boliden i 112 kr...

Aktiestinsen

De flesta svenskar med stort aktieintresse känner till Aktiestinsen, dvs den nu 94-årige tidigare stationsföreståndaren Lennart Israelsson som bröt mot alla "regler" på 40-talet när han som lågavlönad köpte aktier för sitt sparkapital och sedan köpte nya aktier allt eftersom han hade råd. Vad man kan lära sig av honom är kanske inte några avancerade analysmetoder eller andra ögonöppnare, utan att man med mycket enkla metoder och både mycket oräddhet och tålamod med små medel kan bygga upp en enorm förmögenhet genom att spara och investera i aktier.

Hans metoder är mycket basala- hitta företag med hög direktavkastning, stor vinstutdelningsprocent, låga p/e-tal, god tillväxt samt starkt kassaflöde och gärna lägre pris än det egna kapitalet. Som han själv säger- "köpa billigt och sälja dyr, det är så enkelt att det inte är klokt".

Han hade 1980 en miljon kronor, en på den tiden så stor summa att han uppmärksammades i media. Idag har han samlat på sig flera hundra miljoner, en del av vilket han dock redan har skänkt bort. Om inte det kan övertyga den som är skeptisk till börsen så kan ingenting göra det.

Här är en liten film där Aktiestinsen berättar om sina metoder från Aktiespararnas "Stora aktie och fonddagarna" (välj rätt film i högermarginalen).

Mycket bra artikel om Aktiestinsen.

Vad är dyrt?

När man pratat om priset på saker är det vanligt att lite slarvit använda ordet "dyrt" synonymt med "högt pris". Många säger t.ex. att en LED-belyst TV är "dyrare" än en vanlig LCD-TV och det är dyrare att bo centralt än på landet.

Dyrt är förstås inte att något kostar mer, utan att man får mindre för pengarna när man köper det. Om en viss TV-apparat kostar mer i butik A än den kostar i butik B (allt annat lika) så är det förstås helt korrekt att säga att det är dyrare i butik A, men det är bara rätt att säga att något som kostar mindre är "billigare" om man verkligen får mer för pengarna!

Samma tankevurpor görs hela tiden vid jämförelser mellan aktier. Ett bolag med högt p/e-tal sägs vara "dyrt" och ett med lågt p/-tal påstås vara "billigt". Det kan förstås vara så att man får mer för pengarna, dvs högre framtida förräntning av sitt kapital, men det är förmodligen så att det "billiga" bolaget i själv verket är det dyra och därmed dåliga köpet. Detta för att p/e-talet är lågt av någon anledning. Än dummare blir det när man stirrar sig blind på den senaste tidens uppgång för en aktie och använder enbart detta som argument för att bolaget är dyrt.

H&M handlas idag runt p/e 20 på förväntad vinst (av naturliga skäl ett mycket ungefärligt tal). Hela analytikerkåren gapar om hur "dyrt" detta är. Det är inte alls dyrt. Hade man handlats till p/e 50 hade jag hållit med om att det var dyrt, men det är på dessa nivåer bara korkat att uttrycka sig på det sättet om man med "dyrt" menar "mindre köpvärt" och inte, vilket förstås är sant, "högt i förhållande till andra bolag".

H&M kostar mer än nästan alla bolag för att det har mycket bättre framtida intjäningsförmåga, är mycket bättre skött än anda bolag, har mycket låg kapitalbindning, högre utdelningsförmåga och därmed mycket bättre potential överhuvudtaget. Framfab däremot var dyrt eftersom priset inte motsvarade värdet och ingen sansad bedömare kunde tro att man skulle öka sin vinst så extremt som skulle krävas för att motivera de kurser som aktien nådde upp till.

Det meningslösa i att tala om att H&M är dyrt märks inte minst i det lakoniska konstaterandet som ständigt följer bolaget att "H&M har alltid varit dyrt".

När H&M introducerades på börsen 1974 klagade Veckans Affärer och Affärsvärlden på priset (375 kr) eftersom man ansågs sakna "substans" m.m. och dömde ut emissionen som för dyr. Aktien steg sedan snabbt i värde och första splitten kom året därpå. En aktie inköpt 1974 är idag 3 400 st efter alla splittar m.m. och värda 1,7 miljoner samt ger i år 54 400 kr i utdelning.

Mina köp- och säljråd

Jag har fått frågor i kommentarerna och via mejl angående mina köp- och säljråd som jag publicerar högst upp till vänster i bloggen så det kan vara läge att förklara vad jag menar.

Alla råd är långsiktiga- vanligen tre till fem år framåt i tiden. Vad som händer det närmaste halvåret med en viss aktie har jag ingen aning om. Om förhållandena i företaget eller dess marknad ändras plötsligt ligger förstås utom all kontroll.

Dessa är inte de enda råd jag har eller de enda företag jag anser vara köpvärda eller blankningskandidater. De är däremot de företag som jag har goda kunskaper om och har valt ut som de mest uppenbara köpkandidaterna samt de företag som jag tycker är uppenbart övervärderade.

Värdering av företag är svårt och inkluderar förutom beräkningar en hel del känsla, vilket är omöjligt att kvantifiera. Flera av företagen har dessutom kraftigt varierande kassaflöde och vinst, vilket gör det ännu svårare. Kravet på säkerhetsmarginal är följaktligen stort och mina bedömningar är därför försiktiga.

Den kurs jag anger för köprekommendationerna är den kurs jag anser att dessa aktier är köpvärda till med bibehållen "säkerhetsmarginal", dvs upp till denna nivå finns det tillräcklig marginal för att man inte ska ha köpt för dyrt på lång sikt. Priset är alltså inte ett kursmål eller liknande!

Ett exempel på beräkning:

Boliden antar jag kommer att kunna långsiktigt tack vare expansion, stigande råvarupriser och stadigt förbättrat resursutnyttjande kunna tjäna minst 10 kr per aktie efter skatt och den riskfria räntan bedömer jag långsiktigt till 4 %. En enkel beräkning av dessa värden ger ett inneboende värde på aktien på 250 kr (10 delat med 4 %).

Även om jag är mycket positiv till både hur Boliden sköts och till råvarupriserna samt att jag förstås tror att vinsten per aktie på sikt kommer att stiga (!) så finns det ett betydande mått av osäkerhet pga de stora svängningarna av både råvarupriserna och malmhalten, dvs förhållnaden till största delen utanför företagets kontroll. Till detta kommer att cykliska företag värderas försiktigt på marknaden. Jag anser därför att en marginal på 40 % är motiverat och bortser från den mycket sannolika vinstökningen över tiden och min slutsats är att aktien är köpvärd med bibehållen säkerhet upp till 150 kr.

Den som är satt i skuld är inte fri

Vad kännetecknar de flesta företag som har vuxit sig riktigt, riktigt stora? En jättebra affärsidé? En karismatisk ledare? Att de är i rätt bransch?

Jag skulle vilja påstå att det som är av allra största betydelse är att man förutom att förstås sälja produkter/tjänster som verkligen eftertraktas på marknaden så är det förmågan att hålla i plånboken och växa av egen kraft. Börjar man dopa verksamheten genom att låna pengar så är det ack så enkelt att låna ännu mer och ta chansingar hit och dit som förr eller senare leder till en rejäl nedbantning av verksamheten eller konkurs (se t.ex. dagens pressmeddelande från PA Resources).

Om vi tittar på detaljhandeln så blir detta väldigt tydligt- de två svenska jättarna H&M och IKEA har drivits från starten med extrem kostnadskontroll, samma för t.ex. den tyska jätten ALDI, amerikanska WALMART o.s.v.

Visst kan man invända att det dessa företag har gemensamt är att en ägarfamilj har styrt dem, men det är att missa målet. Det avgörande är inte att en person eller familj är stora ägare eller karismatiska personer (vilket de flesta dessutom inte är), utan att de har ägaren, dvs sig själv, i fokus och därför inte tar några dumdristiga risker med sin skapelse och fokuserar på det som är långsiktigt bra för företaget, inte den senaste kvartalsrapporten.

Sådant fokus är svårt att få av en anställd VD som förmodligen har i alla fall ett öga på möjligheten att gå till ett nytt, än mer prestigefullt jobb om han visar snabba resultat. Att ett företag drivs av storägaren är heller absolut ingen garanti för att de inte ska hitta på tok, se bara på alla tidigare stora ägarledda företag som inte finns idag, t.ex. de allra flesta svenska detaljhandelsföretag som har funnits.

Jag menar absolut inte att man bara ska investera i "familjeföretag" (även om H&M är min nya favorit) eller bara i företag med extrem kostnadskontroll, utan däremot att man ska hålla järnkoll på skuldsidan i balansräkningen hos företag man väljer att investera i. Företag med starka finanser, t.ex. MSAB, klarar förhållandevis enkelt av omstruktureringar, lågkonjunkturer och förlusten av en viktig kund. För företag som istället har en massa lån som ska omsättas regelbundet är situationen helt annorlunda.

Företag går inte i konkurs för att intäkterna sjunker, de går i konkurs för att de inte kan betala sina skuldräntor!