Förvirringen kring tillgångspriser

Det finns hos många privata placerare en total brist på förståelse för hur tillgångspriser sätts på marknaden och att detta är HELT annorlunda än vad som är fallet med aktier.

Jag blir mörkrädd när man hör så många tro att oljepriset (eller mineraler, lägenheter osv) "måste" stiga snart enbart för att det har "sjunkit så mycket" och i senaste Sparpodden tog man upp hur många sparare som satsar på detta (dessvärre utan diskussion om tankefelet bakom det hela). Allting är nämligen ett fatalt missförstånd- att tillgångspriser bestäms som aktier och liknande instrument.

Tillgångspriser styrs av tillgång och efterfrågan på en vara.

Aktiers prissättning styrs av förväntningar om avkastningen (kassaflöde) och värdet på denna (bestäms av räntan).

Not the same thing at all!

Annorlunda uttryckt: ett företag och därmed en aktie har ett objektivt värde- summan av alla framtida fria kassaflöden diskonterade till nuvärde medan en tillgång enbart är värd vad någon är beredd att betala för den.

Det finns ingenting som säger att koppar/olja/en bostad eller något annat inte kan falla eller stiga mer förutom vilken efterfrågan och tillgång det finns vid en given tidpunkt. Naturligtvis spelar dollarkursen och kortsiktig spekulation roll för priset men det senare är bara spekulation och om inte tillgång och efterfrågan går i "rätt" riktning så kommer priset att återgå till jämviktläget.

Naturligtvis kommer t.ex. ett uthålligt lågt pris att leda till att produktion stoppas, producenter går i konkurs osv, vilket påverkar utbudet och priset, men då är det ju just för att utbudet ändrats och, allt annat lika, detta driver upp priset, inte för att det är "sannolikt" att en nedgång följs av en uppgång så som är fallet med en aktie som har fallit under sitt inneboende värde pga ett par dåliga nyheter.

Behöver ingen olja så är den värdelös. För att (dagens) H&M ska bli värdelöst krävs att företaget omedelbart börjar gå med så kraftiga förluster att dessa omedelbart äter upp marknadsvärdet av samtliga företagets tillgångar och även vid en omedelbar avveckling blir ingenting kvar att ge till aktieägarna.

Anledningen till att så många bränner sig på råvarubörserna samt företag vars framtid helt bestäms av råvarupriserna är att man helt felaktigt tror att en snabb och kraftig nedgång eller uppgång sannolikt kommer att följas av en motsatt rörelse. Så fungerar det inte. De som lyckas handla med råvaror är de som gör bra bedömningar av hur tillgång och efterfrågan kommer att utvecklas.

De som förstod (eller trodde/hoppades...) att den ökade oljeproduktionen, tydligen främst i form av skifferolja i USA, skulle leda till ett utbudsöverskott när andra producenter inte ville skära sin produktion kunde positionera sig därefter och tjäna grova pengar på nedgången. De som trodde att oljan har nu "stabiliserat sig över 100 dollar" straffades för sin okunskap om hur priset sätts.

Att investera i råvaror är inte mer spekulation än att investera i aktier, det blir spekulation först när man inte vet vad man håller på med. Där finns i alla fall en stor likhet mellan råvaror och aktier.