Du menar att det är annorlunda nu?

Ja, det är det. I flera fall är det annorlunda nu, frågan är var det är "annorlunda", inte om tillvaron då och då förändras så att den för lång tid eller för alltid är annorlunda mot vad som varit fallet hittills (eller så långt som folk minns...).

Det betyder inte att allt förändras och det är inget argument för irrationellt beteende modell IT-bubblan. Den senare, liksom andra bubblor och vansinneskörningar, har fått folk att varna för själva idén att tiderna har förändrats. Sanningen är som sagt att det i vissa fall är annorlunda nu och då går det inte att generalisera likt det ofta repeterade

There is nothing more dangerous than the thought "this time it's different".

Den som i augusti 1945 konstaterade att med atombombens tillkomst är stormaktskonflikter för alltid förändrade besatt insikt om bombens betydelse. Den hade för alltid ändrat det som pågått så länge och fått så enormt tragiska följder (Hundraårskriget, 30 åriga kriget, Napoleonkrigen, Tysk-franska kriget, de båda världskrigen) när stormakter kunnat mobilisera sina befolkningar och gå till angrepp mot varandra med allt dödligare vapen.

Det nya var helt enkelt att alla stormakter nu besatt förmågan att fullständigt och oåterkalleligt utplåna sina fiender, inte bara deras stridskrafter och dem som inte var i skyddsrum. Det var något helt nytt och det gjorde att krigen inte längre utspelar sig direkt mellan stormakter och, trevligt nog, de blev långt mindre dödliga. Nya tider, nya seder.

På samma sätt leder vissa förändringar i världsekonomin till mer eller mindre permanenta förändringar och dessa är förstås enormt betydelsefulla. Den som i tid inser vad som håller på att hända blir rikligt belönad.

 

Oljan hade varit billig under mycket lång tid när de flesta oljeproducerande länder bildade kartellen OPEC och i början av 70-talet lyckades på konstlad väg strypa tillgången samtidigt som världen var inställd på evigt obegränsad tillgång. Resultatet blev i korthet att priset steg och därmed fick hela den produktiva delen av världen en enorm skatt att betala till diverse motbjudande länder och deras än mer motbjudande ledare.

 

Dessa tomtar i särk kunde sedan leva djävulen med resten av världen då de som tidigare hade varit obildade stamledare i fruktlösa öknar plötsligt kunde både leva lyxliv bortom all sans och starta krig mot varandra eller Västerlandet i allmänhet (man kan som bekant inte kriga utan pengar, minns det ni som är så rädda för att Ryssland ska kunna ställa till elände på allvar).

 

Audi R8 i rent silver. Produktivt användande av kapital och råvaror?

Nu har oljepriset fallit mycket brant och även om det är alldeles för tidigt att dra några bestämda slutsatser så är det alls inte omöjligt att det kommer att vara lägre i framtiden, det finns ingen regel som säger att oljeproduktion skulle vara en långsiktigt särskilt lönsam verksamhet. Vi har ställt om till annan uppvärmning och i viss mån till andra drivmedel samtidigt som tillgången är inte bara god utan ökar med nya produktionsmetoder.

 

Kanske står vi istället inför en jättelik kris bland producenterna och därmed producentländerna när de blir tvungna att stadigt öka produktionen för att inte gå i bankrutt. Vi får se, men det skulle förvåna mig enormt om dagens bisarra ordning skulle bestå där vissa länder skor sig så grundligt på alla andra bara för att de har en bestämd tillgång (OK, två om man räknar gas).

 

Mest intressant för investeraren är hur förändringar i omvärlden påverkar aktiemarknaden. Varje dag måste man höra folk basunera ut att börsen är övervärderad, oftast utan annat argument än att den har stigit länge (se tidigare inlägg här) eller har stigit X % i år. Jag tycker det är ett banalt resonemang.

 

Att jämföra PE och aktieindex utan att ta hänsyn till räntan är galet- räntan är priset på pengar. I om med detta bestämmer räntan hur mycket allting är värt, inte minst framtida pengar. Eftersom företag är värda summan av alla framtida kassaflöden så blir de mer värda ju lägre räntan är. Detta är enkelt att förstå- hur mycket skulle man idag vara villig att betala för en statsobligation som ger 100 000 kr om ett år om räntan är 0,1 % jämfört med om räntan är 20 %? (Samma exempel kan göras med inflationen, men räntan är den mer korrekta jämförelsen.)

 

Räntan har fallit över tiden ända sedan 1800-talet och vi har sett en stadig sänkning mycket tydligt sedan 1980 även om resan har varit skakig pga finanskrisen. Under denna tid har aktierna stigit efter att tidigare ha stått stilla mycket länge i högräntemiljön på 70-talet.

 

Räntan (röd) och inflationen (blå)

 

På samma sätt har inflationen sjunkit över tiden sedan eländet på 70-talet och överhettningens 80-tal. Det går förstås inte att veta om detta är framtidens modell men det är i vilket fall inte sannolikt att räntan och inflationen kommer att vara mycket låga nu. Detta när hela världen inte bara har byggt upp en enormt mycket bättre infrastruktur och enormt mycket högre produktionskapacitet och lägre resursutnyttjande per producerad enhet.

 

I en sådan värld finns få alternativ för avkastning värd namnet än aktier och företagens kassaflöden är som sagt mycket mer värdefulla jämfört med när vi hade 5 % ränta och 4 % inflation. Mot detta invänder förstås att om tillväxten också bromsas nu när vi inte längre ska exportera enorma mängder och sälja kunskap till u-världen som tidigare så kommer företagens totala lönsamhet att minska. Det stämmer förstås och det gör det än viktigare att hitta rätt aktier. Inte minst viktigt är att hitta utdelare.

 

Vi kan tydligt se hur utdelningsaktierna blir alltmer eftertraktade. Min placering i NCC har stigit rejält i värde sedan i höstas trots en hyfsad men inte lysande utveckling i företaget. Det är inte helt osannolikt att de 6 % i direktavkastning som aktien hade då har påverkat kursen. Den är i varje fall ”bara” 4,3 % idag. Samtidigt är bankernas direktavkastning idag 4,3-5,6 %...

 

Den som tror på en riktig börskrasch idag kan inte grunda detta på några andra argument än att ”vad som helst kan hända”, dvs något som alltid stämmer. Börsen är en volatil varelse som faller och stiger ojämnt över tiden, men dagens värdering är verkligen inte hög sett till räntan och konjunkturutsikterna i Sverige och resten av västvärlden. Faller vinsterna rejält så kommer börsen troligen att falla brant och likaså om räntan stiger kraftigt, men ingenting tyder på det idag.

Mina två största innehav Swedbank och Apple har PE på 13,5 respektive 16. Det gör i varje fall att jag sover lugnt på natten.

 

Som en fotnot kan nämnas att precis samma argument (och ett par till som lågt utbud och hög sparkvot, 12,5 %, i riket) kan användas för att motivera stigande bostadspriser (se tidigare inlägg om det här). Låga räntor gör att det blir billigare att köpa och bo och därmed blir en bostad, allt annat lika, mer värd. Detta tillsammans med en låg inflation gör att reallönerna ökar och människors förbättrade ekonomi skapar en tvåstegsraket. Den som motiverar en bopriskrasch med att ”priserna har stigit länge nu” vet föga om hur marknaden fungerar. Det är annorlunda nu mot när räntorna var höga och ekonomin kass.

 

 

Det finns ingenting som säger att ”unga” ska ha lätt att köpa sin första bostad, även om det förstås vore kul för dem. Troligen kommer istället dagens bostadspriser om 10 år att kännas lika avlägsna som de som rådde 2006 när vi köpte hus känns idag. Vi får trösta oss med att om inflationen är låg och lönerna stiger som idag så kommer det inte att kännas dyrare än idag, framförallt om räntorna inte drar iväg, men i så fall dämpas förstås prisutvecklingen.