Disneys största tillgång?

I början av Robert Igers tid som VD för Disney hade man enligt uppgifter en diskussion i ledningen om hur man skulle kunna komma på nya succéer att ersätta de gamla med. Nya figurer, nya produkter och nya media. Diskussionen ska dock ha landat i ett lika enkelt som genialt konstaterande- Disneys befintliga tillgångar var långt ifrån tömda och samtidigt som man förstås skulle fortsätta den kreativa processen att hitta nya figurer osv så skulle man gå in i valven och bygga på de enorma tillgångar man hade.

Jag tänkte på detta när jag ikväll såg filmen Djungelboken. Den är på alla sätt en remake av den musikalfilm som kom i slutet av 60-talet och som väl i princip alla redan har sett. Manuset är denna gång inte bara fritt efter Kiplings noveller utan dessutom mycket fritt efter första Djungelboken. Lägg till detta Disneys fantastiska kreativa begåvningar och modern animation och resultatet är fullständigt spektakulärt. En otroligt bra film som inte liknar någonting jag har sett tidigare. Detta kommer att bli en dundrande succé, säkert i stil med Frost om inte bättre och en uppföljare finns redan på planeringsstadiet.


Ett företag som kan ta en älskad klassiker och åstadkomma detta, vilket man för övrigt har gjort tidigare, nu senast med Berättelsen om Askungen 2015 och skapa en (nästan) barntillåten film som även tonåringar och vuxna utan medhavda barn går och ser besitter en kvalitet som inte kan kopieras.

Disney kommer att fortsätta denna enormt framgångsrika gripåtångsmanöver där man dels skapar nytt och dels alltså bygger vidare på sina gamla succéer och resultatet kommer att synas på flera rader i resultaträkningen- biljettintäkter, Blueray (och liknande distribution), merchandise, nöjesparker och kryssningsfartygen. Just nu efter att ha sett Star Wars TFA, Zootropolis och Djungelboken känns Disney som ett företag jag aldrig vill sälja.