onsdag 28 november 2012

Vägra förhoppningsbolag


Jag tror att man gör sig själv en tjänst om man helt enkelt slutar att se alla satsningar i förhoppningsbolag (min definition: företag som idag går med förlust eller blygsam vinst men hoppas på att deras teknik eller liknande en dag ska generera mycket högre vinster än de tillkommande kostnaderna) som investering och alltid definierar det som spekulation.

Det är spekulation- investering är när man kan göra hyfsat säkra bedömningar av framtida kassaflöden och därmed värdet på företaget, inte när man bara hoppas med bättre eller sämre underlag.

Jag slutade för några år sedan att satsa nya pengar i förhoppningsbolag och är oerhört nöjd med att jag i nästan alla fall satsade förhållandevis små summor och ännu mer nöjd med att jag tidigt insåg stt PA Resources för ett skräpbolag.

Oroande, eller vad man nu ska säga, är kanske hur många det är som satsar sina pengar på ren spekulation i dessa bolag och, mycket värre, helt vägrar att se sanningen i vitögat när det rent objektivt är mycket låg sannolikhet för att det "ska vända" för företag som gjort allt för att visa oss att de inte kommer att lyckas.

Faktum 1: Det är mycket få nystartade företag som överlever i ett år, en mycket liten minoritet, vissa säger så få som 10 %.

Faktum 2: Det är absolut inte nödvändigtvis så att det är "brist på riskvilligt kapital" som är problemet för entreprenörer, utan att deras affärsidé inte övertygar det kapital som hela tiden finns tillgängligt på marknaden. (Lyssna bara på dumma politiker som verkar tro att entreprenörer, framförallt unga, kommer att lyckas bara de förses med pengar, gärna skattebetalarnas, när ingen som själv får ta smällen vid ett misslyckande har velat satsa på deras idé.)

Faktum 3: Det är bara en mycket liten del av alla uppfinningar, tekniker och liknande som är kommersiellt gångbara och ännu färre som någon verkligen lyckas bygga ett företag på.

Faktum 4: Även om man får en försäljningssuccé så betyder denna framgång alltid ökade kostnader som inte sällan äter upp vinsterna och endast de som var med från första början och sedan sålde snabbt när aktien steg blir rika.

Faktum 5: Vi hatar att misslyckas, detta gör att många vägra att sälja i tid för att minska sin förlust och sitter med aktierna hela vägen ned till undergången trots att de vid det laget sedan länge slutat lita på företagsledningen eller företagets produkter.

Faktum 6: Små företag som det går dåligt för har en tendens att bli alltmer generös med tolkningen av hur man ska bokföra investeringar (vägrar göra nedskrivningar när de är motiverade), kostnader (ses som investeringar även om de inte "finns kvar") och allting annat som man kan fiffla (för det är vad det är!) med.


Både Börssnack och Avanzas chattforum är proppfyllda med dessa galenskaper. Hårresande logik används för att t.ex. idag försvara PA Resources tänkta framtid (obefintlig), Micro Systemations snara vinstökning (nya intäkter äts alltid upp av nya kostnader) och liknande företag på mer eller mindre nedgång.

De företag som har en ny behandlingsmetod som stora förhoppning beskrivs alltid i okritiska ordalag och förhoppningarna på vinster i framtiden är ALLTID oerhört uppblåsta och ofta helt orealistiska. Framgångar tas som självklara trots att sannolikheten är långt under 50 % och risker sopas under mattan eftersom "potentialen är enorm".

Efter att ett företag har blött pengar under mycket längre tid än ledningen har uppskattat och vinsterna uteblivit och aktiekursen slaktats sitter likförbannat massor av forumdeltagare och skriver upp varenda pytteliten framgång som den nya räddningen. Ofta är de mycket agressiva mot dem som tycker annorlunda, se här många bra exempel på hur en utmärkt analys av PA Resources av tidningen Aktiespararen hånas i kommentarerna och författaren misstänkliggörs och förklaras inkompetent. Sedan den skrevs har aktien återigen slaktats på börsen.

Allra dummast är nog ändå när folk tror att någon "vill få ned aktien", vilket "bevisas" av att det finns så stora säljorder. Detta är självbedrägeri av värsta sort och bara tragiskt. De stora säljordrarna ligger naturligtvis där för att många vill komma ur sitt innehav utan att behöva sälja till ännu lägre pris. De hoppas att någon ska nappa, men det finns väldigt lite intresse att köpa och viktskillnaden mellan sälj och köp öka tills aktien faller än mer och processen startar om på en allt lägre och lägre nivå.

Visst, vill man spekulera är det ju ingenting fel med det, men då måste man inse att det är spekulation i stil med att köpa en lott, i vissa fall kanske bättre odds, men i många fall ännu sämre odds. Bätte att helt låga bli för risken är stor att man börjar tänka som en börssnackszombie.



"When nothing else helps us, a pig-headed refusal to look facts in the eye will see us through!"

General Melchett i Svarte Orm

8 kommentarer:

  1. Jag har faktiskt följt MSAB lite på distans ända sedan jag först läste om dem på din blogg. Det är ett intressant bolag att följa som tekniknörd men några aktier har jag aldrig velat köpa.

    Att förtjäna sitt levebröd på en bra produkt (som t.ex. MSAB gör) är helt enkelt inte samma sak som att erövra världen och göra aktieägarna rika. Många behandlar tyvärr aktiemarknaden som ett lotto men av de företag som finns på NGM och uppåt så är det inga bolag som har lyckats växa med mer än 35 % per år i fem år. Det är nästan fem gånger pengarna men om man satsar på fem förhoppningsbolag och fyra går åt helskotta så har man ändå bara gått plus-minus noll i slutändan.

    SvaraRadera
  2. Mycket av det du nämner kan man höra om Nokia också. Nu när WP8 är ute så hörs rykten om slutsålda telefoner, försäljningsrekord mm. På aktieforumen kan man se bland de flesta kommentarerna hur WP kommer gå om ios och android, och att Nokia säljer slut på Lumia 920.

    Verkar som att aktieägare i förhoppningsbolag har en annan världsbild än vi andra, och därför är de övertygade om att deras bolag kommer att vända. Många PARE ägare tror fortfarande att det kan vända...

    SvaraRadera
  3. Jag liksom många andra (gissar jag) började aktiespararkarriären med att försöka hitta de där guldkornen på smålistorna som skall göra en rik.

    Jag brände mig ordentligt ett par gånger på aktier som SIR, PARE och PVE (där jag tom var med hela vägen till konkurs). Jag tjänade också en del på tex torrbulksaktien GOOG (Norskt) som svängde vilt ett tag kring finanskrisen men summa summarum gick jag ordentligt minus tills jag tog mig i kragen och började köpa "tråkiga" utdelningsaktier som H&M och Fortum (coh AAPL som är allt annat än "tråkig" iofs). Några år senare ligger jag ordentligt på plus (och med årlig direktavkastning på några tusenlappar) men det var ändå en dyrköpt erfarenhet, men förmodligen en som behövdes...

    Mitt gamblingbehov uppfyller jag numer med att slänga in en Lotto eller en Harryboy när det är mycket pengar i potten :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har troligen betydligt större möjligheter på Solvalla än med förhoppningsbolag. Solvalla är ju dessutom kul. Det finns ingenting kul med PA Resources och andra kapitalförstörare.

      Radera
  4. Det finns ytterligare en anledning till att förhoppningsbolag inte slutar i tid, utan nästan alltid tvingas gå i kk när det inte kommer in mer pengar i nyemissionerna.
    Den anledningen är att både VD, ledningsgrupp och styrelse får sina löpande inkomster från bolaget. Och det är otroligt svårt att som VD och styrelse att ge sig själva sparken och låta bolaget gå i likvidation medan det ännu finns några pengar kvar att dela ut till aktieägarna.
    Hur många gånger har ni sett VD och styrelse gå ner i lön när det börjar gå dåligt?
    Besser

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det stämmer nog väldigt bra det du skriver. Incitamenten styr allt och de väljer förstås hellre alla pengarna än bara en del av dem. Föga troligt att de likviderar i förtid om de kan ta alla pengarna (minus skatt) själva.

      Radera
  5. Håller med dig Lou!
    Dock så har jag ett "förhoppningsbolag"
    NeuroVive Pharmaceutical.

    SvaraRadera