Älska de breda börsfallen!

Varför skulle en bred börsnedgång vara dålig? Känner du någon som blir ledsen av nyheten att någonting som de skulle vilja köpa har fallit i pris? Med undantag för den som aldrig mer ska köpa aktier utan bara sälja är en bred börsnedgång detsamma som att kunna gå ut och handla precis det man vill ha till reapris. Ju lägre desto bättre!

Varför hörde vi aldrig nyhetsrapportören på A-ekonomi i höstas rapportera:

Idag har det kommit många glädjebesked från börsen! Efter att priserna för många stora företag på mycket kort tid har fallit med mer än 40 % sjönk priset idag med ytterligare spektakulära 6 %, vissa branscher sjönk med mer än det dubbla och noterade fantastiskt låga nivåer. Enligt flera analytiker kan vi förmodligen se fram emot ännu lägre priser inom de närmaste veckorna och månaderna, vilket i så fall kommer att göra många aktier fenomenalt billiga och därmed om möjligt än mer köpvärda!

Om man har en lång placeringshorisont, vilket man bör ha, och kommer att vara en nettoköpare under många år framöver är det fullständigt irrationellt att glädjas åt att priset på ens aktier har stigit. Om en aktie var köpvärd på 50 kr finns det ingen anledning att sörja att den inte stiger eller för att det sjunker ytterligare i pris. Ändå ojar sig nästan alla för en nedgång och hurrar för en uppgång. Varför?

Modern forskning har visat att hjärnan släpper ut ämnen som vi uppfattar positivt när vi känner att vi har haft rätt liksom hjärnan också när vi uppfattar att vi har blivit fattigare släpper ut samma ämnen som när vi blir rädda för någonting farligt, t.ex. en arg hund. Den primitiva reflexen att fly det farliga passade bra när urtidsmänniskan en gång i tiden måste fly från den sabeltandade tigern men mindre bra nu när de orsakar det paniska säljandet när börsen har fallit riktigt mycket. De positiva rekationerna leder till lika irrationellt köpande till allt högre kurser när en aktie redan har stigit till stratosfäriska nivåer.

Att det är naturligt att reagera på detta sätt på ned- och uppgångar är dock ingen orsak till att göra det efter som det strider mot allt sunt förnuft. Varför ska vi låta vårt humör styras av främlingars irrationella beteende? Varför ska vi känna att vi har blivit rikare eller fattigare för att någon eller några främmande personer har köpt eller sålt en aktie som vi äger? Vem skulle i något annat sammanhang tolerera att en främmande, svårt mentalt instabil person kom och krävde att vi skulle plötsligt känna sorg eller glädje utifrån vad han just har företagit sig? Varför skulle någonting annat gälla på börsen? Istället ska vi skamlöst utnyttja andra människors irrationella beteende och köpa det som de inte längre vågar äga och sälja till dem till hutlösa priser när de följer flocken och köper.

Är då alla nedgångar bra? Nej, detta handlar om breda börsfall, inte om fullständigt motiverade värdefall på ett företag som plötsligt fått allvarligt och oförutsett försämrade utsikter. Det vore ju inte särskilt rationellt att glädja sig åt att en aktie som man tidigare trott på faller till en bottennivå som den inte kan återhämta sig ifrån p.g.a. att någon katastrof har inträffat för företaget bakom aktien.

Fundamental aktieanalys handlar om att hitta en eller flera aktier som marknaden (främlingar allihop) för tillfället värderar lägre än deras sanna värde och/eller potential och hålla i dessa placeringar tills de har kommit upp i eller över deras sanna värde. Det handlar inte alls om att göra snabba klipp eller känna hybris när man, kanske enbart genom tur, har köpt någonting som snabbt stiger i pris.

Heart of stone,
Mind of steel,
On the phone,
Do the deal!