Buffetts brister

Ingen som har någon koll på Warren Buffetts bokstavligen oslagbara track record kan betvivla hans genialitet, både i att formulera investeringsregler och att gå till praktisk handling. Han är historiens bästa investerare alla kategorier och han har gjort och fortsätter att göra många väldigt rika. Hans betydelse för min egen utveckling som investerare går inte att överskatta. Men jag tänkte sticka ut hakan lite och titta på den andra sidan av myntet.

 

Buffett har som alla andra sina brister och vi kan säkert lära oss nästan lika mycket från dem så jag tänkte räkna upp det som jag under alla års läsande av allt om honom tror mig ha funnit. Det är egentligen en huvudsaklig brist- att han bara känner sig bekväm med att investera i sådant som fanns när han växte upp på 30-talet och årtiondena som följde. Detta sitt extrema fokus på ”things I know” har tveklöst gjort att han har missat både farorna och möjligheterna med sånt han inte känner till. Detta har gjort att  han inte i tid har upptäckt de hot mot dessa industrier som teknik- och samhällsutvecklingen rest samt att han inte har tagit till sig utvecklingen så att han kunnat investera i nya, långsiktigt hållbara industrier.

 

Naturligtvis har han lyckats tillräckligt bra ändå, han är ju trots allt nummer 1, men det är ändå intressant att tänka på vad som kunde ha varit.

 

 

Buffetts ”trygga” investeringar

 

Buffett är kanske mest känd och inte så lite beundrad för denna jordnära inställning att bara investera i det han kan och det är förstås en utmärkt strategi, men det finns ju ingenting som säger att man inte kan lära sig. Peter Lynch upptäckte t.ex. att vissa ganska unga företag och produkter var hysteriskt populära när de lanserats och lärde sig sedan allt om dessa och investerade i dem han trodde mest på.

 

Vad, förutom en mental spärr, hindrar någon som Buffett som är oerhört intelligent och nyfiken som person att hitta nya bbranscher och företag?  Han har som sagt enbart investerat i sådant som fanns och var mycket lönsamt när han växte upp på 30-, 40- och 50-talet- Coca-Cola, tidningar, TV-stationer, flygbolag, IBM, banker, fordonsindustri, försäkring (förstås), olja och olika konsumentvaror. Dessa har i de flesta fall (flygindustrin det kanske största undantaget) varit mycket bra investeringar, men fokus kan ibland vara farligt också. En vallgrav (”moat”) kanske inte är så säker som den verkar.

 

En vallgrav skyddar ett företag från konkurrenterna. Buffett verkar dock ha trott att detta allena är en garant för eviga kassaflöden. Han verkar inte ha funderat så mycket på huruvida det finns andra hot mot företaget som vallgraven inte skyddar emot. Sanningen är nog att även om man har en mycket fin vallgrav, som Coca-Cola (se även nedan) eller McDonalds, så sitter man ändå risigt till om kundernas preferenser förändras radikalt och kunderna samtidigt indentifierar en med det som de vill bort ifrån eller om ny teknik slår ut hela branschen.

 

Buffett har sagt att om han fick 100 miljarder dollar så skulle han inte kunna slå ut Coca-Cola från marknaden. Det stämmer förstås, men han missar, säkert förstärkt den egna dåliga femtiotalsmatkultur han själv har att vinden har vänt. I helgen sade han att ingen som handlade på Whole Foods log när de gjorde det. Nej, kanske det men alltfler vill inte dricka sockervatten längre utan Evian och äta nyttigt.

 

Hade Buffett sett denna trend hade han kunnat minska sitt innehav i tid, helst förstås när Coca-Cola var absurt högt värderat för 15 år sedan även om aktien har kommit tillbaka de senaste åren så har den ännu inte varit någon bra investering sedan 1998.

 

 

Själv tror jag som bekant att Starbucks tack vare kaffets betydligt mer bestående popularitet och deras fokus på bra mat, kommer att fortsätta vara en mycket bättre investering än Coca-Cola i framtiden (för att inte tala om Mc Donalds som Buffett dock inte äger).

 

Walmart var en fantastisk framgångssaga, men frågan är om detta är långsamt hållbart i takt med att konsumenterna kräver bättre kvalitet och personalen kräver betydligt högre läner påhejade av politiker i hela landet. Även här har vi troligen en gårdagens vinnare.

 

 

Buffett har alltid trott stenhårt på tidningar i städer med bara en tidning. Detta var en enorm framgångssaga i decennier när konkurrenter till stadens stora tidning gick under och annonsintäkterna ökade på hans tidning. Sen kom Internet och ingenting är sig längre likt. Att tidningar skulle drabbas mycket hårt av gratisläsande var helt uppenbart för alla som följde utvecklingen, men för Buffett verkar det märkligt nog ännu inte ha gått in. Hans tidningar har i många fall stora problem men han fortsätter likväl att köpa nya.

 

 

TV var också enormt populärt och väldigt lönsamt en gång i tiden och men idag är folk inte alls så intresserade av att lydigt sätta sig en viss tid en viss dag och se ett program om det inte råkar vara livesändning av sport och liknande. Denna bransch håller på att bli radikalt ”disruptad” idag.

 

Han har gång på gång investerat med hemska resultat i flygbolag, en teknik som var oerhört lovande för 50 år sedan men som inte har givit sina ägare någon utdelning totalt sett pga konkurrensen. Han brukar idag skämta om att han vill ha en stödlinje att ringa när han känner för att investera i flygbolag ”Hi, I am Warren, I am an airoholic”.

 

Han investerade i  textil- och skoproduktion i USA trots att de redan på 60-talet var utsatta för konkurrens från låglöneländer, vilket skulle fortsätta tills allting var borta. Själv Berkshire Hathaway är ju från början ett textilbolag och han har själv sagt att det var hans värsta investering någonsin. Tron på denna basindustri kostade Berkshire en förmögenhet när han köpte det dominanta amerika-producerande Dexter Shoes och betalade i egna aktier varpå företaget sakta gick under.

 

Det är förstås orättvist att räkna upp bara de branscher som börjat gå dåligt, de flesta av hans företag är oerhört lönsamma och ingen har t.ex. hittat på någon ersättare till försäkring, banker eller riktigt tung godstransport (tåg).

 

 

Buffett känner sig som sagt trygg i dessa gamla industrier som han kan så väl, men det är alltså ibland en falsk trygghet. Företagen är utmärkta men världen förändras även om inte Buffett så gärna gör det. Som jag nämnt kommer tekniken och ändrade vanor och äter upp alltmer av lönsamheten hos gamla företag. Buffetts misstag, som jag ser det, var att inte intressera sig mer för förändringens vindar.

 

Buffetts resultat är hursomhelst minst sagt tillräckliga som de är, men jag kan inte låta bli att tycka att det är synd att han inte intresserade sig också för nya industrier. Många har skapats under hans tid och frodas än idag. Han hade sannolikt kunnat fånga i alla fall några av de nya vallgravsföretag som Microsoft som kommit de senaste decennierna.

 

Warren Buffett är den störste av dem alla. Kanske är det mest imponerande att han har lyckats så väl trots sin uppenbara oförmåga att ta till sig ny teknik och överhuvudtaget alltid sagt sig ha mycket svårt att förutse vartåt det barkar. Han har lyckats mycket bättre än någon annan att hitta företag som har ett högre inneboende värde än vad det kostar att köpa deras aktier. Detta har gjort att hans Berkshire idag är ett av världens högst värderade företag. De kassaflöden som genereras kommer att fortsätta att bekosta fler och fler nya företag som i sin tur…

 

 

Men vi kan ändå lära oss något av det han inte lyckats med. Det är väldigt viktigt, även när man investerar i mycket stabila och väletablerade företag, att försöka upptäcka mindre uppenbara hot mot produkter och affärsmodell för en vacker dag står Hanibal vid porten.