LVMH ångar på

Mitt case för LVMH är som jag tidigare skrivit att det är som en skatt på rika människor- vad ska man med pengar till om man inte kan ha roligt med dem resonerar de flesta som har det mycket gott ställt. Gårdagens mycket fina rapport visar detta med all tydlighet, inte minst i Kina som ju varit det stora orosmolnet för alla lyxmärken.

Nedslaget på korruption, överkonsumtion och gåvor i Kina har enligt Financial Times tappat farten helt nu och visar sig mest i att rika byråkrater inte längre flashar sina dyra klockor m.m. offentligt utan tvingas vara mer diskreta. En annan orsak till bättre fart i Kina är att Louis Vuitton och de andra märkena har anpassat sina priser nedåt på den kinesiska marknaden så att de inte längre är så väldigt mycket högre mot i väst. Man kan misstänka att detta är i linje med vad kinesiska makthavare önskar eftersom man gjort så mycket för att stoppa kinesiska "personal shoppers" som åkt till Europa på uppdrag från rika landsmän och sedan smugglat in väskor, kläder, klockor och annat.

Aktien är på väg mot 200 euro efter en fantastisk resa det senaste halvåret och det finns inga skäl att tro att detta kommer att stoppa nu. Fin och ganska jämn organisk tillväxt tillsammans med stadigt höjd utdelning år efter år samt en överhuvudtaget mycket säker affär belönas i dagens räntemiljö. Jag kan inte begripa varför man väljer t.ex. H&M och andra pressade kedjor när det finns så mycket pengar att hämta som aktieägare i premiumsegmentet, i princip oavsett vilken bransch man väljer.